Den här damp ner i brevlådan idag, en vinst i en tävling i Föräldrar och barn - trevligt!
torsdag 30 september 2010
Mysig förmiddag!
August var så lycklig i morse, det bara bubblade av glädje i hela ungen när vi kom ut! Han tyckte att det var så himla fint och spännande med frosten, det var det enda han pratade om hela vägen till dagis. Jag kände att jag har en hel del att lära mig av den lille herren, han lever verkligen i nuet och njuter av stunden.
Irma och jag var på babysång på förmiddagen, mysigt som vanligt, därefter skulle vi på 8-månaderskoll på bvc. Först var det lite småprat och sedan BOEL-testet. Det gick som smort, Irma var som ett skolboksexempel och bvc-sköterskan beklagade att hon inte hade någon praktikant med sig idag så hon hade kunnat visa hur det skulle gå till ;-). Sedan var det dags för vägning och då var det slut på skolboksexemplen, 30 grams viktuppgång på en månad var det ingen som hurrade åt. Vi får komma tillbaka om en månad igen istället för om två månader och så skulle vi ta lite mer olja i maten. Men Irma är ju nöjd (eller nåja, hon har ju ganska stora krav på sin omgivning men inte för att hon är hungrig) och glad, har runda fina kinder och mår bra, det är bara det att hon inte är så stor i maten. Hon har ju aldrig varit mycket för att mysamma och det är lite samma sak med annan mat, hon måste vara ordentligt hungrig för att hon ska vilja ha och hon går inte att truga (vilket väl i och för sig är bra eftersom man inte ska truga). Men jag är så nöjd att hon verkar gilla olika smaker och oftast äter av all mat man serverar även om hon inte äter så stora portioner.
Nu är hon 67,5 cm lång och väger 7305 gram och min uppfattning om att hon har vuxit så mycket att alla hennes kläder är för små så jag måste shoppa loss på lite nytt åt henne är mest troligt bara inbillning - 1 cm på längden och 30 gram på vikten kan nog inte göra någon större skillnad...
Resten av dagen har mest varit kaos, men det glömmer vi nu och kommer bara ihåg den lyckliga August i morse och den mysiga babysången. På fikat efter babysången idag meddelade jag att om jag hade varit lesbisk så skulle jag vara kär i Petra Mede, de andra mammorna såg ut som att det var en upplysning för mycket...
Vi har sålt våra gamla vardagsrumsmöbler och ska nu äntligen köpa hem det nya vitrinskåpet som vi vill ha. Nu är vi liksom tvungna om vi inte vill fortsätta ha sakerna i kartonger. Vi har bestämt oss för att beställa hem från Ikea med hemkörning, vi har inte tid att åka dit på ett tag. Leveransen kostar 495 kr och först lät det lite dyrt, men sedan insåg vi att bensin tur och retur Linköping + lunch/fika som går åt om vi ska dit + lite onödigt som lätt följer med hem från Ikea = mindre än 495 kr så det får bli hemleverans.
Irma och jag var på babysång på förmiddagen, mysigt som vanligt, därefter skulle vi på 8-månaderskoll på bvc. Först var det lite småprat och sedan BOEL-testet. Det gick som smort, Irma var som ett skolboksexempel och bvc-sköterskan beklagade att hon inte hade någon praktikant med sig idag så hon hade kunnat visa hur det skulle gå till ;-). Sedan var det dags för vägning och då var det slut på skolboksexemplen, 30 grams viktuppgång på en månad var det ingen som hurrade åt. Vi får komma tillbaka om en månad igen istället för om två månader och så skulle vi ta lite mer olja i maten. Men Irma är ju nöjd (eller nåja, hon har ju ganska stora krav på sin omgivning men inte för att hon är hungrig) och glad, har runda fina kinder och mår bra, det är bara det att hon inte är så stor i maten. Hon har ju aldrig varit mycket för att mysamma och det är lite samma sak med annan mat, hon måste vara ordentligt hungrig för att hon ska vilja ha och hon går inte att truga (vilket väl i och för sig är bra eftersom man inte ska truga). Men jag är så nöjd att hon verkar gilla olika smaker och oftast äter av all mat man serverar även om hon inte äter så stora portioner.
Nu är hon 67,5 cm lång och väger 7305 gram och min uppfattning om att hon har vuxit så mycket att alla hennes kläder är för små så jag måste shoppa loss på lite nytt åt henne är mest troligt bara inbillning - 1 cm på längden och 30 gram på vikten kan nog inte göra någon större skillnad...
Resten av dagen har mest varit kaos, men det glömmer vi nu och kommer bara ihåg den lyckliga August i morse och den mysiga babysången. På fikat efter babysången idag meddelade jag att om jag hade varit lesbisk så skulle jag vara kär i Petra Mede, de andra mammorna såg ut som att det var en upplysning för mycket...
Vi har sålt våra gamla vardagsrumsmöbler och ska nu äntligen köpa hem det nya vitrinskåpet som vi vill ha. Nu är vi liksom tvungna om vi inte vill fortsätta ha sakerna i kartonger. Vi har bestämt oss för att beställa hem från Ikea med hemkörning, vi har inte tid att åka dit på ett tag. Leveransen kostar 495 kr och först lät det lite dyrt, men sedan insåg vi att bensin tur och retur Linköping + lunch/fika som går åt om vi ska dit + lite onödigt som lätt följer med hem från Ikea = mindre än 495 kr så det får bli hemleverans.
onsdag 29 september 2010
Social
Idag har Irma och jag varit i Enhörna utanför Södertälje och hälsat på min kompis Hanna och hennes lilla Ludwig, jättemysigt! Vi hann med en skön, men blåsig, höstpromenad, lunch och te och så en rundtur i deras mysiga hus som de ska hyra ett par år. Vi ser fram emot att komma dit hela familjen nästa sommar och bada i poolen och i Mälaren. Det gick jättebra att köra dit och jag hittade rätt på första försöket. Hemvägen gick också som smort fast jag fick för mig att vara lite wild n´crazy och ta en annan väg - jag börjar visst öva upp mitt lokalsinne.
Men jag förstår inte att mina vänner envisas med att bo så långt bort på konstiga ställen. Några av mina närmaste (inte i mil räknat, utan de jag gillar mest) vänner bor i Årsta, Enhörna, Linköping och Enköping - inte så man kilar över på en kopp te en vardagskväll. Tur att jag har några på närmare håll också, ikväll kommer Martina över och hon bor bara ett stenkast (fast inte om jag kastar, då hamnar man hos romerna på andra sidan gatan för jag har aldrig lyckats kasta något längre än 15 meter) härifrån. Jag är glad över att Irma och jag har lärt känna lite mammor och bebisar nu också, det blev inte så mycket av det när August var liten. Vi är en grupp mammor som brukar ses då och då, men det skulle ju gå alldeles utmärkt att träffa bara någon av dem ibland också. Det kan ju vara mysigt med en promenad, ett lekparskbesök eller lunch/fika. Det är lite sådant jag saknar eftersom de flesta av mina kompisar inte bor i eller i närheten av stan (och inte är mammalediga heller, så så mycket lekparksbesök och luncher kanske det inte hade blivit tal om i alla fall).
Men jag förstår inte att mina vänner envisas med att bo så långt bort på konstiga ställen. Några av mina närmaste (inte i mil räknat, utan de jag gillar mest) vänner bor i Årsta, Enhörna, Linköping och Enköping - inte så man kilar över på en kopp te en vardagskväll. Tur att jag har några på närmare håll också, ikväll kommer Martina över och hon bor bara ett stenkast (fast inte om jag kastar, då hamnar man hos romerna på andra sidan gatan för jag har aldrig lyckats kasta något längre än 15 meter) härifrån. Jag är glad över att Irma och jag har lärt känna lite mammor och bebisar nu också, det blev inte så mycket av det när August var liten. Vi är en grupp mammor som brukar ses då och då, men det skulle ju gå alldeles utmärkt att träffa bara någon av dem ibland också. Det kan ju vara mysigt med en promenad, ett lekparskbesök eller lunch/fika. Det är lite sådant jag saknar eftersom de flesta av mina kompisar inte bor i eller i närheten av stan (och inte är mammalediga heller, så så mycket lekparksbesök och luncher kanske det inte hade blivit tal om i alla fall).
Prickig
Jag undrar om det krävs att jag måste bli gravid för att bli av med lite finnar, jag får alltid jättefin hy när jag är gravid. Fast det medför ju lite andra saker också, i mitt fall ett hemskt illamående, magbesvär, doftkänslighet, foglossning och ett ganska besvärligt (något värre än vanligt...) humör. Och just det, det var en detalj till: ett barn också...
Kanske får försöka hitta någon annan sorts ansiktsrengöring istället?
Kanske får försöka hitta någon annan sorts ansiktsrengöring istället?
tisdag 28 september 2010
Vuxenpoäg
Ligger i soffan och har det väldigt lugnt och skönt eftersom jag har två barn som sover gott i sina sängar och en sambo som är lite mer frånvarande än vanligt, det vill säga han är inte ens hemma. Så nu kan jag vara lite vild och göra vad jag vill, eller så fortsätter jag helt enkelt att tugga på min kesomacka och sätter igång med att betala mina räkningar.
Betala räkningar är ju ganska vuxet. Jag har lite problem med det där att känna mig vuxen, trots att jag är tvåbarnsmamma och någon gång nästa år inte längre kan kalla mig för "tjugoochnånting", det händer rätt ofta att jag säger saker som "det var bara vuxna där" och då syftar på folk i mina föräldrars ålder. Men idag tror jag att jag samlade på mig lite mer vuxenpoäng, det känns i alla fall så när det ringde en mäklare på förmiddagen som jag småpratade lite avslappnat med samtidigt som jag körde vagnen med sovande barn och på egen hand tog beslut som rör sjusiffriga summor (fast jag hade ju såklart Rickard med mig i beslutet och just idag handlade det om att inte göra några affärer, men ändå).
Var ute och sprang en sväng förut i det härliga höstvädret, den här tiden på året är det verkligen underbart att vara löpare. Jag kände mig så lätt och pigg i benen efter helgen, det var jättehärligt men med tanke på hur många gånger jag trampade snett och snubblade på rötter så är jag osäker på om benen kanske hade en annan åsikt om saken.
Igår var det sång igen, nu börjar jag känna mig lite varm i kläderna och är inte helt slut efter övningarna längre. Det är så himla kul och det ska bli så roligt med konserten! Det är dock en bra tålamodsövning för mig att sjunga i kör eftersom jag tycker att det är grymt tråkigt när alla andras stämmor ska gå igenom.
Nej, nu har jag skjutit upp räkningarna tillräckligt länge!
Uppdate: och ännu värre blev det, nu har jag hängt runt på bloggar och forum i en timme till utan att betala en enda räkning. Jag är en dålig människa!
Betala räkningar är ju ganska vuxet. Jag har lite problem med det där att känna mig vuxen, trots att jag är tvåbarnsmamma och någon gång nästa år inte längre kan kalla mig för "tjugoochnånting", det händer rätt ofta att jag säger saker som "det var bara vuxna där" och då syftar på folk i mina föräldrars ålder. Men idag tror jag att jag samlade på mig lite mer vuxenpoäng, det känns i alla fall så när det ringde en mäklare på förmiddagen som jag småpratade lite avslappnat med samtidigt som jag körde vagnen med sovande barn och på egen hand tog beslut som rör sjusiffriga summor (fast jag hade ju såklart Rickard med mig i beslutet och just idag handlade det om att inte göra några affärer, men ändå).
Var ute och sprang en sväng förut i det härliga höstvädret, den här tiden på året är det verkligen underbart att vara löpare. Jag kände mig så lätt och pigg i benen efter helgen, det var jättehärligt men med tanke på hur många gånger jag trampade snett och snubblade på rötter så är jag osäker på om benen kanske hade en annan åsikt om saken.
Igår var det sång igen, nu börjar jag känna mig lite varm i kläderna och är inte helt slut efter övningarna längre. Det är så himla kul och det ska bli så roligt med konserten! Det är dock en bra tålamodsövning för mig att sjunga i kör eftersom jag tycker att det är grymt tråkigt när alla andras stämmor ska gå igenom.
Nej, nu har jag skjutit upp räkningarna tillräckligt länge!
Uppdate: och ännu värre blev det, nu har jag hängt runt på bloggar och forum i en timme till utan att betala en enda räkning. Jag är en dålig människa!
söndag 26 september 2010
Hemma
Nu är vi hemma efter en kylig och lång dag. Allt gick bra i alla fall, vi kom iväg när vi skulle i morse och så. Per var oerhört imponerad av poliserna som dirigerade trafiken runt Lidingövallen, att det gick åt poliser på fotbollsmatcher kunde han räkna ut sa han, men han hade aldrig tänkt på att det behövdes på löpartävlingar. Han trodde nog att det kanske gick åt lika många, tills Rickard påpekade att det nog är mindre vanligt med huliganer på löpartävlingar. Själv är jag varje år lite avundsjuk på polisen som får stå och ändra trafikljuset manuellt när han tycker att det är lagom mycket folk som behöver gå över vägen, eller när det är dags att skicka iväg lite bilar. Det skulle nog passa mig, jag som gillar att ha kontroll på saker. Fast risken är att jag skulle få tvångstankar och ge alla grönt samtidigt eller något.
Loppet kändes sådär, jag fick en bra start och kände mig hyfsad till strax efter Aborrebacken. Men efter runt sju kilometer så fick jag lite ont i magen och vid åtta kilometer försvann min tävlingsinstinkt en stund och ersattes av endast överlevnadsinstinkt. Det är inte riktigt min grej att rikta in mig på att bara ta mig in i mål istället för att försöka göra ett så bra (och snabbt) lopp som möjligt. Men med bara en kilometer kvar fick jag lite nya krafter och efter en rätt kämpig spurt på upploppet så lyckades jag med mitt mål - att pressa in mig på topp 30. Men det var med nöd och näppe eftersom jag kom på 30:e plats... Nytt pers på banan blev det också på drygt 30 sekunder, så när jag väl var i mål kände jag mig rätt nöjd trots att jag var färdig att ge upp ute på banan. I pris fick jag en träningsväska, det har jag ju aldrig fått förut. Eller jo kanske, det var nog den tredje den här säsongen. Men man kan aldrig få för mycket väskor, synd bara att det inte var en handväska ;-)
Jag hoppade över duschen eftersom jag inte var så sugen på att utomhusduscha i tält i 12 plusgrader, så nu när barnen har somnat ska jag ta en marathondusch så jag blir ordentligt upptinad. Jag var ju såklart varm när jag sprang, men sedan har jag frusit resten av dagen.
Loppet kändes sådär, jag fick en bra start och kände mig hyfsad till strax efter Aborrebacken. Men efter runt sju kilometer så fick jag lite ont i magen och vid åtta kilometer försvann min tävlingsinstinkt en stund och ersattes av endast överlevnadsinstinkt. Det är inte riktigt min grej att rikta in mig på att bara ta mig in i mål istället för att försöka göra ett så bra (och snabbt) lopp som möjligt. Men med bara en kilometer kvar fick jag lite nya krafter och efter en rätt kämpig spurt på upploppet så lyckades jag med mitt mål - att pressa in mig på topp 30. Men det var med nöd och näppe eftersom jag kom på 30:e plats... Nytt pers på banan blev det också på drygt 30 sekunder, så när jag väl var i mål kände jag mig rätt nöjd trots att jag var färdig att ge upp ute på banan. I pris fick jag en träningsväska, det har jag ju aldrig fått förut. Eller jo kanske, det var nog den tredje den här säsongen. Men man kan aldrig få för mycket väskor, synd bara att det inte var en handväska ;-)
Jag hoppade över duschen eftersom jag inte var så sugen på att utomhusduscha i tält i 12 plusgrader, så nu när barnen har somnat ska jag ta en marathondusch så jag blir ordentligt upptinad. Jag var ju såklart varm när jag sprang, men sedan har jag frusit resten av dagen.
lördag 25 september 2010
Lördag
Idag har vi haft besök av fyra gulliga tjejer, nämligen systrarna Eliasson med mamma. Den manliga delen av familjen (bror och pappa) var på crossbanan, men det var nog de två yngsta systrarna som August hade längtat mest efter så han blev så lycklig när de dök upp. Han fick presenter eftersom de inte kunde komma när han fyllde år och hela sommaren bara har runnit iväg sedan dess. Han träffar dem ofta i Vingåker eftersom de bor granne med mina föräldrar, men de ville gärna komma hit och gratta "på riktigt också". Eftersom de hade hört sig för om eventuella önskningar innan så var det en mycket nöjd kille som öppnade paket som innehöll en efterlängtad elefantunge (ingen riktig...), en tjur och en vuxen elefant. Nu är han för tillfället ganska nöjd med sin djursamling, vi får väl se hur lång tid det dröjer innan han kommer på något mer som fattas.
Vi bjöd på lunch och fika och August och Matilda fick sitta vid Augusts lilla bord och äta, vi bar ut det i köket och dukade åt dem. Så långt gick det bra, då gick han med på att låna ut Tripp Trapp-stolen till Sofia, men sedan var det stopp. Han brukar vara ganska generös, men idag gömde han undan precis allt som tjejerna var intresserade av. När han är på det humöret så är han ite så rolig, men det är inte så mycket att göra mer än att förklara vad som gäller. Han kan vara rätt snål mot Irma också och ta ifrån henne det mesta ibland. Reglerna är dock att vill man vara helt i fred från sin lillasyster så får man vara på sitt eget rum, lekrummet tillhör båda syskonen (även om hon såklart inte får rasera allt han leker med).
Jag känner mig i alla fall ganska redo för Lidingö imorgon, förkylningskänslan är nästan borta även om jag har en liten aning om att det ligger en liten förkylning därinne någonstas - återstår att se om den kommer att märkas på löpningen eller inte. Jag har ägnat dagen och gårdagen åt att vätskeladda, jag är så himla känslig för vätskebrist även när jag springer så pass korta lopp som 10 km och det är inte skönt med frossa. Nu när jag fortfarande ammar går det ju åt lite vätska till det också. Men dricker man mycket så gäller det ju att salta också så ma inte blir helt urlakad. Nu får det dock vara nog, annars kommer jag att få springa på toa hela natten... August vill inte följa med så han ska vara i Lerbo, Irma har dock inget val. Vi ska hämta upp Sofie och Per på vägen också, det blir mysigt att träffa dem lite. Nu är bara frågan: bara linne eller eventuellt en långärmad? Det ska bli 12 grader och mulet. När jag börjar detaljplanera är tävlingskänslan påkopplad, jag älskar det - är verkligen beroende av kicken jag får av att tävla och pressa mig!
Vi bjöd på lunch och fika och August och Matilda fick sitta vid Augusts lilla bord och äta, vi bar ut det i köket och dukade åt dem. Så långt gick det bra, då gick han med på att låna ut Tripp Trapp-stolen till Sofia, men sedan var det stopp. Han brukar vara ganska generös, men idag gömde han undan precis allt som tjejerna var intresserade av. När han är på det humöret så är han ite så rolig, men det är inte så mycket att göra mer än att förklara vad som gäller. Han kan vara rätt snål mot Irma också och ta ifrån henne det mesta ibland. Reglerna är dock att vill man vara helt i fred från sin lillasyster så får man vara på sitt eget rum, lekrummet tillhör båda syskonen (även om hon såklart inte får rasera allt han leker med).
Jag känner mig i alla fall ganska redo för Lidingö imorgon, förkylningskänslan är nästan borta även om jag har en liten aning om att det ligger en liten förkylning därinne någonstas - återstår att se om den kommer att märkas på löpningen eller inte. Jag har ägnat dagen och gårdagen åt att vätskeladda, jag är så himla känslig för vätskebrist även när jag springer så pass korta lopp som 10 km och det är inte skönt med frossa. Nu när jag fortfarande ammar går det ju åt lite vätska till det också. Men dricker man mycket så gäller det ju att salta också så ma inte blir helt urlakad. Nu får det dock vara nog, annars kommer jag att få springa på toa hela natten... August vill inte följa med så han ska vara i Lerbo, Irma har dock inget val. Vi ska hämta upp Sofie och Per på vägen också, det blir mysigt att träffa dem lite. Nu är bara frågan: bara linne eller eventuellt en långärmad? Det ska bli 12 grader och mulet. När jag börjar detaljplanera är tävlingskänslan påkopplad, jag älskar det - är verkligen beroende av kicken jag får av att tävla och pressa mig!
Underbart!
Jag har länkat till det här tidigare, men den är ju helt underbar och dessutom högaktuell efter valet då ett nytt parti kom in i riksdagen. Låten är väldigt vacker i original med Kent, men frågan är om inte Glada Hudikteatern och Måns gör den bättre. Lyssna och rys!
fredag 24 september 2010
Det där med pengar och ekonomi
August är väldigt intresserad av pengar (och vem är inte det?) och har ganska länge haft koll på att man kan handla för dem, att de inte räcker till allt och att de kan ta slut. Nu vill han även tjäna pengar. Han är nämligen arg varje morgon för att Rickard inte är hemma när han vaknar och jag får alltid förklara att Rickard är på jobbet. Då kommer alltid frågan om varför man måste jobba och jag svarar alltid att man måste tjäna pengar. På följdfrågan (ja då, självklart kommer den) om varför man måste tjäna pengar så brukar vi svara att man måste ha pengar för att köpa mat, kläder och leksaker.
Det där har han gått och funderat på och nu ville han börja tjäna pengar själv. Han kan ju såklart inte få pengar för allt han hjälper till med, då kommer vi ju bli utfattiga innan det är dags för honom att flytta hemifrån, men självklart skulle han få prova att tjäna pengar. Han fick hjälpa Rickard att sortera alla återvinningsgrejor i källaren innan det var dags att åka till återvinningsstationen. Han är jätteduktig på att sortera, han har världens koll på vad som är plast, glas, papper och metall. När de hade sorterat så skulle han få panta några flaskor och få de pengarna. Eftersom det var helg skulle han få köpa en glass och sedan lägga resten av pengarna i sin spargris.
När de kom hem från affären visade han stolt att det hade blivit 26 kronor kvar efter glassen, en tjuga, en femkrona och en krona. Som för så många andra barn så var ju mynten mest intressanta. Irma satt vid köksbordet och åt majskrokar, hon hade två stycken. August är väldigt svag för majskrokar och suget hade tydligen inte mattats efter en glass, för rätt som det var så var både majskrokarna och August borta och på bordet låg det en tjuga. Jag ropade på August och frågade vad som pågick. Då meddelade han att han hade köpt Irmas majskrokar. Gullunge! Det hela slutade med att Irma fick tjugan i sin spargris och August tog mynten, alla var nöjda (fast Irma var kanske lite oförstående) och August har ju några år på sig att lära sig pengars och sakers värde...
Uppdate: även ikväll ville han tjäna pengar. Det framkom efter att han väldigt villigt och energiskt städat undan efter vårt fredagsmys, jag som trodde han hjälpte till för att det var roligt... Han fick två kronor och var nöjd, sedan kom han på att han ville ha mer pengar, fick en krona till och lyckan var gjord. Kanske att vi inte ska ha så bråttom med att lära honom pengars värde...
Det där har han gått och funderat på och nu ville han börja tjäna pengar själv. Han kan ju såklart inte få pengar för allt han hjälper till med, då kommer vi ju bli utfattiga innan det är dags för honom att flytta hemifrån, men självklart skulle han få prova att tjäna pengar. Han fick hjälpa Rickard att sortera alla återvinningsgrejor i källaren innan det var dags att åka till återvinningsstationen. Han är jätteduktig på att sortera, han har världens koll på vad som är plast, glas, papper och metall. När de hade sorterat så skulle han få panta några flaskor och få de pengarna. Eftersom det var helg skulle han få köpa en glass och sedan lägga resten av pengarna i sin spargris.
När de kom hem från affären visade han stolt att det hade blivit 26 kronor kvar efter glassen, en tjuga, en femkrona och en krona. Som för så många andra barn så var ju mynten mest intressanta. Irma satt vid köksbordet och åt majskrokar, hon hade två stycken. August är väldigt svag för majskrokar och suget hade tydligen inte mattats efter en glass, för rätt som det var så var både majskrokarna och August borta och på bordet låg det en tjuga. Jag ropade på August och frågade vad som pågick. Då meddelade han att han hade köpt Irmas majskrokar. Gullunge! Det hela slutade med att Irma fick tjugan i sin spargris och August tog mynten, alla var nöjda (fast Irma var kanske lite oförstående) och August har ju några år på sig att lära sig pengars och sakers värde...
Uppdate: även ikväll ville han tjäna pengar. Det framkom efter att han väldigt villigt och energiskt städat undan efter vårt fredagsmys, jag som trodde han hjälpte till för att det var roligt... Han fick två kronor och var nöjd, sedan kom han på att han ville ha mer pengar, fick en krona till och lyckan var gjord. Kanske att vi inte ska ha så bråttom med att lära honom pengars värde...
Fredag!
Jätteskönt med helg! Fast jag sitter här och har lite ont i halsen och så svider det lite i näsan. Typiskt, jag som är laddad för Lidingöloppet på söndag! Eller ja, det är inte det "stora" loppet på 30 km jag ska springa, det får bli nästa år, jag springer damklassen på 10 km. Jag som hade satsat på topp 30 i år, det går nog inte för jag har känt mig rätt sliten och blir jag nu förkyld kanske jag inte kan springa alls. Ska ladda med lite fredagsmys i kväll och ta det lugnt, vi ska snart mumsa i oss bröd från Näsets bageri, ost och rökt lax. August har valt ut en makrill av fiskbilen så hans fisk håller på att tillagas i ugnen just nu, han älskar att få välja färsk fisk!
Irmas allra värsta just nu är att tvätta sig, hon blir alldeles förtvivlad när man går in till handfatet med henne. Men har man ett bordsskick så man ser ut så här efter maten så måste man...
Här har vi däremot en som gillar att tvätta sig. Eller nåja, tvätta händer och mun efter maten står väl inte på hans topplista heller, men bada gillar han.
På väg ut på fredagspromenad
Pyjamasungarna! Och nej, August har inte slutat med napp och ska inte göra det på ett litet tag heller. Han behöver den fortfarande och har haft tillräckligt ändå det senaste halvåret: lillasyster, ny förskola, slutat med blöja och med att sova middag. Får se om han kan sluta innan jul kanske.
August är i alla fall väldigt nöjd med besöket de fick på förskolan idag, Pippi Långstrump, Lotta på Bråkmakaregatan och Karlsson på taket (gymasieelever som hade projektarbete) kom och hälsade på och lekte med barnen - det var uppskattat!
torsdag 23 september 2010
Inget bloggande
Idag blir det just inget bloggande, jag ska ligga på soffan med nya Mama som kom i brevlådan idag och bara slappa. Fast snart är det läggdags så jag hinner inte slappa så värst mycket. Men jag har hunnit sy i märklappar i en massa par vantar och så har jag pratat jättelänge i telefon med Sofie också, det är också bra saker.
Jag har tagit två beslut idag. Det ena är att jag ska hoppa av den där j...a pedagogikkursen, jag hinner inte, orkar inte och har inte lust. Men det bär emot, jag är egentligen för envis och det känns som ett misslyckade att inte slutföra något som jag har påbörjat. Men då sa en väldigt speciell person till mig att för mig kanske det är ett framsteg att för en gångs skull kunna ta ett beslut om att avbryta något som inte är helt färdigt, då kändes det bättre. Det andra beslutet kan jag inte skriva om än, jag måste meddela de det gäller först.
Nu Mama!
Uppdate: jag kommer inte in på Facebook (och lika bra det egentligen för jag skulle ju stänga av datorn och läsa istället), så jag kan inte svara på psykologigrupparbeten och benhinnebesvär ikväll. Men om Linn läser det här: kör med Ormsalva eller Tigerbalsam och köp Voltarentabletter på Apoteket. INTE att rekomendera att ta smärtstillande och sedan springa, men ibland har nöden ingen lag - du får vila ett par veckor efter loppet. Massera ikväll och imorgon kväll, så det känns ordentligt, låt det vara sedan fram till söndag. Lycka Till!
Jag har tagit två beslut idag. Det ena är att jag ska hoppa av den där j...a pedagogikkursen, jag hinner inte, orkar inte och har inte lust. Men det bär emot, jag är egentligen för envis och det känns som ett misslyckade att inte slutföra något som jag har påbörjat. Men då sa en väldigt speciell person till mig att för mig kanske det är ett framsteg att för en gångs skull kunna ta ett beslut om att avbryta något som inte är helt färdigt, då kändes det bättre. Det andra beslutet kan jag inte skriva om än, jag måste meddela de det gäller först.
Nu Mama!
Uppdate: jag kommer inte in på Facebook (och lika bra det egentligen för jag skulle ju stänga av datorn och läsa istället), så jag kan inte svara på psykologigrupparbeten och benhinnebesvär ikväll. Men om Linn läser det här: kör med Ormsalva eller Tigerbalsam och köp Voltarentabletter på Apoteket. INTE att rekomendera att ta smärtstillande och sedan springa, men ibland har nöden ingen lag - du får vila ett par veckor efter loppet. Massera ikväll och imorgon kväll, så det känns ordentligt, låt det vara sedan fram till söndag. Lycka Till!
onsdag 22 september 2010
Moment 22?
Jag har gått ner allt som jag gick upp när jag väntade Irma och jag tycker att jag är hyfsat vältränad, även om det väl alltid skulle vara tacksamt med lite mindre fett och mer synliga muskler. Men även om jag som sagt väger ungefär som innan och kan ha alla kläder så finns det en kroppsdel som inte riktigt ser ut som i forna dagar. Gissa? Ja, ni gissade rätt - det är magen. Men skam den som ger sig tänkte jag och kämpar på med magövningar för att försöka strama upp i alla fall lite av de uttänjda magmusklerna (låter ju bättre att låtsas att det är det som är problemet, än att jag har för mycket fettreserver på magen). Försöker ju också att röra på mig, träna och äta hyfsat. Det händer dock typ ingenting och nu fick jag en ledtråd.
Jag har nämligen läst i (den kanske inte helt vetenskapliga tidskriften) Tara (en tanttidning för kvinnor 40+) om hur man ska få platt mage: man ska sova! Det står att om man får mindre än sju timmars kvalitetssömn per natt så hinner inte kroppen sluta utsöndra stresshormonet kortisol, som gärna gör att kroppen sparar på fettet och som sänker ämnesomsättningen och ökar risken för bukfetma. Sover man ännu mindre så ökar risken ännu mer.
Kul att läsa! Jättekul! Verkligen! Vilken bra kombo: lite-fluffig-efter-att-ha-varit-hyresvärd-till-två-bebisar-mage och småbarns-förälder-blir väckt-åtminstone-tre-gånger-per-natt-och-har-aldrig-sovmorgo-sömn. Det är med andra ord ingen idé att försöka få någon fason på magen förrän om sådär fem år eller något, när barnen förhoppningsvis sover hela nätter. Men då är jag över 30 och har säkert börjat få oelastisk hud och allt sådant, så då är det ändå för sent.
Hej då plankan 3x60 sekunder + alla andra magövningar! Hej soffan och chokladen!
Jag har nämligen läst i (den kanske inte helt vetenskapliga tidskriften) Tara (en tanttidning för kvinnor 40+) om hur man ska få platt mage: man ska sova! Det står att om man får mindre än sju timmars kvalitetssömn per natt så hinner inte kroppen sluta utsöndra stresshormonet kortisol, som gärna gör att kroppen sparar på fettet och som sänker ämnesomsättningen och ökar risken för bukfetma. Sover man ännu mindre så ökar risken ännu mer.
Kul att läsa! Jättekul! Verkligen! Vilken bra kombo: lite-fluffig-efter-att-ha-varit-hyresvärd-till-två-bebisar-mage och småbarns-förälder-blir väckt-åtminstone-tre-gånger-per-natt-och-har-aldrig-sovmorgo-sömn. Det är med andra ord ingen idé att försöka få någon fason på magen förrän om sådär fem år eller något, när barnen förhoppningsvis sover hela nätter. Men då är jag över 30 och har säkert börjat få oelastisk hud och allt sådant, så då är det ändå för sent.
Hej då plankan 3x60 sekunder + alla andra magövningar! Hej soffan och chokladen!
tisdag 21 september 2010
Pusta ut
Jag blir stressad av att ha mycket inbokat, även om det är roliga saker och nu har det gått i ett några dagar med både roliga och mer nödvändiga saker. Det känns, jag är helt urblåst i huvudet nu och känner mig supertrött. Kanske inte konstigt efter min gårdag då jag hann med ett 40-årskalas, ett möte, simma 3000 meter, hålla i simträning 1,5 timme samt öva körsång 1,5 timme. Däremellan skulle det klämmas in måltider, amningar, sövningar av bebis, roande av treåring och så vidare och så vidare. Jag somnade rätt ovaggad igår kväll, men sov dåligt - undrar om det närmar sig fullmåne? Eller så är det bara min överfulla hjärna som spökar.
Idag blev det lite lugnare, men jag ser ändå fram emot morgondagen då almanackan för samtliga familjemedlemmar är helt blank.
Idag blev det lite lugnare, men jag ser ändå fram emot morgondagen då almanackan för samtliga familjemedlemmar är helt blank.
måndag 20 september 2010
Vilken värld det ska bli!
Den här låten är en av de vi repeterar inför Världens Barn-konserten. Det var med en obehaglig känsla i magen och hjärtat som jag sjöng den idag, dagen efter att Sverigedemokraterna tog sig in i riksdagen. Hoppas kan man ju göra, men just idag känns det väl så där... Sången är i alla fall jättefin!
Varje gång som någon mot mig ler
Känns det som all kyla smälter ner
Är varje vänligt ord som talas på vår jord
Ett frö som gror
Jag ser det i min fantasi
Vilken värld det ska bli
Om alla kunde tala samma språk
Om alla skulle vandra samma stråk
Mot ett gemensamt mål
Vid horisontens rand
Jag ser ett land
Där varje man och kvinna är fri
Vilken värld det ska bli
En värld där alla människor varje dag
Omsluts av en vänlig famn
Där människor på hopplöshetens hav
Kan finna en tryggad hamn
Jag har ett hopp som bor djupt inom mig
Att en dag har allting ändrat sig
Allt hat och våld som fanns
Av kärlek övervanns
Nå'n gång, nå'nstans
En värld där allt är harmoni
Vilken värld det ska bli
Jag både tror och vet
Att detta hopp ska bli en verklighet
Jag både tror och vet
Att detta hopp ska bli en verklighet
Som du och jag får leva i
Vilken värld det ska bli
En värld där allt är harmoni
Vilken värld det ska bli
Varje gång som någon mot mig ler
Känns det som all kyla smälter ner
Är varje vänligt ord som talas på vår jord
Ett frö som gror
Jag ser det i min fantasi
Vilken värld det ska bli
Om alla kunde tala samma språk
Om alla skulle vandra samma stråk
Mot ett gemensamt mål
Vid horisontens rand
Jag ser ett land
Där varje man och kvinna är fri
Vilken värld det ska bli
En värld där alla människor varje dag
Omsluts av en vänlig famn
Där människor på hopplöshetens hav
Kan finna en tryggad hamn
Jag har ett hopp som bor djupt inom mig
Att en dag har allting ändrat sig
Allt hat och våld som fanns
Av kärlek övervanns
Nå'n gång, nå'nstans
En värld där allt är harmoni
Vilken värld det ska bli
Jag både tror och vet
Att detta hopp ska bli en verklighet
Jag både tror och vet
Att detta hopp ska bli en verklighet
Som du och jag får leva i
Vilken värld det ska bli
En värld där allt är harmoni
Vilken värld det ska bli
söndag 19 september 2010
Glömde ju
att berätta att Irma sov från 19.15 igår kväll till 07.00 imorse, utan ett pip. Ingen nappisättning och ingen amning. Säkert en engångsföreteelse, men ändå. Synd bara att jag sov som en kratta med massor av mardrömmar och att August var uppe vid tretiden och absolut ville läsa i en bok (tror dock att han knappt var vaken, men han väckte mig).
Helgen slut igen
Helgerna går superfort, men det gör ju veckorna också - känns som att det snart är jul...
Idag har jag varit supereffektiv, inte helt behagligt för jag har känt mig lite stressad. Vi har varit i Vingåker hela dagen för Rickard skulle hjälpa min morfar att täta hans fönster. August har jobbat ihop med min pappa hela dagen och mamma lekte lite med Irma så jag kunde plugga lite. Satt ganska många timmar så jag blev klar med veckans uppgifter, vill inte riktigt ge upp kursen än. Tråkigt bara att det är söndag, nya uppgifter att ta tag i redan i morgon (eller ännu hellre börja redan ikväll, men det orkar jag inte). När vi kom hem klippte jag gräset och städade sedan i köket efter maten. Barnen är badade och sover, jag har gjort morgondagens pass till mina simmare, betalat lite småsaker, inventerat skötväskan och nu ska jag bara fixa ett födelsedagskort också innan det får bli lugnt.
Hela helgen har det varit fullt upp och det är jag inte jätteförtjust i. I fredags fyllde Rickard år och skulle ha lite kalas. Irma var inte riktigt i form, hon var gnällig men verkade inte ha feber för hon var inte så varm. Vi bestämde oss för att köra kalaset ändå, Irma kunde ju få vila och ta det lugnt i min famn hela tiden. Men riktigt så blev det inte, hon skrek och skrek och blev helt förtvivlad när man tog i henne, fast hon ville ju bli buren. Jag tog tempen som visade 38,5 trots en Alvedon två timmar tidigare och om hon nu hade ont någonstans så hjälpte i alla fall inte Alvdeonen mot det. När klockan var sju hade hon skrikit nästan utan uppehåll i fyra timmar, med bara en kvarts sovpaus, då ringde jag 1177 som gav oss en tid på jourmottagningen. Där blev vi insläppta direkt och fick tre (!!) sköterskor och en läkare. Hals och öron såg OK ut, sänkan var bara måttligt förhöjd och hon var inte öm över magen eller stel i nacken. Däremot hade hon hög feber trots Alvedonen, men man blir ju rätt varm av att skrika också. Vi fick gå hem igen med ordination på Alvedon lite oftare än vad som står på förpackningen. Om hon inte lugnade sig skulle vi åka till Eskilstuna och få träffa barnläkare. Men när jag bar hem henne somnade hon i min famn och sov sedan en stund. När hon vaknade fick hon mer Alvdeon och efter en stund ammaade hon och verkade lugnare. Vi la henne i sängen där hon somnade och sov fram till tolv, då fick hon mer Alvdeon, somnade om och sov till fyra. Då verkade hon må bättre så hon fick ingen Alvedon, hon ammade bara och somnade om. Sedan sov hon till halv åtta då hon vaknade, typ frisk! Hon åt gröt och var som vanligt så det verkar som att hon hade samma som Rickard och August tidigare i veckan. Men vilken konstig sjuka, hög feber och jätteont i kroppen i mindre än ett dygn och sedan helt pigga. Vi får väl se om jag har klarat mig.
Jag var ute på ett distanspass i går förmiddag, ett väldigt blött pass. Jag tror banne mig att kläderna var torrare när jag tog ut dem ur tvättmaskinen sedan, än de var när jag stoppade in dem efter passet. Kul var det i alla fall, för vi var fyra stycken som hade sällskap och det är alltid roligt.
Efter passet var det snabb dusch, lunch och sedan iväg igen. August, vår kompis Jonas och jag tog tåget till Norrköping, Rickard och Irma fick åka efter med bilen så att vi skulle kunna åka med dem hem sedan. Killarna njöt i fulla drag av tågturen, de hade jättekul! I Norrköping hämtade vi en ny varukorg till barnvagnen, fikade och sedan åkte vi hem igen. När vi lämnat av Jonas blev det lugn tacokväll och sedan film och lördagsgodis.
Så där ja, nu har ni fått ett referat av min helg - vare sig ni ville eller inte. Imorgon ska jag och barnen på 40-årskalas på förmiddagen. Jag trodde att jag och Irma skulle åka själva, men jag hade glömt att förskolan har planeringsdag och är stängd.
Veckan är rätt körig, längtar redan till helgen. Efter den här veckan är det lugnare, men nu är det möten, kalas, körövningar, träningar, takstolskalas för Rickard, aktiekväll för Rickard, ryggmassage till grannen och diverse annat på schemat några dagar framöver. Jag har lite svårt att ta en dag i taget så just nu har jag hela veckans planering i huvudet, minut för minut ungefär... Ta ett djupt andetag Marie...
Idag har jag varit supereffektiv, inte helt behagligt för jag har känt mig lite stressad. Vi har varit i Vingåker hela dagen för Rickard skulle hjälpa min morfar att täta hans fönster. August har jobbat ihop med min pappa hela dagen och mamma lekte lite med Irma så jag kunde plugga lite. Satt ganska många timmar så jag blev klar med veckans uppgifter, vill inte riktigt ge upp kursen än. Tråkigt bara att det är söndag, nya uppgifter att ta tag i redan i morgon (eller ännu hellre börja redan ikväll, men det orkar jag inte). När vi kom hem klippte jag gräset och städade sedan i köket efter maten. Barnen är badade och sover, jag har gjort morgondagens pass till mina simmare, betalat lite småsaker, inventerat skötväskan och nu ska jag bara fixa ett födelsedagskort också innan det får bli lugnt.
Hela helgen har det varit fullt upp och det är jag inte jätteförtjust i. I fredags fyllde Rickard år och skulle ha lite kalas. Irma var inte riktigt i form, hon var gnällig men verkade inte ha feber för hon var inte så varm. Vi bestämde oss för att köra kalaset ändå, Irma kunde ju få vila och ta det lugnt i min famn hela tiden. Men riktigt så blev det inte, hon skrek och skrek och blev helt förtvivlad när man tog i henne, fast hon ville ju bli buren. Jag tog tempen som visade 38,5 trots en Alvedon två timmar tidigare och om hon nu hade ont någonstans så hjälpte i alla fall inte Alvdeonen mot det. När klockan var sju hade hon skrikit nästan utan uppehåll i fyra timmar, med bara en kvarts sovpaus, då ringde jag 1177 som gav oss en tid på jourmottagningen. Där blev vi insläppta direkt och fick tre (!!) sköterskor och en läkare. Hals och öron såg OK ut, sänkan var bara måttligt förhöjd och hon var inte öm över magen eller stel i nacken. Däremot hade hon hög feber trots Alvedonen, men man blir ju rätt varm av att skrika också. Vi fick gå hem igen med ordination på Alvedon lite oftare än vad som står på förpackningen. Om hon inte lugnade sig skulle vi åka till Eskilstuna och få träffa barnläkare. Men när jag bar hem henne somnade hon i min famn och sov sedan en stund. När hon vaknade fick hon mer Alvdeon och efter en stund ammaade hon och verkade lugnare. Vi la henne i sängen där hon somnade och sov fram till tolv, då fick hon mer Alvdeon, somnade om och sov till fyra. Då verkade hon må bättre så hon fick ingen Alvedon, hon ammade bara och somnade om. Sedan sov hon till halv åtta då hon vaknade, typ frisk! Hon åt gröt och var som vanligt så det verkar som att hon hade samma som Rickard och August tidigare i veckan. Men vilken konstig sjuka, hög feber och jätteont i kroppen i mindre än ett dygn och sedan helt pigga. Vi får väl se om jag har klarat mig.
Jag var ute på ett distanspass i går förmiddag, ett väldigt blött pass. Jag tror banne mig att kläderna var torrare när jag tog ut dem ur tvättmaskinen sedan, än de var när jag stoppade in dem efter passet. Kul var det i alla fall, för vi var fyra stycken som hade sällskap och det är alltid roligt.
Efter passet var det snabb dusch, lunch och sedan iväg igen. August, vår kompis Jonas och jag tog tåget till Norrköping, Rickard och Irma fick åka efter med bilen så att vi skulle kunna åka med dem hem sedan. Killarna njöt i fulla drag av tågturen, de hade jättekul! I Norrköping hämtade vi en ny varukorg till barnvagnen, fikade och sedan åkte vi hem igen. När vi lämnat av Jonas blev det lugn tacokväll och sedan film och lördagsgodis.
Så där ja, nu har ni fått ett referat av min helg - vare sig ni ville eller inte. Imorgon ska jag och barnen på 40-årskalas på förmiddagen. Jag trodde att jag och Irma skulle åka själva, men jag hade glömt att förskolan har planeringsdag och är stängd.
Veckan är rätt körig, längtar redan till helgen. Efter den här veckan är det lugnare, men nu är det möten, kalas, körövningar, träningar, takstolskalas för Rickard, aktiekväll för Rickard, ryggmassage till grannen och diverse annat på schemat några dagar framöver. Jag har lite svårt att ta en dag i taget så just nu har jag hela veckans planering i huvudet, minut för minut ungefär... Ta ett djupt andetag Marie...
fredag 17 september 2010
Kusinerna!
Våra barn har (än så länge) bara en kusin, det är lilla Ludvig som är nästan exakt två år yngre än August. Han hade dock den goda smaken att titta ut dagen innan Augusts födelsedag så att de inte behövde dela födelsedag. August och Ludvig älskar varandra och August längtar efter att de ska sova över hos Rickards föräldrar samtidigt.
Den här bilden är tagen förra helgen, på Kurortsloppet - gissa om August var lycklig för att hans största fan kom och hejade på honom.
Den här bilden är tagen förra helgen, på Kurortsloppet - gissa om August var lycklig för att hans största fan kom och hejade på honom.
Svar på tal
Tack för svaren på min fredagsfråga. Titti, jag tror inte att de jag har sett värmer upp eller varvar ner, känns som att de promenerar bara.
Själv springer jag aldrig i något annat än tights, förutom att jag ibland behåller överdragsbyxorna på en stund när jag värmer upp på tävling. Även på vintern springer jag hellre i dubbla tights än i överdragsbyxor/overallsbysxor. Men jag har liksom aldrig tänkt tanken att promenera i dem eller ha dem till något annat än löping, hur sköna de än är. Men jag kanske får tänka om, fast det är ju ärligt talat inte den snyggaste byxmodellen...
Återkommer med rapport om kvällsläget, med kalas och jättesjuk bebis i en inte så bra kombination.
Själv springer jag aldrig i något annat än tights, förutom att jag ibland behåller överdragsbyxorna på en stund när jag värmer upp på tävling. Även på vintern springer jag hellre i dubbla tights än i överdragsbyxor/overallsbysxor. Men jag har liksom aldrig tänkt tanken att promenera i dem eller ha dem till något annat än löping, hur sköna de än är. Men jag kanske får tänka om, fast det är ju ärligt talat inte den snyggaste byxmodellen...
Återkommer med rapport om kvällsläget, med kalas och jättesjuk bebis i en inte så bra kombination.
torsdag 16 september 2010
Dagens mest logiska resonemang?
August:
"Mamma, vatten kostar jättemycket pengar (eventuellt något som jag har sagt när det okynnesspolas på toaletten utan att någon har kissat eller så...) och de som inte har några barn måste köpa jääättemycket vatten, för förr i tiden så glömde alla barn att stänga av kranen".
Är det bara jag som inte riktigt hänger med i tankegången?
"Mamma, vatten kostar jättemycket pengar (eventuellt något som jag har sagt när det okynnesspolas på toaletten utan att någon har kissat eller så...) och de som inte har några barn måste köpa jääättemycket vatten, för förr i tiden så glömde alla barn att stänga av kranen".
Är det bara jag som inte riktigt hänger med i tankegången?
onsdag 15 september 2010
Torka
Jag känner mig helt omotiverad idag, har ingen aning om vad jag ska blogga om. Jag har ju en sisådär 40 unika läsare varje dag så jag känner ju ett visst ansvar, men om ni orkar hänga med i mina andra rätt menlösa inlägg i vanliga fall så överlever ni väl kanske ett par dagars bloggtorka också. Visste ni förresten att om man slinter lite på tangenterna när man skriver menlösa så blir det menslöa istället, det känns som att det skulle kunna vara ett användbart ord. Eller inte.
Idag har Irma och jag varit och förtidsröstat. Irma tyckte att det var rätt tråkigt, men det är bra för henne att få in vanan tills hon ska rösta själv. Om jag har räknat rätt så är det om 20 år så det är ju kanske inte så bråttom, men hon fick hänga med mig ändå. Jag hade ingen vana alls, jag var tvungen att läsa på informationstavlan för att göra allt i rätt ordning men jag tror att det blev rätt till slut. Jag personröstade till och med till riksdagsvalet. Resten av dagen har jag fått pillra bort blöta valsedelsrester från Irmas gom, är det straffbart att äta valsedlar? Jag tänkte att man får ju inte göra vad som helst med svenska flaggan och jag vet inte om valsedlar också är lite heliga? Irma var nöjd en stund i alla fall, annars har hon varit rätt jobbig idag faktiskt. Men man måste ge henne cred för hennes ihärdighet när hon gnäller, hon kommer på nya tonlägen hela tiden.
Jag har hört talas om att barns (ganska vanligt förekommande) rädsla och skeptis till nya maträtter har ett namn: neofobi. Det är normalt att barn behöver lite tid för att vänja sig vid nya smaker och att de kan vara mycket ovilliga att prova på något nytt. Men det stora mysteriet, som jag ser det, är varför neofobin endast innefattar mat? Sand, jord, blad, konstiga bär, begagnade tuggummin och gamla glasspinnar åker lätt in i munnen utan betänkligheter hos andra än föräldrarna. Märkligt!
Nu ska jag lyssna på Mona och gänget och fundera en gång till över om jag nog inte ska lägga ner pedagogiken. Jag har rätt fullt upp ändå i huvudet.
Idag har Irma och jag varit och förtidsröstat. Irma tyckte att det var rätt tråkigt, men det är bra för henne att få in vanan tills hon ska rösta själv. Om jag har räknat rätt så är det om 20 år så det är ju kanske inte så bråttom, men hon fick hänga med mig ändå. Jag hade ingen vana alls, jag var tvungen att läsa på informationstavlan för att göra allt i rätt ordning men jag tror att det blev rätt till slut. Jag personröstade till och med till riksdagsvalet. Resten av dagen har jag fått pillra bort blöta valsedelsrester från Irmas gom, är det straffbart att äta valsedlar? Jag tänkte att man får ju inte göra vad som helst med svenska flaggan och jag vet inte om valsedlar också är lite heliga? Irma var nöjd en stund i alla fall, annars har hon varit rätt jobbig idag faktiskt. Men man måste ge henne cred för hennes ihärdighet när hon gnäller, hon kommer på nya tonlägen hela tiden.
Jag har hört talas om att barns (ganska vanligt förekommande) rädsla och skeptis till nya maträtter har ett namn: neofobi. Det är normalt att barn behöver lite tid för att vänja sig vid nya smaker och att de kan vara mycket ovilliga att prova på något nytt. Men det stora mysteriet, som jag ser det, är varför neofobin endast innefattar mat? Sand, jord, blad, konstiga bär, begagnade tuggummin och gamla glasspinnar åker lätt in i munnen utan betänkligheter hos andra än föräldrarna. Märkligt!
Nu ska jag lyssna på Mona och gänget och fundera en gång till över om jag nog inte ska lägga ner pedagogiken. Jag har rätt fullt upp ändå i huvudet.
måndag 13 september 2010
Upp och ner
August är sjuk och ganska ynklig. Han har feber och ont i benen, vilket gjorde mig ganska nervös eftersom det var exakt de symtomen min kompis dotter hade när hon fick leukemi. Men hon fick ju inte besvären från en dag till en annan och dessutom hade hon andra besvär också, och så är det ju så att jag också får ont i kroppen när jag får feber så han är nog alldeles säkert helt "vanligt" sjuk. Men de gånger han har haft feber i sitt liv kan jag räkna på ena handens fingrar så det är ovant. Nu sover han i alla fall gott och vi hoppas att det går över snart. Rickard hade feber i helgen, men bara ett dygn så vi kan ju hålla tummarna att det är samma sak som August fått.
Igår var August dock pigg och kämpade sig runt 900 meter i Kurortsloppet i Bie, sedan var han stolt som en tupp över sin fina medalj. Sedan talade han om att eftersom jag fick springa med honom i hans lopp så ville han springa med mig i mitt lopp. Jag talade om att han inte fick det eftersom det är lite långt för en treåring att springa en mil, men det tyckte han inte var ett hållbart argument. Tur att jag slapp släpa på honom runt banan i alla fall, för det gick tungt ändå - jösses vilket dåligt lopp jag gjorde! Visserligen vann jag, men det är på något sätt känslan man är ute efter och den sa mig att det inte var så kul.
Jag har varit på körövning ikväll - hur kul som helst! Det är nio år sedan jag sjöng i kör sist och då sjöng jag i en gospelkör, sedan dess har jag längtat efter att sjunga men tiden har inte funnits. Sedan August föddes har vi gått på babysång, barnmusik och syskonsång hela tiden, nu är vi inne på den sjunde terminen så lite sång blir det ju, men jag har längtat efter körsången. Eftersom jag inser att jag inte kan hinna med allt så har sången fått bli ett framtidsprojekt, men nu dök det upp ett korttidsprojekt så jag hoppade på. Det är en Världens Barn-konsert med olika körer, bland annat niornas musikklasser, några barnkörer och så ett par vuxenkörer varav en med lite "löst" folk där jag ska vara med. Konserten är den 8/10 och repetitionerna är halv åtta på måndagar, efter att barnen har lagt sig - bra tid och en begränsad period gör det perfekt! Och det var så kul att öva, även om jag är rejält ringrostig.
Kollar nu på inspelat program av Biggest Loser. Deltagarnas tränare verkar förvånade över att deltagarna har fått ont i leder och benhinnor, det är inte jag. Redan förra veckan undrade jag varför de inte anpassar träningen efter deltagarnas tidigare form, klart att de skadar sig. Och de där tränarna skulle ju vara jätteduktiga, men jag är lite skeptisk till upplägget. Återstår att ser vad som händer...
Igår var August dock pigg och kämpade sig runt 900 meter i Kurortsloppet i Bie, sedan var han stolt som en tupp över sin fina medalj. Sedan talade han om att eftersom jag fick springa med honom i hans lopp så ville han springa med mig i mitt lopp. Jag talade om att han inte fick det eftersom det är lite långt för en treåring att springa en mil, men det tyckte han inte var ett hållbart argument. Tur att jag slapp släpa på honom runt banan i alla fall, för det gick tungt ändå - jösses vilket dåligt lopp jag gjorde! Visserligen vann jag, men det är på något sätt känslan man är ute efter och den sa mig att det inte var så kul.
Jag har varit på körövning ikväll - hur kul som helst! Det är nio år sedan jag sjöng i kör sist och då sjöng jag i en gospelkör, sedan dess har jag längtat efter att sjunga men tiden har inte funnits. Sedan August föddes har vi gått på babysång, barnmusik och syskonsång hela tiden, nu är vi inne på den sjunde terminen så lite sång blir det ju, men jag har längtat efter körsången. Eftersom jag inser att jag inte kan hinna med allt så har sången fått bli ett framtidsprojekt, men nu dök det upp ett korttidsprojekt så jag hoppade på. Det är en Världens Barn-konsert med olika körer, bland annat niornas musikklasser, några barnkörer och så ett par vuxenkörer varav en med lite "löst" folk där jag ska vara med. Konserten är den 8/10 och repetitionerna är halv åtta på måndagar, efter att barnen har lagt sig - bra tid och en begränsad period gör det perfekt! Och det var så kul att öva, även om jag är rejält ringrostig.
Kollar nu på inspelat program av Biggest Loser. Deltagarnas tränare verkar förvånade över att deltagarna har fått ont i leder och benhinnor, det är inte jag. Redan förra veckan undrade jag varför de inte anpassar träningen efter deltagarnas tidigare form, klart att de skadar sig. Och de där tränarna skulle ju vara jätteduktiga, men jag är lite skeptisk till upplägget. Återstår att ser vad som händer...
lördag 11 september 2010
Valtider
Med en ballong från Folkpartiet, en från sossarna och en tablettask med Kristdemokraternas logga på så hade nog August varit beredd att rösta på vilket parti som helst (några blå-vita Moderatballonger fick han inte, där gick gränsen för hans mamma...). Kruxet är bara att det är 15 år kvar innan han får rösta, så jag undrar varför partierna inriktar sig på hans åldersgrupp? Tror de att vi ska rösta på dem bara för att de ger våra barn ballonger?
Jag har bestämt mig för hur jag ska rösta och ska nog försöka ta mig iväg och förtidsrösta någon dag. Det är jätteviktigt att ta chansen att rösta tycker jag, struntar man i det så kan man också strunta i att klaga sedan. Jag är sosse så jag röstar på dem i riksdagsvalet, jag är dock inte alls förtjust i den socialdemokratiska politiken här i stan så här röstar jag på Folkpartiet. Dubbelmoral? Jag vet inte, men så gör jag. I landstingsvalet får det tyvärr bli en blank röst då jag inte är tillräckligt insatt för att välja.
Något som är lite märkligt är när folk håller hemligt vad de röstar på. Det är väl bra att man får göra det och att det är OK att alla får rösta som de vill, men om man vägrar att berätta efter att man har röstat så känns det ju som att man inte står för sin åsikt. Man får ju rösta fritt, det är ju inte som att vi avrättar folk med avvikande åsikt i det här landet (eller det är i alla fall olagligt och inget som staten ägnar sig åt), så varför dölja sitt val?
Jag har bestämt mig för hur jag ska rösta och ska nog försöka ta mig iväg och förtidsrösta någon dag. Det är jätteviktigt att ta chansen att rösta tycker jag, struntar man i det så kan man också strunta i att klaga sedan. Jag är sosse så jag röstar på dem i riksdagsvalet, jag är dock inte alls förtjust i den socialdemokratiska politiken här i stan så här röstar jag på Folkpartiet. Dubbelmoral? Jag vet inte, men så gör jag. I landstingsvalet får det tyvärr bli en blank röst då jag inte är tillräckligt insatt för att välja.
Något som är lite märkligt är när folk håller hemligt vad de röstar på. Det är väl bra att man får göra det och att det är OK att alla får rösta som de vill, men om man vägrar att berätta efter att man har röstat så känns det ju som att man inte står för sin åsikt. Man får ju rösta fritt, det är ju inte som att vi avrättar folk med avvikande åsikt i det här landet (eller det är i alla fall olagligt och inget som staten ägnar sig åt), så varför dölja sitt val?
Livet
Idag är det nio år sedan terrorattacken i USA, en dag då det känns som att hela världen förändrades och blev lite mer ond än tidigare. Jag minns fortfarande hur jag satt i fikarummet på Ica Kvantum och hörde på radion hur ett flygplan kört rakt in i World Trade Center och hur jag satt och stirrade på högtalaren som satt ovanför fikarummets dörr, som om jag trodde att jag skulle få se vad som hände. Det var overkligt! Det känns också lite overkligt att jag just idag läste om dåden i Louise Boije Af Gennäs senaste bok, Högre än alla himlar.
Men jorden fortsätter snurra även när det ofattbara händer och idag känns det hela en aning avlägset. Trots det är jag ganska glad över att jag bor i en sömnig småstad i ett ganska anonymt land, det känns trots allt som att risken för stora terrordåd här inte är så stor.
Här flyter vardagen på och hösten smyger sig in i vardagen. Ett tecken på det är när vi kan börja plocka av våra vindruvor i trädgården, i år har vi massor av dem. Vinrankan kommer jag att sakna den dagen vi säljer huset och flyttar. Det är mysigt att plocka egna vindruvor, de är goda också men smakar inte alls som de man köper.
Men jorden fortsätter snurra även när det ofattbara händer och idag känns det hela en aning avlägset. Trots det är jag ganska glad över att jag bor i en sömnig småstad i ett ganska anonymt land, det känns trots allt som att risken för stora terrordåd här inte är så stor.
Här flyter vardagen på och hösten smyger sig in i vardagen. Ett tecken på det är när vi kan börja plocka av våra vindruvor i trädgården, i år har vi massor av dem. Vinrankan kommer jag att sakna den dagen vi säljer huset och flyttar. Det är mysigt att plocka egna vindruvor, de är goda också men smakar inte alls som de man köper.
Grimaskillen!
Just nu är det "inne" med grimaser på förskolan och August hänger på trenden såklart! (Jag undrar förresten hur det kommer sig att man säger "grimascher" när det stavas "grimaser"?)
fredag 10 september 2010
Fredag
Efter ytterligare ett par läkarbesök börjar tummen bli bättre, nu är dock magen inte glad efter alla värktabletter. Får bli en liten kur med Losec igen och sedan ska jag försöka låta bli att klaga
så mycket över alla mina krämpor här - börjar låta som värsta tanten.
Egentligen tycker jag att det är supertråkigt och ganska töntigt med "dagens outfit"-bilder och kort på folks nya frisyrer på bloggar (i alla fall om den som har bloggen är äldre än ungefär 14 år), dessutom tycker jag inte så värst mycket om att vara med på kort, men idag ska jag gå ifrån mina principer. Så här såg jag ut när jag kom från frissan idag, hon ville så himla gärna prova att platta mitt hår. Det var ett riktigt projekt, men det gick! Hon sa att det var väldigt ovanligt att det gick att få så lockigt hår som mitt helt rakt, men så har ju jag så tunna, mjuka hårstrån också och de flesta med superlockigt hår brukar ha lite grövre hår. Känns väldigt ovanligt och ovant och inget jag kommer att stå och pillra med själv, men kul att testa!
Kul och skönt att gå till frissan, synd att jag inte har ekonomi för (eller behov av) att gå dit oftare och få lite vardagslyx och skvaller.
Läste förresten en mindre debatt om ordet vardagslyx, att folk tycker att det är ett töntigt och onödigt ord. De som tycker det har nog inte barn, för det är först nu som jag inser betydelsen av ordet. För mig är det vardagslyx att sitta ett par timmar i soffan i lugn och ro på kvällarna, det är att gå upp tidigt själv en morgon när resten av familjen sover och få se en stund på Nyhetsmorgon innan familjens diktator vill se barnprogram. Att gå en promenad med en sovande bebis i vagnen och lyssna på radio, ta en extralång dusch eller att få prova ett par jeans i en provhytt med hela draperiet fördraget...
Så det är ett bra ord, användbart!
Annars finns det en hel del halvstörigt i bloggar och på Facebook, så nu kommer mitt eget klagokapitel. Inte så att jag blir irriterad direkt, men ibland blir det lite jobbigt att läsa.
Jag tycker att det är fascinerande hur många människor som har så dålig koll på vanliga, enkla grammatikregler och som inte kan stava. Visst, man får skriva hur man vill men jag tycker att det är roligare att läsa när det är välskrivet (fast jag gör ju såklart också tabbar och jag såg att jag hade stavat fel på bedömer i ett tidigare inlägg). Det är också rätt jobbigt med särskrivningar som "hon ska bli stora syster".
Sedan tycker jag att det är rätt jobbigt när folk hela tiden ska skriva om sin finaste/bästa/mysigaste kompis/syster/mamma etc. Jag utgår liksom från att folk gillar de de umgås med och det känns väldigt sockrigt och smörigt med Facebookstatusar som: "ska fika med finaste Lisa".
Något som också blir lite för mycket är när folk som har passerat högstadieåldern skriver "myyyys" med många y, "kraaaam", eller ännu värre: "kramis" eller "kramiz". Överlag är det rätt jobbigt när folk envisas med att lägga till ett -is på slutet av alla ord (fast jag själv säger mellis istället för mellanmål ibland). "Nu ska jag gå ut på en prommis med finaste Lisa", eller "I helgen var jag och hälsade på mormis och morfis".
Jag använder en hel del förkortningar på Facebook och när jag chattar, men i löpande text som till exempel i bloggar blir det tråkigt att läsa.
Och så var det ju det där med dagens outfit, det är faktiskt ganska tråkigt men jag kan bli lite avundsjuk ibland på folk som uppenbarligen är så nöjda med sig själva, sitt utseende och sina kläder att de gärna visar upp sig dagligen.
Nu ska jag återgå till vardagslyxen i tv-soffan framför Idol och njuta av alla pensionärspoäng som jag har samlat ihop på det här inlägget. Trevlig helg på er!
så mycket över alla mina krämpor här - börjar låta som värsta tanten.
Egentligen tycker jag att det är supertråkigt och ganska töntigt med "dagens outfit"-bilder och kort på folks nya frisyrer på bloggar (i alla fall om den som har bloggen är äldre än ungefär 14 år), dessutom tycker jag inte så värst mycket om att vara med på kort, men idag ska jag gå ifrån mina principer. Så här såg jag ut när jag kom från frissan idag, hon ville så himla gärna prova att platta mitt hår. Det var ett riktigt projekt, men det gick! Hon sa att det var väldigt ovanligt att det gick att få så lockigt hår som mitt helt rakt, men så har ju jag så tunna, mjuka hårstrån också och de flesta med superlockigt hår brukar ha lite grövre hår. Känns väldigt ovanligt och ovant och inget jag kommer att stå och pillra med själv, men kul att testa!
Kul och skönt att gå till frissan, synd att jag inte har ekonomi för (eller behov av) att gå dit oftare och få lite vardagslyx och skvaller.
Läste förresten en mindre debatt om ordet vardagslyx, att folk tycker att det är ett töntigt och onödigt ord. De som tycker det har nog inte barn, för det är först nu som jag inser betydelsen av ordet. För mig är det vardagslyx att sitta ett par timmar i soffan i lugn och ro på kvällarna, det är att gå upp tidigt själv en morgon när resten av familjen sover och få se en stund på Nyhetsmorgon innan familjens diktator vill se barnprogram. Att gå en promenad med en sovande bebis i vagnen och lyssna på radio, ta en extralång dusch eller att få prova ett par jeans i en provhytt med hela draperiet fördraget...
Så det är ett bra ord, användbart!
Annars finns det en hel del halvstörigt i bloggar och på Facebook, så nu kommer mitt eget klagokapitel. Inte så att jag blir irriterad direkt, men ibland blir det lite jobbigt att läsa.
Jag tycker att det är fascinerande hur många människor som har så dålig koll på vanliga, enkla grammatikregler och som inte kan stava. Visst, man får skriva hur man vill men jag tycker att det är roligare att läsa när det är välskrivet (fast jag gör ju såklart också tabbar och jag såg att jag hade stavat fel på bedömer i ett tidigare inlägg). Det är också rätt jobbigt med särskrivningar som "hon ska bli stora syster".
Sedan tycker jag att det är rätt jobbigt när folk hela tiden ska skriva om sin finaste/bästa/mysigaste kompis/syster/mamma etc. Jag utgår liksom från att folk gillar de de umgås med och det känns väldigt sockrigt och smörigt med Facebookstatusar som: "ska fika med finaste Lisa".
Något som också blir lite för mycket är när folk som har passerat högstadieåldern skriver "myyyys" med många y, "kraaaam", eller ännu värre: "kramis" eller "kramiz". Överlag är det rätt jobbigt när folk envisas med att lägga till ett -is på slutet av alla ord (fast jag själv säger mellis istället för mellanmål ibland). "Nu ska jag gå ut på en prommis med finaste Lisa", eller "I helgen var jag och hälsade på mormis och morfis".
Jag använder en hel del förkortningar på Facebook och när jag chattar, men i löpande text som till exempel i bloggar blir det tråkigt att läsa.
Och så var det ju det där med dagens outfit, det är faktiskt ganska tråkigt men jag kan bli lite avundsjuk ibland på folk som uppenbarligen är så nöjda med sig själva, sitt utseende och sina kläder att de gärna visar upp sig dagligen.
Nu ska jag återgå till vardagslyxen i tv-soffan framför Idol och njuta av alla pensionärspoäng som jag har samlat ihop på det här inlägget. Trevlig helg på er!
torsdag 9 september 2010
Sammanträffanden
Vad jag vet (fast jag har ju inte koll på allt) så finns det bara tre små tjejer som heter Irma här i stan. En är ungefär 5-6 år, de andra två är bebisar, födda med sex dagars mellanrum och går numera på samma babysångsgrupp - coolt!
Och apropå sammanträffanden, är inte Prins Daniel och Göran Hägglund otroligt lika?
Igår var vi på bvc-grupp, kul att se alla igen efter sommaren. Vad det skiljer på bebisarna fast det bara är tre veckor mellan den äldsta och den yngsta. Den största bebisen väger drygt 10,5 kg, Irma som är minst väger 7,2. En av killarna har åtta tänder, Irma har ingen. En av bebisarna kryper i raketfart, medan en annan inte har vänt från rygg till mage än. Häftigt att utvecklingen är så individuell.
Här kommer lite bilder från dagen:
Så här kul blir det när mamman vänder ryggen till och bebisen har längre armar än man kan tro...
Gullungar!
Krattar upp äpplen inför gräsklippningen.
Och apropå sammanträffanden, är inte Prins Daniel och Göran Hägglund otroligt lika?
Igår var vi på bvc-grupp, kul att se alla igen efter sommaren. Vad det skiljer på bebisarna fast det bara är tre veckor mellan den äldsta och den yngsta. Den största bebisen väger drygt 10,5 kg, Irma som är minst väger 7,2. En av killarna har åtta tänder, Irma har ingen. En av bebisarna kryper i raketfart, medan en annan inte har vänt från rygg till mage än. Häftigt att utvecklingen är så individuell.
Här kommer lite bilder från dagen:
Så här kul blir det när mamman vänder ryggen till och bebisen har längre armar än man kan tro...
Gullungar!
Krattar upp äpplen inför gräsklippningen.
onsdag 8 september 2010
Trött!
Nu är jag klar med mina pedagogikuppgifter för vecka 36, skönt!
Men trött är jag och för en gångs skulle beror det inte alls på mina små söta monster här hemma. Jag har haft så j...a ont i min vänstra tumme att jag först hade svårt att sova, sedan vaknade av smärtan och därefter låg vaken i tre timmar innan jag slocknade av pur utmattning. I måndags slog jag i kanten på tumnageln så att nageln vek sig lite, det kändes lite men gick sedan över. Men igår började det värka i tummen och natt blev det alltså ännu värre. I morse ringde jag 1177 som hänvisade mig till vårdcentralen där jag fick en tid, så efter lunch tog jag med mig min fanclub (Irma) och gick dit. Läkaren konstaterade att det nog var inflammerat under nageln och bestämde sig för att rota runt lite. Han började med att sticka in en stor spruta bedövingsmedel rakt in i fingret där det var som allra ömmast, då trodde jag nästan att jag skulle slå ner honom. Men det blev ju fort bedövat så när han tog en sax (typ) och började lätta på trycket mellan nageln och fingret så kändes det inte alls. Jag kände mig lugn och tänkte på att varken hålla andan eller hyperventilera, men som vanligt så hjälpte inte det utan när läkaren hade gått därifrån och lämnat över till en syrra som skulle bandagera mig lite så hann jag precis lägga mig på golvet innan det svartnade. Jag börjar ju bli van eftersom jag ofta svimmar när jag blir "utsatt" för något liknande, typ tar bort stygn och sådant. Lite konstigt dock eftersom jag egentligen inte tycker att sådana saker är obehagligt, men det blir så ändå. När jag hade vilat upp mig lite gick jag och köpte mig en glass eftersom jag alltid mår lite illa och känner mig totalt tömd på energi när jag svimmar. Lite konstigt var det ju idag eftersom jag åt lunch precis innan.
Bedövningen släppte nästan lite för fort och jag har haft ganska ont på eftermiddagen. Hoppas att tummen läker snabbt nu för man blir ganska handikappad av en obrukbar tumme - jag förstår att försäkringsbolag bedömmer tummen som 50% av handens funktion.
Men trött är jag och för en gångs skulle beror det inte alls på mina små söta monster här hemma. Jag har haft så j...a ont i min vänstra tumme att jag först hade svårt att sova, sedan vaknade av smärtan och därefter låg vaken i tre timmar innan jag slocknade av pur utmattning. I måndags slog jag i kanten på tumnageln så att nageln vek sig lite, det kändes lite men gick sedan över. Men igår började det värka i tummen och natt blev det alltså ännu värre. I morse ringde jag 1177 som hänvisade mig till vårdcentralen där jag fick en tid, så efter lunch tog jag med mig min fanclub (Irma) och gick dit. Läkaren konstaterade att det nog var inflammerat under nageln och bestämde sig för att rota runt lite. Han började med att sticka in en stor spruta bedövingsmedel rakt in i fingret där det var som allra ömmast, då trodde jag nästan att jag skulle slå ner honom. Men det blev ju fort bedövat så när han tog en sax (typ) och började lätta på trycket mellan nageln och fingret så kändes det inte alls. Jag kände mig lugn och tänkte på att varken hålla andan eller hyperventilera, men som vanligt så hjälpte inte det utan när läkaren hade gått därifrån och lämnat över till en syrra som skulle bandagera mig lite så hann jag precis lägga mig på golvet innan det svartnade. Jag börjar ju bli van eftersom jag ofta svimmar när jag blir "utsatt" för något liknande, typ tar bort stygn och sådant. Lite konstigt dock eftersom jag egentligen inte tycker att sådana saker är obehagligt, men det blir så ändå. När jag hade vilat upp mig lite gick jag och köpte mig en glass eftersom jag alltid mår lite illa och känner mig totalt tömd på energi när jag svimmar. Lite konstigt var det ju idag eftersom jag åt lunch precis innan.
Bedövningen släppte nästan lite för fort och jag har haft ganska ont på eftermiddagen. Hoppas att tummen läker snabbt nu för man blir ganska handikappad av en obrukbar tumme - jag förstår att försäkringsbolag bedömmer tummen som 50% av handens funktion.
tisdag 7 september 2010
Jobbar hårt!
Sorry för bloggtorkan, men jag har försökt ta mig i kragen och komma igång med pedagogiken nu. Men jag återkommer nog redan imorgon, ska försöka avverka en del av jobbet idag.
Ett tips: ordna inte armhävningstävlingar av ren inspiration på måndagkvällar när ni ser Biggest Loser. Om man inte är van vid armhävningar får man träningsvärk! Och dessutom klarade jag bara fem fler än Rickard, fast han är ju å andra sidan snickare och stark.
Ett tips: ordna inte armhävningstävlingar av ren inspiration på måndagkvällar när ni ser Biggest Loser. Om man inte är van vid armhävningar får man träningsvärk! Och dessutom klarade jag bara fem fler än Rickard, fast han är ju å andra sidan snickare och stark.
söndag 5 september 2010
Som ett eko
Jag fattar inte vad det är för fel på mig, jag är hungrig precis hela tiden! Gravid är jag inte om det nu var någon som trodde det (brukar alltid vara någon som kommer med den kommentaren när det handlar om hunger eller något man är sugen på) och ammar gör jag ju lite mindre än jag gjort de senaste månaderna. Visserligen rör jag ju på mig en del, men jag tycker att jag äter massor och ändå är jag hungrig. Äter alltid frukost, lunch, middag, mellanmål på förmiddag och eftermiddag och så något på kvällen. på helgerna blir det en del godis och ibland i veckorna slinker det ner lite nötter och sådant. Jag borde inte vara hungrig. Hur vet man om man har binnikemask???
Helgen gick fort
men vi har haft det bra. I fredags eftermiddag var vi hos ett par kompisar som har en son son är fyra månader äldre än August och en liten dotter som är två månader yngre än Irma - perfekta kompisar till barnen alltså! August och deras son Edvin leker så himla bra ihop, de blir nästan aldrig osams utan samarbetar jättebra. Hoppas tjejerna också kommer att komma bra överens, än så länge har de i alla fall kul när de ligger och petar på varandra på golvet. Vi åt tacos och lite efterrätt och efter maten åkte vi hem så vi var hemma när det var läggdags för barnen. Lyxkväll, vi var hemma kvart över sju och då var alla mätta, Irma färdig för sängen med pyjamas och allt och vi hade ingen disk eller något att ta reda på när barnen hade somnat.
Igår var jag ute på distanspass som vanligt, igår hade jag sällskap av Anders igen efter några veckors ensamlöpning. Efter diverse felspringningar, kalhyggesklättringar och (nästan) hjärtattacker efter att ha sprungit på några stora fåglar så fick vi ihop 18 km och det var vi rätt nöjda med. Anders kom hem till mig innan så vi kunde köra ihop från början, han har nämligen insett att jag alltid får ihop några km mer än honom annars när vi möts vi elljusspåret och jag springer dit och han har åkt bil - han är lite rädd för att jag ska bli bättre än honom...
Mina föräldrar kom hit igår kväll på en liten kräftskiva och det var mysigt. August var väldigt fascinerad av kräftorna, men han ville inte smaka utan åt räkor och omelett istället. När barnen hade somnat så spelade vi lite spel och åt choklad, mysigt!
Irma var lite ledsen igår och åt dåligt, men jag tror att det beror på tänderna. Hon har inga än och brås hon på August så dröjer det ett tag till innan de dyker upp, men hon är ganska svullen i överkäken och vill hellre sitta och "gnaga" på en skalad, kylskåpskall morot än äta när det är dags för mat. Det vore skönt om tänderna sprack fram snart, då kanske det blir bättre. Men visst brukar det vara vanligast att de får tänderna där nere först? Det verkar som att det är i överkäken som hennes är på gång. Jag kan inte minnas att August verkade ha några besvär när han skulle få tänder, men jag vet inte.
I morse hade vi en treåring som inte hade vaknat på rätt sida. Tårarna sprutade för det mesta och han hann med några vredesutbrott på förmiddagen, sedan har det varit bättre. På förmiddagen var vi på den här lekparken och August visade stolt upp tåget för Rickard. Efter lunch lämnade August och jag Rickard och Irma hemma och tog trehjulingen (fast jag fick gå) till sjukhusparken och lekte. Skönt att bara ha August att ägna sig åt ibland. Vi gör det mesta tillsammans hela familjen, men vi försöker att göra något med bara August varje dag. Vad det är beror på dag och vad vi känner för, men ett bad i badkaret, en saga, cykeltur, följa med till Ica, åka till badhuset och liknande är vad som kan stå på "storbarn-förälder-schemat". Visst är det kul att ha syskon och vi vill inte signalera att det är jobbigt med Irma, men lite egentid med mamma eller pappa är nog mysigt tänker vi.
August kämpar på med sin trehjuling, han har också en springcykel och en sparkcykel. Dock är han lite sugen på en "riktig" cykel men efter att ha läst det här så har vi bestämt oss för att han får vänta tills han kan lära sig cykla utan stöd. Men det är inte lätt eftersom det är många andra barn i hans ålder som har cyklar med stödhjul. Vi får väl se hur det går, förhoppningsvis kan han lära sig cykla nästa sommar även om han egentligen är för liten då också. Nu som treåring är han ju i alla fall alldeles för liten för att cykla i trafiken både med och utan stödhjul.
Nu sover lillskruttan och jag ska förbereda morgondagens simpass.
Igår var jag ute på distanspass som vanligt, igår hade jag sällskap av Anders igen efter några veckors ensamlöpning. Efter diverse felspringningar, kalhyggesklättringar och (nästan) hjärtattacker efter att ha sprungit på några stora fåglar så fick vi ihop 18 km och det var vi rätt nöjda med. Anders kom hem till mig innan så vi kunde köra ihop från början, han har nämligen insett att jag alltid får ihop några km mer än honom annars när vi möts vi elljusspåret och jag springer dit och han har åkt bil - han är lite rädd för att jag ska bli bättre än honom...
Mina föräldrar kom hit igår kväll på en liten kräftskiva och det var mysigt. August var väldigt fascinerad av kräftorna, men han ville inte smaka utan åt räkor och omelett istället. När barnen hade somnat så spelade vi lite spel och åt choklad, mysigt!
Irma var lite ledsen igår och åt dåligt, men jag tror att det beror på tänderna. Hon har inga än och brås hon på August så dröjer det ett tag till innan de dyker upp, men hon är ganska svullen i överkäken och vill hellre sitta och "gnaga" på en skalad, kylskåpskall morot än äta när det är dags för mat. Det vore skönt om tänderna sprack fram snart, då kanske det blir bättre. Men visst brukar det vara vanligast att de får tänderna där nere först? Det verkar som att det är i överkäken som hennes är på gång. Jag kan inte minnas att August verkade ha några besvär när han skulle få tänder, men jag vet inte.
I morse hade vi en treåring som inte hade vaknat på rätt sida. Tårarna sprutade för det mesta och han hann med några vredesutbrott på förmiddagen, sedan har det varit bättre. På förmiddagen var vi på den här lekparken och August visade stolt upp tåget för Rickard. Efter lunch lämnade August och jag Rickard och Irma hemma och tog trehjulingen (fast jag fick gå) till sjukhusparken och lekte. Skönt att bara ha August att ägna sig åt ibland. Vi gör det mesta tillsammans hela familjen, men vi försöker att göra något med bara August varje dag. Vad det är beror på dag och vad vi känner för, men ett bad i badkaret, en saga, cykeltur, följa med till Ica, åka till badhuset och liknande är vad som kan stå på "storbarn-förälder-schemat". Visst är det kul att ha syskon och vi vill inte signalera att det är jobbigt med Irma, men lite egentid med mamma eller pappa är nog mysigt tänker vi.
August kämpar på med sin trehjuling, han har också en springcykel och en sparkcykel. Dock är han lite sugen på en "riktig" cykel men efter att ha läst det här så har vi bestämt oss för att han får vänta tills han kan lära sig cykla utan stöd. Men det är inte lätt eftersom det är många andra barn i hans ålder som har cyklar med stödhjul. Vi får väl se hur det går, förhoppningsvis kan han lära sig cykla nästa sommar även om han egentligen är för liten då också. Nu som treåring är han ju i alla fall alldeles för liten för att cykla i trafiken både med och utan stödhjul.
Nu sover lillskruttan och jag ska förbereda morgondagens simpass.
lördag 4 september 2010
Testing, testing
Kolla här på Vimmelmammans blogg , hon har gått och väntat på besked om sin cancer i flera veckor nu och igår fick hon veta att allt var bra - det finns ingen spridning. Tänk att man kan glädjas så åt någon man inte ens känner.
(Och såg ni att jag nu har lärt mig att göra fina länkar? ;-))
(Och såg ni att jag nu har lärt mig att göra fina länkar? ;-))
fredag 3 september 2010
Dagens låt:
Blev alldeles nostalgisk när jag hörde den här fantastiska gamla låten på radion häromdagen. Men jag blev också ganska full i skratt när jag insåg att jag fortfarande sjöng den precis som jag tyckte att den lät när jag lyssnade på den när jag var i tioårsåldern, så jag var tvungen att googla fram texten - sådant är alltid spännande och jag får alltid helt otroliga aha-upplevelser.
Men hur kan en sådan här låt inte finnas på Spotify?
http://www.youtube.com/watch?v=ZwCt0YQPn7g&a=GxdCwVVULXdF6leKRM8N-VA2oZVcj60D&playnext=1
Men hur kan en sådan här låt inte finnas på Spotify?
http://www.youtube.com/watch?v=ZwCt0YQPn7g&a=GxdCwVVULXdF6leKRM8N-VA2oZVcj60D&playnext=1
Ensamvarg?
På MDH:s (Mälardalens högskola) hemsida finns det olika rubriker man kan klicka på beroende på vad man är (t ex "vill studera", "är student" etc.) Man kan välja "vill samarbeta" men jag undrar vart man ska klicka om man inte alls vill samarbeta?
torsdag 2 september 2010
Hösten är är!
Och inget ont med det, jag tycker att hösten är en ganska avkopplande årstid trots att jag väl alltid har lika mycket att göra då som alla andra årstider. Jag har inte riktigt märkt att hösten gjort sitt intåg förrän mina händer avslöjade det för mig idag, de har redan spruckit och börjat blöda trots att det har varit kyligt i ungefär en dag. Nu börjar kampen för att hålla händerna åtminstone aningens mjukare än treans sandpapper, den kampen brukar jag kunna lägga ner ungefär i maj varje år för då är det tillräckligt varmt för att händerna ska hålla sig fina över sommaren. Någon som har några bra tips? Har nog snart provat alla krämer och det känns på något sätt lite opersonligt att börja använda plasthandskar när jag tvättar och badar barnen...
Veckan rullar på
Klockan är snart sju och jag ligger på sängen och väntar på att Irma ska somna. Eller hon sover redan, men hon brukar vara lite orolig i kanske en kvart eller så när hon har somnat och då är det bra att finnas i närheten för att kunna stoppa i en napp eller så.
Idag har hon och jag börjat på babysång. Så himla mysigt och så skönt att ägna sig bara åt henne en stund. På syskonsången (och egentligen alltid när båda barnen är med) så går den mesta uppmärksamheten till August och när jag är själv med Irma blir det så lätt att jag fixar med grejor här hemma om hon är nöjd. Visst brukar jag försöka få till mystid, men det är lättare när man inte är hemma tycker jag nästan.
Här kommer några bilder från veckan:
August hittar svamp:
Kul att laga till av egen skörd!
Båda gullungarna gungar samtidigt. Visserligen börjar August bli lite stor för bebisgungan, men han gillar den för att man kan gunga så högt då.
Sötnöten!
Irma sprattlar med benen oavbrutet när hon gungar.
Idag har hon och jag börjat på babysång. Så himla mysigt och så skönt att ägna sig bara åt henne en stund. På syskonsången (och egentligen alltid när båda barnen är med) så går den mesta uppmärksamheten till August och när jag är själv med Irma blir det så lätt att jag fixar med grejor här hemma om hon är nöjd. Visst brukar jag försöka få till mystid, men det är lättare när man inte är hemma tycker jag nästan.
Här kommer några bilder från veckan:
August hittar svamp:
Kul att laga till av egen skörd!
Båda gullungarna gungar samtidigt. Visserligen börjar August bli lite stor för bebisgungan, men han gillar den för att man kan gunga så högt då.
Sötnöten!
Irma sprattlar med benen oavbrutet när hon gungar.
Helgen blir mysig hoppas jag. Imorgon kväll ska vi till Augusts kompis Edvin med familj och äta tacos, sedan blir det myskväll hemma för vi ska vara hemma till klockan sju när barnen ska sova. Lördag blir det långpass på förmiddagen och så en mini-kräftskiva med mina föräldrar på kvällen. Söndag blir det bara lek, kanske olika lekparker både på förmiddag och eftermiddag. Vi får se - det är Augusts önskemål som styr.
onsdag 1 september 2010
Onsdag
Jag har blivit (stolt??) ägare till mitt livs första par jeansleggings! Hade ni frågat mig för ett år sedan så hade jag sagt att jag aldrig skulle ta på mig ett sådant plagg, men det verkar som att jag vänjer mig när jag ser vissa kläder tillräckligt ofta. Från början tyckte jag att de såg ut som alldeles för tighta jeans som visade varenda lilla grop i låren även hos ganska smala människor, men nu ser ju de flesta sorterna mer ut som vanliga jeans än som tights och är det dessutom lite sömmar på så de inte är helt släta så ser de helt OK ut. Jag har ju länge använt vanliga svarta leggings till typ klänning och kjol och nu har jag alltså gått ett steg längre... Dock anser jag fortfarande att leggings av alla sorter kräver en tunika, klänning eller lång tröja, har man leggings på sig så ska kläderna på överkroppen täcka rumpan. Än så länge har jag inte kommit till det steget då jag tycker att det är snyggt med helblanka leggings, men man vet ju aldrig. Hoppas bara att jag har vett att för all framtid hålla mig ifrån guld- och silverleggings - jag är ju i alla fall inte tonåring längre. Och om jag börjar prata längtansfullt om ett par haremsbyxor så kanske någon kan ta ett snack med mig?
Mina leggings ser ut som ett par stuprörsjeans med lite sömmar över knäna, lite urtvättade svarta. Det måste dock har varit lite fel på storlekarna för jag fick köpa XS.
Kan någon förresten förklara skillnaderna mellan treggings, jeggings, leggings, jeansleggings och alla andra namn jag har sett?
Ojojoj vilket djup det här inlägget har så här långt...
Irma har i alla fall gett amningen en renässans och blir nu jätteglad när hon blir erbjuden att tutta. Man kan ju inte tvinga barn att amma och jag vill heller inte att amningen sker mer på mina villkor än på Irmas, men eftersom jag tyckte att det kändes tidigt att dra ner så pass mycket på amningen så bestämde jag, i samråd med bvc, att fortsätta erbjuda och se om amningskrånglet var övergående. Än så länge ska jag väl inte ropa hej, men idag har hon ammat förmiddag, eftermiddag och kväll, plus ett par gånger i natt. Det känns bra.
Jag har gått och blivit student, igår var jag i Eskilstuna för upprop på en distanskurs i pedagogik som jag ska läsa i höst. Eller, jag ska prova i alla fall - kände att jag inte har tillräckligt att göra ändå... Men det är inga träffar på kursen, allt arbete sker i diskussionsforum och så ska man lämna in ett par uppgifter också. Så jag kan ju fortsätta hänga framför datorn på kvällarna, behöver bara byta forum från Familjeliv till Blackboard...
Mina leggings ser ut som ett par stuprörsjeans med lite sömmar över knäna, lite urtvättade svarta. Det måste dock har varit lite fel på storlekarna för jag fick köpa XS.
Kan någon förresten förklara skillnaderna mellan treggings, jeggings, leggings, jeansleggings och alla andra namn jag har sett?
Ojojoj vilket djup det här inlägget har så här långt...
Irma har i alla fall gett amningen en renässans och blir nu jätteglad när hon blir erbjuden att tutta. Man kan ju inte tvinga barn att amma och jag vill heller inte att amningen sker mer på mina villkor än på Irmas, men eftersom jag tyckte att det kändes tidigt att dra ner så pass mycket på amningen så bestämde jag, i samråd med bvc, att fortsätta erbjuda och se om amningskrånglet var övergående. Än så länge ska jag väl inte ropa hej, men idag har hon ammat förmiddag, eftermiddag och kväll, plus ett par gånger i natt. Det känns bra.
Jag har gått och blivit student, igår var jag i Eskilstuna för upprop på en distanskurs i pedagogik som jag ska läsa i höst. Eller, jag ska prova i alla fall - kände att jag inte har tillräckligt att göra ändå... Men det är inga träffar på kursen, allt arbete sker i diskussionsforum och så ska man lämna in ett par uppgifter också. Så jag kan ju fortsätta hänga framför datorn på kvällarna, behöver bara byta forum från Familjeliv till Blackboard...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
