Lillskrutt

Idag var vi hos läkaren på bvc, Irma var jättearg och vår bvc-läkare är lite "härsig" så hon började dela ut order med väldig fart och stressad röst: Såja, sätt henne ner nu, nej akta så hon inte stoppar gemet i munnen, så byt hand nu, sätt henne på ditt andra ben, du måste ge extra smör i ALL mat, kan hon inte vinka?, ni måste vinka varje gång ni går, man kan inte lära sig vinka om man aldrig får se när någon gör det, få henne lite avslappnad (när hon skulle bända lite på Irmas höfter - lätt liksom...).

Mest upprörd verkade hon bli över att Irma inte kan vinka, det känns som att jag kan komma på väldigt många saker som borde vara viktigare att kunna än just det.

Bedömningen blev i alla fall att "det mesta ligger nog inom normalintervallet men det är lika bra att hon får en remiss till en barnläkare". Här kan man ju då tycka att det kanske vore smidigt om läkarna på bvc var just barnläkare, men så är det inte. Jag vet inte om jag ska bli lugnad över att Irma nog ändå ligger inom "normalintervallet" trots att "tillväxten är lite knackig" eller om jag ska bli orolig över att hon ändå ville att någon annan skulle titta på henne. Jag väljer att bli lugnad och tror att remissen till barnmottagningen bara är för säkerhets skull.

Anonym

Det skulle vara lite intressant att veta vem den anonyma läsaren är som har väldigt mycket åsikter, men tydligen inte står för dem så mycket att han eller hon vågar tala om vem det är...

Dagens vinterbild: snö och snöbär

Knatten

August har börjat kalla Irma för "Knatten", det låter hur gulligt som helst! Knatten har varit på 10-månaderskoll idag, det gick inte så bra. Hon kunde inte pincettgreppet, inte klappa händerna eller slå ihop två klossar och hon tar sig inte framåt. Hon kan inte ens sätta sig upp eller lägga sig ner. Visserligen kan hon byta riktning så att hon tittar åt ett annat håll (oftast in i väggen...) när hon sitter upp, men det är väl ungefär allt. Men det är kanske inte så konstigt att inte hon kan krypa, hon har ju ett jättehuvud att släpa på. Hon ligger två kurvor under standardkurvan på längd och vikt och två kurvor över på huvudstorleken - där kan man prata om huvudfoting...

På en månad hade hon gått upp 80 gram och inte vuxit en enda centimeter, trots att Anna-Lena mätte henne två gånger och drog allt hon kunde i benen. När August var bebis var det så praktiskt med de där mjukisbyxorna som har en bred mudd som man kan vika ner, för då skar de inte in i magen på honom - när Irma har samma slags byxor så står de rakt ut i midjan när hon ligger ner.

Nu är hon ju ganska pigg och glad trots allt, men hon fick en tid hos bvc-läkaren imorgon bara för en koll. Kan nog vara så att vi fick den för att lugna en orolig mamma, men Anna-Lena tyckte att det kunde vara bra att läkaren fick säga sin åsikt om saken också eftersom Irma både har vuxit lite dåligt och är sen med det mesta. Förmodligen (hoppas jag verkligen) så kommer vi bara att få höra att alla barn är olika, men då är ju det bara bra. 

Irma, 7830 gram och 68 cm

Sover skönt i vintersolen 

Hennes nya mysiga åkpåse har vi beställt här, jag tyckte att hon behövde något varmare än den vi hade innan som var nästan ofodrad. Hon verkar vara kallare av sig än August, dessutom var det plusgrader nästan hela vintern när August var bebis. Jag kan varmt rekomendera sidan vi beställde ifrån, vi beställde i onsdags kväll och fredags hade vi åkpåsen här hemma. Billig var den också.

Första advent

Halvligger och slappar i soffan efter en ganska hektisk helg som lyckligtvis slutade ganska lugnt. Redan i fredags började det höga tempot. Jag är van att ta det ganska lugnt på fredagar, ta en långpromenad på förmiddagen och kanske sova middag med Irma på eftermiddagen eftersom Rickard slutar tidigt på fredagar.

I fredags var vi bjuda på lekdejt så då blev det annorlunda. Jag tycker att det är lite jobbigt med lekträffar även om det är kul, det beror mest på att Irma är så strulig med sin sömn på dagarna och då blir det ett så stort projekt att åka iväg med båda barnen. Det gäller att August ska hållas sysselsatt och inte vilja hänga på mig när jag ska försöka söva Irma, och så är hon lättväckt också. Därför föredrar jag ofta att träffa kompisar (mina eller barnens) med ett barn i taget. Men i fredags var vi alltså bortbjudna och jag inser ju att jag måste försöka ibland och när dessutom inte innebar bilresa där bebis eventuellt kunde somna (för att inte gå att lägga över i vagnen och kunna somna om) utan bara några hundra meters promenad så tackade vi ja. Jag var dock lite nervös eftersom vi var bjudna hem till Augusts sångkompis Ruben, vars föräldrar jag inte alls känner, men Ruben och hans lillebror är gulliga och jag tänkte att det får gå som det går. Men vad skulle jag prata med deras pappa om? Det hela gick bra, men det var full fart och eftersom vi var ute en stund och lekte så hade jag, när vi kom hem, klätt på (och av) både mig och barnen alla lager ytterkläder tre gånger på fyra timmar -puh!

Fredag eftermiddag innebar löpning och adventsstädning, kvällen blev lugn. Igår blev det en heldag i simhallen på tävlingar, jag var dock hemma på 1,5 timmes lunch. Rickard och barnen var på 30-årskalas hos Rickards kusin på eftermiddagen och sedan skjutsade Rickard August till Vingåker där han skulle sova över. Efter många timmar i simhallen var jag jättetrött (men nöjd och stolt över alla duktiga tjejer och killar), men fixade ändå det sista med adventspyntandet när jag kom hem. När Irma somnat blev det tapas och soffhäng. Jag var också tvungen att plugga lite texter och stämmor till adventskonserten jag skulle sjunga på idag.

Så idag blev det lite småplock på morgonen innan det var dags att traska iväg till kyrkan i blåsten. Det gick riktigt hyfsat att sjunga, trots att jag varit förkyld i många veckor nu, men jag blev trött av den långa gudstjänsten som varade i drygt 1,5 timme - tur att inte Rickard och barnen var där.

Men efter adventskonserten var det slut på schemalagda aktiviteter, skönt! Efter lunch stannade Rickard och Irma hemma för att sova (och fixa en rostbiff) medan jag åkte till Vingåker för att hämta August. Vi tog en sväng på slottets julmarknad tillsammans med mamma och pappa, men vi åkte inte i tomteparaden i år eftersom jag tyckte att det var för kallt. Vi fikade lite på slottet och handlade raggsockor, mjukisfika och lite lotter. August vann en dekorerad pepparkaka - den kostade mig endast 40 kronor...

När vi kom hem var det till en adventsfin lägenhet där det doftade underbart, Rickard hade lagat rostbiff, ugnsbakade rotsaker och trattkantarelllsås - supergott! En lugn och skön middag blev det också, det är tyvärr inte alltför ofta det blir så. Vi tände änglaspelet (ett misstag eftersom Irma vägrade äta och bara satt och hoppade och tjöt i stolen och ville ha ljusen) och första ljuset i adventsljusstaken och bara myste - härligt!

Paint.net

Jag är inte så bra på att fixa med bilder, men jag försöker i alla fall. Nu har jag lärt mig några nya saker:

Lycka!

Lycka är att ha fått en alldeles egen julgran till sitt rum av morfar flera veckor före jul!

Julstök

Nu är det adventsfint här hemma, mysigt! Jag tror att jag har en ganska avslappnad inställning till julen, det kom nog efter några hemska år på gymnasiet när jag nästan blev utbränd av skola, julshower (som jag nog styrde upp nästan på egen hand) på ridskolan och allt vanligt firande.

Rickard och jag har pratat lite om vad vi vill göra inför julen och strukit allt som inte känns jätteviktigt, det är inte kul att stressa fram till jul. Det här är en del av vad vi kom fram till:

• Baka: saffransbröd hoppar vi över, jag gillar inte saffran och vi fikar så sällan (vi har bullar kvar från Irmas dop...). Lite pepparkakor ska bakas, mest för mysfaktorn eftersom jag hittade pepparkakor från förra året häromdagen. Degen köper vi, då blir det lagom mycket och det luktar ändå lika gott. Vörtbröd och knäcke köper vi nog, eller så kanske min mamma bakar något. Får vi lust att baka så gör vi det, me då blir det en bonus.
• Godis: Rickard vill göra knäck och jag vill göra Mozartkulor, så då gör vi det. Det är också ungefär det som brukar gå åt, det dyker för det mesta upp några chokladaskar också. Det blev lite marsipan över när vi gjorde Fars Dags-tårtan så den kan August skulptera lite av.
• Pepparkakshus: Planerna gick från egenbakat till att köpa färdiga delar till att hoppa över det helt. August vet inte vad det är så det kan vänta tills nästa år.
• Mat: Vi ska koka skinka och grava lax, för det vill vi göra. Mina föräldrar åker på att rulla köttbullar och fixa Jansson, resten går finfint att köpa färdigt.
• Julkort: Många gånger har jag pysslat själv, men i år gör vi som förra året och beställer färdiga julkort med någon fin bild av barnen på.
• Julpyssel: Nja, de pysslar väl lite på dagis? Och så är det ju (och här kommer en ärlig kommentar från en hemsk mamma) ändå inte så himla snyggt med hemgjort pynt i granen... Om andan faller på så har vi massor av pysselsaker här hemma så då pysslar vi väl lite då. Vi gillar att pyssla, men det ska vara lite spontant - inte för att man "ska".
• Julklappar: Vi köper lite till varandra och lite till våra föräldrar, inte till syskon. Fast min bror får lite för han har inga barn, annars så får ju alla barn julklappar såklart. Vi är nog klara till våra barn, vi har inte köpt så mycket. De får ju av andra än oss så det behövs inte så mycket även om det finns hur mycket som helst som man skulle kunna köpa. Irma fyller ju dessutom år en månad efter jul så det gäller att spara på idéerna.
• Paketkalender: Se inlägg nedan.

Jag älskar jul och tycker att det är jättemysigt, men jag vill verkligen inte stressa så det är därför vil bantar ner det hela lite - inte för att vara anti.

Min idé!

August skulle inte få någon paketkalender hade jag bestämt. Jag hatar småprylar och han vet inte vad en julkalender är så det var ett moment i julförberedelserna som jag hade tänkt att skippa helt. Förra året hade vi ett "nedräkningsljus" som vi tände varje dag och det var mysigt, jag hade tänkt att det skulle räcka bra med det i år med. Han kommer inte att vara intresserad av TV:s julkalender så en sådan ska vi inte heller ha.

Men så fick jag en idé, en slags kompromiss kan man säga. Dessutom mycket mer användbar än en traditionell paketkalender. August älskar post och jag avskyr alla sönderskurna halvtrasiga skokartonger som ligger här hemma och föreställer brevlådor. Dessutom så önskar han sig en riktig brevlåda. Sagt och gjort, jag köpte en sådan här fin brevlåda från Bruka Design, självklart en i älsklingsfärgen röd.

Den ska komma i en leverans från tomten omkring den första december, tillsammans med en hälsning om att tomten kommer att skicka lite post då och då fram till jul. Inte varje dag (där slapp jag tvånget att pressa fram 24 hemska småsaker), men lite då och då som sagt. Ibland kanske tomten bara skickar en liten hälsning, någon gång en liten present, det kan vara lite pysselsaker för att göra julkort, en inbjudan till August att få åka till mormor och morfar för att baka, tomten kanske kommer att be August om hjälp med att ordna alla julklappar och skicka pengar så att han kan gå på stan och köpa julklapp till Irma och så fika lite såklart, om posten kommer på en lördag så kanske det är pengar till glass eller en chokladbit. Ja ni ser, man kan hitta på vad som helst. Jag är ganska nöjd med min idé och jag tror verkligen att August kommer att uppskatta det hela.

Mina duktiga tjejer!

Silver i lagkapp och superfina individuella insatser!

Vill ha!

Jag tävlar om boken "Kalle som Lucia" hos Lady Dahmer.

Tävlingen avslutas Fredagen den 3'e December

Var med och tävla HÄR du med!

Plötslig händer det!

Irma Astrid Matilda Siverskog, 10 månader på tisdag, är inte längre tandlös - idag kom en liten, liten tagg igenom tandköttet. August, som väntat jättelänge på att hon skulle få en tand, var inte jätteimponerad direkt...

Nu ska jag titta på Beverly Hills, har lånat boxen med första säsongen av min lillebrors tjej. Jag har inte sett serien sedan jag var ungefär 10 år, jag gissar att jag inte kommer tycka att allt är lika snyggt nu som då...

Imorgon kanske det blir ett längre inlägg, så kan jag berätta om dagens lekdejt och dagens träningspass. Ni kan väl inte bärga er va?

På kvällspromenad i vintern

Uppdatering

Har fått höra att folk är nyfikna, ursäkta den dåliga uppdateringen! Efter många om och men så bestämde vi oss för att dra oss ur budgivningen. När vi väl hade bestämt oss så kände jag först lättnad så då kändes det ju verkligen som rätt beslut, men nu ångrar jag mig lite - tänk så skönt det hade varit med en liten lättskött tomt att springa ut och in på i sommar. Men men, det blir väl fler tillfällen.

Jag brukar köra lite "surt sa räven"-strategi om hus som vi tittat på och tyckt om, men inte köpt. Det är allt från "säkert världens mygghål på sommaren" till "alldeles för nära järnvägen och massor av mc-klubbsmänniskor i kvarteret". Det verkar vara mitt sätt att hantera det hela, men det funkar ganska bra.

I tisdags var jag ute på årets första snöpass, jätteskönt! Eller ja, underlaget var perfekt och det är alltid skönt att springa men det var väl inte så värst skönt ute - värsta snålblåsten. Fast varför säger man snålblåst egentligen? Det blåste inte alls snålt, tvärtom dängde vinden i rätt så generöst med isande blåst.

Idag får jag hoppa över styrketräningen, jag hinner inte. Nu tar jag en liten vakta barn tills de somnar-paus, men annars har jag tjuvstartat med adventspyntningen. Jag tycker egentligen att det är helt förbjudet att starta innan andvent, men eftersom jag ska köra distanspass imorgon eftermiddag, vara i simhallen på tävlingar hela lördagen och sjunga på en adventsgudstjänst på söndag förmiddag och inte vill att Rickard ska behöva göra allt själv och vi helst vill kunna ta det lite lugnt och slippa storstäda på söndag eftermiddag så började vi ikväll. Vi har hunnit en hel del och om en stund ska jag ut och skotta lite och ta en promenad så blir det lite träning ändå.

August rider på en liten åsna

Söndagsångest

Jag brukar inte lida av söndagsångest (kanske för att jag är hemma alla dagar?), men idag har jag en släng av det. Jag vet inte om vi ska köpa hus eller inte, hjälp vad svårt det är! Ni kan få kolla på huset om ni lovar att inte skratta - det ser jättefult ut och sedan så är inte ens alla rum med på bilderna. Det är massor att göra, men även med alla de kostnaderna inräknade så blir det ett vettigt pris och egentligen är planlösning och tomt helt OK även om huset är fult utvändigt (invändigt ska det ju ändå totalrenoveras). Läget är bra, ett attraktivt område och nära förskolan och skolan. Just nu ligger vi högst i budgivningen, men ändå under utropspris. Nästan så att jag önskar att någon bjuder över så jag slipper ta ett beslut... Faktum är ju att jag inte har något fast jobb (eller inget jobb alls om man ska vara noga...), att vi bor hur billigt som helst i vårt nuvarande hus, att vår lägenhet är i superfint skick och att det kommer att ta massor av tid att renovera det andra huset (inräknat en radonsanering och byte av värme). Sedan så är huset litet också, men husen i vårt område blir så himla dyra så vi får nog starta med ett mindre och sedan byta upp oss om några år om vi inte tycker att ytan räcker då.

Fördelarna med att bo kvar där vi gör är att vi inte behöver oroa oss om jag blir arbetslös, men vi har kvar allt krångel med att August inte kan gå ut själv, att vi inte sitter ute på sommaren, att det inte bara går att ställa ut Irma när hon ska sova osv osv. Oj vad svårt!

Idag har vi varit på lunch hos Martina och Johan, trevligt! Väldigt smidigt också att gå bort mitt på dagen så att det inte är läggdags för barnen mitt i. Eller, för Irma är det alltid läggdags så hon sov 1,5 timme på deras säng. Helt otroligt eftersom hon annars bara sover en halvtimme i sträck. Vid sådana här tillfällen är det ju bra att hon inte kan krypa, annars hade hon ju inte kunnat ligga på deras säng och sova med stängd dörr för då hade hon ju kunnat trilla ur.

Igår kväll var jag och Rickard barnlediga tillsammans ett par timmar, det var första gången sedan Irma föddes. Vi var på bio och såg Harry Potter, den var jättebra! Mamma och pappa kom hem till oss och åt innan, och så ammade och nattade jag Irma innan vi åkte. Jag var lite orolig för hur det skulle gå om hon vaknade, hon kan ju vara ganska blyg. August var vi inte det minsta orolig för, han är ju så van vid mina föräldrar och brukar sova hos dem ibland också. Men när vi kom hem sov Irma som en stock och August satt gallskrikande i köket i en nattskräcksattack, stackarn. Han har det i perioder och nu har han varit väldigt hostig ett tag och vaknat en del på nätterna av det, så det beror säkert på att han är tröttare än vanligt.

Nu ska jag försöka sova lite, det har blivit lite lite sömn den här helgen på grund av några nattskräcksattacker och husfunderingar.

Mer boktips

Kul att du gillar mina boktips Ulrika, hoppas fler har nytta av dem.

Här kommer fler:

Camilla Grebe & Åsa Träff: - Någon sorts frid
                                           -Bittrare än döden

Karin Alfredsson: - 80 grader från Varmvattnet
                            - Kvinnorna på 10:e våningen
                            - Klockan 21:37
                            - Den sjätte gudinnan

Äntligen!

Nu har Sofie och Per äntligen fått sin lilla bebis (fast han kom faktiskt en vecka tidigare än beräknat)! Lille Ebbe föddes idag på förmiddagen och vi längtar hur mycket som helst efter att få se honom!

Grattis!

En sak till innan jag stänger av och går och lägger mig

Måste bara berätta vad August bad om förut:

"Mamma, har vi någon gammal drejskiva, jag är lite sugen på att göra lerkrukor"

Vart får han allt ifrån?

Barnens kyrkstund

Den här fina bilden hittade jag på Mariakyrkans hemsida (jag var tillfrågad om de fick lägga in en bild där vi var med, men jag hade inte sett den). Det är där vi går på syskonsång och ibland har de Barnens Kyrkstund där på söndagar och då har vi varit där ett par gånger, det är vid ett sådant tillfälle som bilden är tagen.

Flexibel?

Undrar hur man tänker när man som vuxen står framför ett litet barn i kön på ett café? Barnet, en 3,5-åring, är glädjestrålande förväntansfull och har längtat i flera dagar efter att få fika på en bit kladdkaka. Det kan ju inte den vuxna som står framför barnet i kön veta, men barnet ropar ganska högt, väldigt lycklig:
"Mamma, de har kladdkaka! Det finns bara en enda bit kvar, får jag köpa den?"

Undra om det då känns jättebra för den vuxna i kön att då bestämma sig för att just den sista kladdkakebiten nog skulle sitta fint som fredagsfika? Den vuxna köper kladdkakan varpå barnet besviket utropar
"Mamma, de tog bort kladdkakan! Den som jag ville ha!"

Inte heller då föll någon polett ner. Tur att det fanns någon i den här historien som faktiskt var lite flexibel, nämligen barnet som faktiskt köpte en annan kaka - utan de av mamman befarade tårarna.

Jag vet inte hur jag skulle ha gjort om jag var den vuxna, men jag tror faktiskt att jag kanske kunde ha tagit en bit morotskaka istället. Eller en bit cheesecake. Eller en mazarin. Eller - ja ni fattar?

Jag menar inte att barn ska få allt de pekar på, men jag skulle nog ha gjort ett annat val än tanten som köpte kladdkakan idag.

Håller tummarna!

Hoppas hoppas hoppas att jag mår illa bara för att jag fikade på en söt snickersbakelse när jag egentligen var hungrig och att illamåendet inte har något att göra med skylten "Magsjuka på förskolan!" som jag såg igår när jag hämtade August...

Tragiskt

Just nu händer det alldeles för mycket sorgliga saker. Jag lider verkligen med de två föräldrapar som jag nyligen fått höra om som båda förlorat sina barn - bebisar som var alldeles färdiga för att födas men som slutade sitt liv innan de ens fick se världen utanför mammas mage. Så hemskt och fruktansvärt så det inte ens finns ord för det. Jag känner inget av paren men är ändå full av medkänsla, två par som skulle ha fått fira sin första jul som föräldrar, som skulle ha haft en nästan ny liten bebis att snusa i nacken och som nu står med en tom famn där det skulle ha legat ett barn - deras barn.

En liten tvååring förlorade sin unga mamma i ett otäckt mord bara några hundra meter ifrån oss i måndags, vem ska förklara för ett litet barn att mamma aldrig mer kommer tillbaka?

Familjen:

Bonus?

Idag damp min bonuscheck från Polarn och Pyret ner i brevlådan. Den är på 146 kr, superbra tyckte jag! Rickard blev inte fullt så imponerad, han är nämligen väl medveten om (vilket jag också är, men alltid lyckas förtränga) att om man får mycket bonus från något ställe så har man också spenderat en och annan krona i affären - det är ju ingen gratispresent.

Och eftersom PO.P-bonusen är 4 %, om jag minns rätt, så innebär min bonus att jag har gått loss på kläder till barnen för den nätta summan 3650 kr (vilket är ungefär lika med en månadsinkomst för mig i nuläget)... Men till mitt försvar ska sägas att det faktiskt är under en ganska lång tidsperiod, jag fick nämligen ingen bonus alls i somras eftersom jag då låg under den minsta bonusnivån.

Irma matchar inredningen på biblioteket

Lägger ner

Håller på med ett projekt som går riktigt illa, nu ger jag upp för idag! I övrigt en bra dag.

Filuren

August är väldigt klurig av sig och han tänker gärna ut lösningar på olika problem (dock oftast bara problem som innebär att vi säger nej till något, inte lösningar på sina egna problem över saker han inte alls vill utföra). Min pappa gillar verkligen Augusts försök till att maxa sitt marsipanintag igår, så jag lovade att jag skulle skriva om det här.

August älskar marsipan, men är inte särskilt förtjust i tårta - i synnerhet inte i grädden. Igår ville han ju ändå ha en ganska stor bit av tårtan eftersom det per automatik innebär mycket marsipan. Han fick sin bit, åt upp marsipanen och upplyste mig sedan om att han hade fått alldeles för stor bit.

"Och då kan ju du mamma äta upp min bit och så kan jag få e ny bit istället, en liten"

Jag frågade om det var marsipanen han ville ha och det var det ju såklart, så han fick en bit marsipan utan tårta istället.

Ett gulligt uttryck hinner jag nog med innan jag ska iväg på körövning också. När vi har läst saga för August på kvällarna så säger vi godnatt och går ut och så somnar han själv. Han vill dock att vi tittar till honom ett par gånger, men oftast har han somnat då. Igår var han vaken en liten stund och hann bli lite rastlös så han kom och frågade mig:

"Kommer ni inte och nattar till mig snart?"

Söndagslugn

Eftersom det är himla dålig fart på bloggarna jag brukar läsa just nu så får jag väl uppdatera min egen. Fast det var ju det jag egentligen inte var sugen på, jag ville läsa andra. Måste hitta lite fler bloggar med långa inlägg och många uppdateringar. Vet att många tycker att det är tråkigt med bloggar som har långa inlägg och lite bilder, det gör inte jag.

Helgen har varit sjukt lugn (förutom en hysterisk timme igår kväll, men den har vi förträngt nu) och det har varit skönt. Till och med rastlösa jag har kunnat loda omkring lite här hemma. Igår fick det bli simträning för min del istället för distanspass på Sörmlandsleden, jag hade mystiskt ont i ett ben - jätteont! Nu är det bättre så en kort promenad vågade jag mig på i förmiddags. Annars har vi mest fixat; tvättat fönster, städat, klistrat in kort, städat i lite skåp och lådor, fixat med Fars Dags-överraskningar och så tvättat. Oj vad vi har tvättat, Irmas ögon är inte bättre så det blir kladd på allt. Vi har bytt handdukar flera gånger om dagen sedan i tisdags, örngott och underlakan i hennes säng har vi bytt varje dag, vi har tvättat vantar som det har gnuggats med i ögonen, gosedjur och leksaker och så all vanlig tvätt förstås. Och helt plötsligt lät det ju inte som att vi har haft det så lugnt... Men det har känts så i alla fall.

August var så nöjd med tårtan vi gjorde och han tyckte att det var så kul med en hemlis (fast det är inte lätt med hemligheter: "Pappa, mamma och jag har en överraskning - vi ska göra en tårta"). Han bestämde hur den skulle se ut och så fick morfar och pappa (farfar är i Italien) en alldeles unik tårta med ålar, fotbollar och snögubbar på.

Älskade pappa!

 

Långtråkigt drama!

Först vill jag tacka Nea för tipset. Jag ska använda det nästa gång, men jag ska börja med att låta bli den praktiska lilla flaskan med handsprit som jag köpte för att slippa tvätta händerna precis varje gång jag torkat Irmas ögon - det var nämligen den som luktade och inte bibliotekstvålen...

August och jag har varit med om ett äventyr idag på eftermiddagen. Tyvärr inget särskilt nervkittlande, mer långtråkigt. Vi åkte iväg och handlade lite, under tiden skulle Rickard och Irma vara hemma och äta gröt (i alla fall Irma). När vi kom hem var ytterdörren låst och vi hade ingen nyckel med oss. Vi ringde på och väntade. Ingen öppnade. Vi ringde på igen. Och igen. Och igen. Vi satt i trappen och väntade. Länge. Det mest spännande som hände var att lampan slocknade med jämna mellanrum så att det blev mörkt. Efter en halvtimme blev vi äntligen insläppta, det var först då vi hade lyckats väcka den andra halvan av familjen med hjälp av dörrklockan...

Bara en liten sak - men jobbig!

Vi var en sväng på biblioteket förut och när jag hade bytt blöja så tvättade jag händerna såklart. Det skulle jag inte ha gjort för tvålen luktade riktigt äcklig gammal tantparfym. Jag har tvättat händerna här hemma flera gånger, men det går inte bort! Usch, tycker att den där äckliga lukten verkligen sitter i näsan nu - ska inte tvål vara oparfymerad på sådana där offentliga ställen?

Fredag

Innan någon hinner ta illa upp så vill jag poängtera att jag inte syftar på någon särskild i det tidigare inlägget som bland annat handlade om fest. Dessutom var det lilla som handlade om fulla människor bara en liten parentes, det handlade ju egentligen om att jag var lite festsugen. Jag ville nog bara poängtera att jag kanske inte var ute efter att supa mig dyngrak utan mer det sociala, men jag är inte heller helnykterist (även om jag dricker och "festar" väldigt måttligt och sällan). Det är klart att de flesta kan råka ta en drink eller två för mycket någon gång, men när folk vecka ut och vecka in på Facebook detaljerat redogör för vad de handlat på Systemet, hur fulla de ska bli på lördagen och hur dåliga de ska vara dagen därpå så undrar  i alla fall jag lite vad som är det roliga.

Och från det ena till det andra (eller så är det kanske samma ämne) så¨undrar jag om man kan lära sig att dricka vin? Alltså inte att svälja det, det skulle jag nog klara, utan att tycka om det? Man måste ju verkligen inte dricka, men det ser väldigt trevligt ut (och mer sofistikerat än att dricka läsk) när folk tar ett glas vin tillsammans. Jag tycker inte om vin och inte öl och i ärlighetens namn så är jag väl inte superförtjust i cider heller. Men det kan ju hänga ihop med att jag är mer för att äta än att dricka, jag är ganska ointresserad av drycker i största allmänhet - oavsett alkoholhalt. Blir jag till exempel sugen på något sött så väljer jag mycket hellre godis än en läsk. Mjölk och vatten klarar man sig långt på...

Irma har mått ganska bra, trots sin ögoninflammation och har fått hänga med på aktiviteter som vanligt. Hon har dock inte fått hälsa på andra bebisar såklart och så har hon haft egna leksaker med sig. Nu har det dock blivit ännu värre, hon är röd, svullen och jättegeggig i ögonen så nu gick äntligen bvc med på att skriva ut ögondroppar. Jag vet ju att man ska vara restriktiv med medicin, men nu mår hon faktiskt ganska dåligt - är hängig också. Hoppas det hjälper och hoppas att August slipper bli smittad, vi tvättar händer, handdukar, örngott och leksaker som galningar här hemma.

När Rickard kommer hem från jobbet får han och lilla sjuklingen stanna hemma och så åker jag och August till badhuset och myser på eftermiddagen. Sedan blir det riktigt Svensson-fredagsmys med tacos och tv - skönt!

Nu tyckte till och med bvc att det kanske var dags för lite medicin...

Mys

Sitter och tar det lugnt  i soffan med August, skönt! Irma sover och har faktiskt gjort det i snart två timmar i sträck. Det hör inte till vanligheterna om man inte ligger bredvid henne och kan stoppa i nappen då och då.

På förmiddagen var det babysång, alltid lika mysigt och trevligt. Det är roligt att bara ägna sig åt Irma en stund, det blir tyvärr inte så många sådana stunder. När båda barnen är hemma tar August mycket tid och uppmärksamhet och när jag och Irma är själva blir det lätt att jag vill hinna med att packa upp lite tvätt och plocka med saker. Försöker dock mysa med henne så ofta som möjligt, men det funkar bäst när vi har det på "schemat". En bonus med sången är ju såklart att träffa trevliga mammor och prata om allt möjligt.

Igår träffade jag också trevliga mammor (och bebisar) för då hade vi mammaträff, jättemysigt! Vi var hemma hos Julia som bor mitt ute i skogen, faktiskt så avlägset att en av mammorna aldrig kom fram... Det var även en mamma som inte vågade sig ut på grund av snön så vi var sex av åtta som ägnade oss att leva upp till varenda fördom som finns när det gäller småbarnsmammor; vi fikade och pratade om konsistensen på barnbajs... Lite annat prat blev det också såklart, nu börjar vi vara lite sugna på tjejfester och party. Jag har varit totalt ointresserad av det de senaste åren och har nog bara druckit lite alkohol två gånger (på två bröllop) sedan jag blev gravid med August för över fyra år sedan, men nu börjar jag bli lite sugen på att gå ut och dansa eller ha en tjejmiddag. Eller varför inte både och? Jag är ju inte så mycket för att dricka, jag gillar inte vin och öl och jag gillar inte att tappa kontrollen och så tycker jag att onyktra människor är lite jobbiga. Det känns ganska omoget att gå in för att bli så full som möjligt och planera in att må dåligt efter att man varit ute, men nu börjar jag ändå bli lite sugen på att ta en cider, sitta och prata lite med kompisar, trängas framför spegeln inför utgång och allt det där. I vår, när jag har slutat amma, ska jag nog försöka få till något.

En sak till

Som om det inte räckte med snuva, frustration över att inte kunna förflytta sig, blyghet, klängighet och tänder som gör ont och som inte kommer fram, nu har lillskruttan fått ögoninflammation också. Stackars tjejen, men idag har ändå varit på ganska bra humör. Det var lite pinsamt eftersom ögoninflammationen inte visade sig förrän vi kom fram till syskonsången och det kändes som att vi kanske borde varit hemma. Men å andra sidan så smittar det ju bara vid kontakt och eftersom hon är så stillsam så är det ju inte så svårt att begränsa det hon tar på.

Vi hade i alla fall jättemysigt på sången idag, vi var alla på bra humör och hade haft en bra morgon innan. Det var lugnt och mysigt så det blev en jätteskön förmiddag! Innan sången blev det som vanligt en sovpromenad med syskonvagnen så att Irma skulle vara lite skapligt pigg. August tycker att de där promenaderna är ganska mysiga, han får ett jordgubbs-Extra (tuggummi) och så sitter han i vagnen och pratar med mig om vuxna saker och känner sig lite stor. Innan Irma somnar brukar han sitta och nynna för henne. Idag var det dock lite svårt att höra vad han sa eftersom det blåste storm ute, vi kände oss ganska tappra och lite som Barnen från Frostmofjället när vi anlände, rödblommiga och vindpinade, till sången efter en promenad runt Laggarhult. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med syskonvagnen. Den är ju så bra att ha när vi ska gå lite längre, men det är bara liggdelen som går att ha vänd mot den som kör och jag tycker att Irma är för liten för att sitta framåtvänd. Än så länge har vi löst det så att när hon inte sover så får hon sitta upp i liggdelen och när hon sover så ligger hon ner. Men hon är snart tio månader och även om hon är liten så börjar liggdelen verkligen vara i minsta laget - när hon dessutom har overall på sig så ligger hon stadigt... Men vi går ju oftast inte med syskonvagnen på stan och andra ställen där det är massor av intryck så hon kanske kan börja sitta lite framåt ibland, då har hon ju sällskap av August också.

Nu ikväll har vi varit på föräldramöte på förskolan, det var trevligt. Vi ville gärna gå båda två och min mamma skulle komma och vara barnvakt, men tyvärr blev hon sjuk på eftermiddagen. Efter att med kort varsel försökt med min lillebror (skulle träna), hans tjej (skulle sköta sina hästar), min storebror (skulle jobba), vår kompis/barnvakt Elin (skulle plugga), min kompis Martina (skulle träna), Augusts farmor (jobbade), Augusts morfar (skulle träna) och Augusts farfar (skulle byta till vinterdäck på bilen - inte en dag för sent eftersom det är en dm snö...) så fick vi till sist tag på Rickards syster, sedan hade vi inga fler förslag på folk som August känner tillräckligt bra för att kunna lämnas med utan längre "invänjning". En av oss hade ju kunnat stanna hemma så klart, men det är kul att kunna gå båda två. Irma fick lov att följa med, det hade aldrig gått att lämna henne eftersom hon skriker så fort jag försvinner utom synhåll (fast om min mamma hade kommit så hade vi tänkt att prova låta Irma vara hemma). August hade i alla fall haft jättemysigt med Johanna och Irma skötte sig jättebra (även om hon gärna hade varit ordförande på mötet) trots att vi kom hem långt efter läggningstid. Vi fick se ganska mycket film på barnen och det är ju roligt att se hur det går till på dagarna, när vi föräldrar inte är med.

Kallt väder!

I morse var det åtta minusgrader när jag klev upp, jättefint var det också med all frost. August har längtat efter att få börja använda sin overall och i morse var det nästan så han fick ha den. Men det skulle bli runt nollan på dagen så det fick bli fleecefodrat istället. För mig är nog overallväder snö + minusgrader som håller i sig hela dagen, annars hinner ju overallen bli sliten och tråkig innan det blir riktig vinter. Sedan kanske det blir en slaskvinter, det vet man ju aldrig, men än får den nog hänga ett tag till på vinden. De riktiga vinterskorna får nog också vänta ett tag till, han får varva höstkängor och sina Kavatstövlar - funkar jättebra på dagis!

Irma däremot, fick prova sin nya overall idag eftersom fleeceoverallen var kräksig. Hon var söt som socker i sin fina overall med matchande mössa till. Funderar på att köpa varmare mössor åt barnen till vintern. Förut har August bara haft "vanliga" mössor, någon gång med lite vindstopperfunktion, men annars inget extratjockt. Irmas vintermössa är en "vanlig" mössa, men nu funderar jag på att kanske köpa något tjockare till båda barnen, typ overallsmaterial med lite pälskant om ni förstår vad jag menar. Men jag vet inte, då kanske de börjar koka, August har ju inte varit kall innan.

Komplimang eller konstaterande?

Sedan jag fick barn så har jag gång på gång blivit påmind om hur mycket man säger av slentrian och hur ofta man faktiskt menar något annat än det man säger. August säger alltid det han menar, han lägger inget annat bakom och det gör att vi ofta får tänka på vad vi svarar.

Vi har till exempel pratat om att vissa saker man säger kan göra andra ledsna, det är till exempel inte så snällt att säga till sin morfar att han har fula tänder. Men när August säger att morfar har tjock mage, vad ska vi säga då? Min pappa har ju faktiskt stor mage och August menade inte att vara elak, han bara konstaterade fakta. Han måste ju såklart lära sig så småningom att de flesta inte tycker om att bli kallade för tjocka, men August lägger ingen värdering i det ordet. Ibland putar han ut med sin mage och säger: "Titta vilken tjock mage jag har!". Om jag då svarade till exempel: "Nej det har du inte, du är jättefin!" så skulle ju det bli väldigt förvirrande för honom eftersom han inte på något sätt menar att han är tjock och ful.

Han tittade på en av sina förskolekompisars mamma och sa att hon var väldigt smal. Hon svarade med att tacka och le, vilket också gjorde August lite förvirrad - det var nog ingen komplimang utan även här ett konstaterande. Han lägger ingen värdering i att vara smal heller, tjock och smal är bara vanliga adjektiv för honom  - ungefär som röd och gul.

Men vad mycket sociala koder man ska lära sig, att folk blir ledsna om man säger att de är tjocka (fast de är det), men jätteglada om man säger att de är smala. Visst finns det smala människor som inte trivs med sig själva heller och som inte tycker om att folk påpekar deras figur, men rent generellt så är ju "Vad smal du har blivit" eller "Du ser jättesmal ut i den tröjan" komplimanger medan man förväntas hålla tyst med kommentarer som "Oj vilken stor rumpa du har!"

Och när vi ändå pratar vikt så har jag en liten fundering. Överallt (i forum, i bloggar, på arbetsplatser osv.) så pratas det om hur förträffliga alla olika metoder för att gå ner i vikt är. Det är GI hit och LCHF (low carb, high fat) dit och man ska kunna gå ner hur mycket som helst av dem. Men jag undrar, varför är det inga smala/normalviktiga människor som pratar om dem? Om de nu är så himla effektiva, varför är alla som pratar om dem överviktiga? Borde de inte ha blivit smala för länge sen nu då?

Nästan alla jag känner är normalviktiga och ungefär alla av dem äter rätt normalt, av de flesta livsmedel och är inte så strikta med något. Funkar inte sunt förnuft längre?

Vi hälsar på Victoria

Vetgirig

Jag är ju väldigt intresserad av språk, alltså hur man skriver, och vill gärna att det ska bli rätt. Att skilja på när man ska använda ordet jämt och när det heter jämnt har jag dock varit lite osäker på och därför har jag undvikit att använda det ordet även om jag trodde att jag visste ungefär hur det ska vara. Men idag tog jag tag i saken och hittade lite annat matnyttigt också, titta här om ni är intresserade.

Fredagsmys...

Medan jag väntar på att Irma ska somna så bjuder jag på en bild där hon har soffmys med Per, han är nämligen världsbäst på att slappa i soffan...

Social helg i sikte

Sitter hemma i lugnet, för det är faktiskt det idag, och väntar på Sofie och Per. De kommer hit om en stund, då ska vi fixa lite mat tillsammans och så blir det förhoppningsvis en lugn och mysig kväll med dem. Nästa gång de kommer hit har de kanske en bebis, den är beräknad om tre veckor och det ska bli så himla kul! (uppdate: fick radera en mening här eftersom Sofie berättade att hon visst brukar läsa bloggen)

Imorgon blir det ett distanspass med killarna från klubben på fömiddagen, om inte jag blir sjuk för det svider i näsan och jag brukar bli smittad av barnen. Jag hade ju fått hem en orienteringskarta (= inga namn utsatta på någonting vilket innebär att jag absolut inte fattar någonting) och fått i läxa att planera morgondagens pass. Det låtsades jag inte om utan jag försökte bara få det att verka som att jag hade kommit på att det var en jättebra idé att springa runt Duveholmssjön just imorgon, den vägen råkar jag nämligen hitta (eftersom det bara är att följa just vägen...). Det godkändes när jag la fram förslaget igår på inomhusträningen så nu ska jag bara kontrollmäta sträckan så att den är ungefär 17 km som planen var.

Efter lunch drar vi mot Vingåker där vi är bjudna på eftermiddagsfika och mat på kvällen hos mina föräldrar, mamma fyllde år förra helgen. August har beställt övernattning så han kommer inte hem förrän på söndag. Då kommer Rickards föräldrar hit på eftermiddagen och stannar sedan på middag. De ska åka till Italien och vill träffa barnen innan. Väldigt vad alla är ute och far, min mamma och mormor kom nyss hem från Spanien. Det är bara min pappa som håller sig hemma, han gillar inte att flyga. Jag blir också sugen på att åka någonstans, men dels tillåter absolut inte vår budget något sådant och dels så är jag för egoistisk för att åka när barnen är så små. Om jag ska betala massor av pengar för att åka utomlands så vill inte jag sitta i skuggan en hel vecka och hindra småbarn från att bränna sig i solen eller stoppa fimpar i munnen. Dessutom så har nog barnen det bättre hemma också.

Vi fick ett informationsbrev från förskolan där de berättade att det inte blir någon Lucia för föräldrarna i år, vad besviken jag blev! De menar på att barnen är så små (de äldsta är nyss fyllda fyra, alla femåringar är flyttade) och mest blir stressade och därför ska personalen och barnen fira ihop och barnen får vara utklädda om de vill. De har säkert rätt, men jag kan tycka att det kanske inte gör så himla mycket om barnen är lite uppspelta en dag. Det finns ju andra sådana dagar också (som födelsedagar och julafton, även om de inte firas på förskolan) och det klarar de ju. Jag respekterar deras beslut, men jag hade verkligen sett fram emot att få se alla små fina tomtar, lucior och pepparkaksgubbar lite yrvakna och blyga, men stolta, göra sitt lilla uppträdande. Men det blir väl fler gånger, när August börjar femårs om inte annat.

Bjuder på en bild från förra årets firande istället:

Rättelse:

boken heter Maskrosungen och inget annat

Boktips

Jag fortsätter att läsa och läsa. Läsvärda böcker är två stycken av Sandra Gustafsson: Maskrosbarn och Svedd.

Pressfoto

Jag har blivit tillfrågad om vi vill vara med på ett litet hörn i Vi Föräldrars bilaga Första året. Det här är en av bilderna som inte kommer att vara med...

Studiebesök på pappas jobb

Lugna kvällen

Självklart har vi inte bråk hela tiden, det bara känns så ibland. Igår förmiddag var det också kaos, men eftermiddagen och kvällen blev bra - så har det varit idag också. Vi har varit på ett jättebra utvecklingssamtal på förskolan där vi fick höra massor av bra saker om vår envisa, härliga lilla kille. Det tog tid både för honom och mig att skola in ordentligt på nya förskolan, men nu tror jag att vi alla i familjen är jättenöjda! Personalen är så himla gulliga, både mot August och mot oss och de är alltid tillmötesgående och det känns som att allt går att lösa smdigt. Under tiden vi pratade så röjde August järnet med sina kompisar och var på värsta bushumöret när det var dags att åka hem. Jag hade tagit med en ficklampa så när Rickard och Irma åkte hem med bilen så gick August och jag hem, vi tog vägen genom gamla folkparken så det blev riktigt mörkt och mysigt/läskigt. Det blev en jättemysig promenad och sedan har hela kvällen varit lugn och skön.

Toktisdag

Ja, idag är ingen bra dag. Hur Rickard mådde i morse vet jag inte eftersom han åkte till jobbet långt innan vi andra gick upp, men resten av familjen har definitivt vaknat på fel sida. Ingen är på sitt mest strålande humör idag, allra minst jag - som väl ändå förväntas vara den vuxna av oss tre... Det är ju märkligt (eller kanske inte förresten) att de dagar jag vaknar med minst tålamod så är August som mest benägen att testa det. Irma var väl på ganska bra humör till en början, men sedan tror jag inte att hon har mått riktigt bra - antingen är det en förkylning på gång eller så är det de där satans tänderna som spökar. Lillskruttan är helt svullen i munnen, men nu ser man flera tänder genom tandköttet så nu ska det väl snart lätta lite hoppas jag verkligen.

Hur som helst, efter diverse bråk hela morgonen så tappade jag tålamodet helt och hållet vid fikat efter sången. Jag är så aptrött på det där j...a fikat, vem kom på att det skulle vara trevligt med massa fikabröd mitt på en förmiddag när alla skulle behöva fylla på med något rejält? Nog för att jag tar med frukt och annat till August, men hur intresserad är han av det när det finns sötsaker? Varför kan det inte bara vara lite frukt eller mackor till fika? Till slut fick jag ett mindre utbrott och var tvungen att gå ut en stund och "tanka lite tålamod", så trött och irriterad att tårarna kom som de ofta gör när jag är trött utan att det behöver ha hänt något stort. Kan det inte bara få vara lite mysigt någon gång, måste det bli alltid bli bråk? Jag vet ju att jag ställer lite för höga krav på August emellanåt, men vissa dagar räcker bara inte tålamodet. Han kan verkligen reta mig till vansinne, men det är väl så - de man älskar och bryr sig mest om är de som väcker starkast känslor hos en.

Nu ska jag väcka Irma och så ska hela familjen på utvecklingssamtal på förskolan, hoppas det blir trevligt!

Nöjd!

Vi har hittills inte haft någon vinterjacka till August någon av vintrarna han har upplevt, inte ens när det var så kallt förra vintern. Han har kört med skalkläder och lager på lager + att han har haft en overall att använda till exempel på dagis när det har varit riktigt kallt. Jag har tyckt att det blir så bylsigt med en tjock fodrad jacka i så små storlekar och han har aldrig frusit, dessutom är det lagom med skaljackan när man bara ska åka och handla till exempel. Men nu i höst hade jag inte riktigt råd att köpa nya skalkläder och det behövdes egentligen inte eftersom han kunde ha de han fick förra hösten. Jag köpte också ett billigare allvädersset som han har haft på dagis tills det blev dags för fleecefodrat regnställ. Men skaljackan börjar ändå vara lite precis i storleken och han kan nog inte ha så jättemycket under den, i synnerhet inte i februari eller början på mars när vi ska till fjällen. Så vi började fundera på om vi skulle köpa en vinterjacka i år kanske. Vi började kolla runt och inte är det billigt inte, även på billigare affärer som till exempel Lindex så kostar ju en vettig jacka minst 4-500 kr. Jag började kolla runt på Tradera och nu har jag klickat hem (och fått hem den, blev lite svettig ett tag eftersom det tog lång tid) en sprillans ny jacka från Didrikssons för endast 279 kr. Den är jättefin och August blev superglad!