Arg!

Hur F-N är folk funtade egentligen? Hur tänker man om man tar med sig en pytteliten, nyklippt hund utan täcke på stan, binder den utanför ett café och går in och sätter sig och fikar i lugn och ro medan den lilla hunden sitter utanför i snön och blåsten och skakar av köld? Kan man ens komma på tanken när det är 10 minusgrader och snålblåst ute? Ja, tydligen!

När jag gick på stan på förmiddagen gick jag förbi just en sådan situation. Jag stannade till och såg mig omkring för att se om någon var på väg att hämta den skakande lilla hunden. Då kom det fram en tant som berättade att hunden suttit där en bra stund och att hon var på väg att ringa polisen eftersom hon inte visste vem hon skulle säga till. Jag kikade in på caféet som hunden satt utanför för att se om det stod någon i kö som kanske bara skulle köpa med sig något hem, men alla som var där inne satt och fikade i godan ro. Då gick jag in och frågade expediterna om de sett vem som lämnat hunden, men det hade de inte. Jag började fråga runt bland kunderna och då visade det sig att de som satt närmast fönstret och SÅG hunden stå översnöad och skakande av köld utanför ägde den! När jag upplyste dem om att den frös så såg de lite milt överseende ut, men reste sig i alla fall för att gå ut. Jag struntar i om de tyckte att jag var löjlig, jag tycker inte att man gör så!

Hur tänker folk egentligen? Både barn och hundar lämnas i stekheta bilar mitt i sommaren, folk går omkring med fullt påbyltade bebisar under tjocka filtar inne i affärer och sätter ut hundar i kylan - har de ingen temperaturkänsel själva? Förmodligen kände de att det var lite (...) kyligt ute idag eftersom de ville värma sig med lite kaffe, men hunden klarar sig väl - eller?