Liten rapport från Kläppen

Här kommer ett livstecken från oss, jag surfar inte så mycket för jag plöjer böcker och kopplar av på kvällarna. Vägen upp gick ganska bra trots att Irma inte var särskilt nöjd och bara sov två halvtimmer på hela vägen (ni som har barn som sover rejält på dagarna och som inte är lättväckta vet inte hur bra ni har det). Här uppe är hon dock ganska nöjd, inne i stugan ser hon ju oss alla nästan hela tiden och kryper omkring och röjer och fixar och nere vid backen har hon så mycket att titta på så där är hon till och med nöjd när hon får sitta i vagnen.

August går på skidskola och är så stolt, så stolt. Innan den startade igår var han väldigt nyfiken på i vilken grupp han skulle hamna i (vilket motiv hans grupp skulle ha på västarna) och han hoppades lite på lejongruppen eller pistmaskinsgruppen. När det väl var dags visade det sig att hans grupp (och en till, de kör två grupper tillsammans för att kunna vara två ledare) hade gröna ormar på västarna. Han verkade dock ganska nöjd med det och ännu bättre blev det när ledarna förklarade att det inte var vilka ormar som helst, utan bajsormar! Det var nog det bästa de kunde ha sagt, för då förvandlades 10 nervösa, gravallvarliga fyra- och femåringar till fnissande, glada barn. Innan de börjar varje lektion står hela gruppen i en ring, lägger sina händer på varandra och ropar "Ååååh, bajsormarna!" och det är ju väldigt spännande.

Nu åker August jättebra, det har lossnat helt och hållet och han åker själv i liften, bromsar och svänger - jättekul! Idag åkte han och jag upp med stolsliften och han åkte nästan hela vägen ner helt själv, det var bara en liten bit som han stod mellan mina skidor.

August med ansiktet mot kameran