Buffen

Det här är vår lillskrutta; Irma Birma Buff, allmänt kallad Buffen. Nu för tiden mest Gnällfia...

Alltså, självklart så vet jag allt det där om att barn inte gnäller/trotsar/bråkar utan anledning. De har alltid en anledning och det är det att vi föräldrar inte alltid förstår. Jag vet det. Jag vet också att det förmodligen är jättjobbigt att vara åtta månader, täppt i näsan, inte kunna krypa och inte ha fått en enda tand (och antagligen bli påmind om det där med tänderna hela tiden eftersom det verkar både klia och göra ont). Det kan jag liksom tänka mig in i, i alla fall till viss del. Det är säkert också apjobbigt att komma på att man är en egen individ och vara tvungen att gallskrika varje gång mamma vänder ryggen till eller om man råkar få syn på någon som inte ser helt bekant ut. Men det hindrar inte att jag HÅLLER PÅ ATT BLI TOKIG PÅ PIPANDET! Hon är enbart nöjd när man bär omkring på henne och sjunger lite och det gör jag inte 24/7, alltså gnäller hon. Lite nöjd är hon visserligen när hon kör gåstol, att hon raserar vårt hem kan jag ta så länge hon är nöjd, men försöker man lägga henne på golvet så talar hon med all tydlighet om att det inte var dagens bästa idé. Jag har ju dock en aning om att hon skulle tycka att livet kanske skulle kännas lite lättare om hon lärde sig krypa och det kan ju vara lite svårt i gåstolen, alltså placeras hon på golvet ändå. Hon kan ligga på en filt, omgiven av alla tänkbara leksaker, kanske en halvmeter från mig när jag fixar i köket - råkar jag vända ryggen till så gnälls det.

För hennes egen skull så vore det nog käckt om hon kunde klämma fram några tänder innan det blir kallt ute, för annars kan hon agera tomte med istappsskägg till jul - hon dreglar kopiöst mycket. Det är inte så kul att förstöra alla outfits med en ful haklapp, men annars får hon byta kläder flera gånger om dagen. Det är synd om henne för hon verkar ha ont i munnen. Det enda hon egentligen vill äta just nu (förutom bröstmjölk) är en kylskåpskall morot. Och det kan man ju inte kalla att äta eftersom hon ju då inte har några tänder och kan tugga i sig något. August var också sen med tänderna, men jag har inget minne av att han hade besvär med det. Med tanke på hennes matintag just nu så är jag väldigt tveksam till att det hinner bli någon viktuppgång att tala om tills hennes nästa vägning, men det problemet får vi ta då.

Egentligen så är hon ju en jättego och mysig tjej, men just nu har hon det lite jobbigt.

Jag vaknade i morse med ont i halsen och lite snuva, tack barnen för att jag fick ärva era förkylningar. Det passade ju inte så jättebra eftersom Världens Barn-konserten är ikväll, men jag tror att det ska gå bra att sjunga ändå. Roligt ska det bli, jag ser verkligen fram emot det! August har bett så snällt om att få gå på konsert, så han ska få följa med mina föräldrar. Konserten börjar dock klockan sju, samma tid som August brukar gå och lägga sig, så han skulle försöka sova lite middag på dagis idag. Hoppas det fungerade, han och Rickard har inte kommit hem än.