onsdag 28 juli 2010

Ledsamt

Usch, lider verkligen med en bekant som har fått en kraschad dator och försvunna bilder på sin yngsta dotter. Man hör ju varningar om sådant, men inte om så många som det verkligen händer för. Har tyckt att jag är lite för nojig, men ska kanske vara glad för det. Har alla bilder både på datorn och på en extern hårddisk (som förvaras hemma hos mina föräldrar om vårt hus skulle brinna ner...), dessutom finns de brända på skiva i vårt bankfack och här hemma. För säkerhets skull har mina föräldrar också en skiva med bb-bilder på Irma som de fick innan vi hade framkallat några kort. För jag har också alla bra bilder framkallade och insatta i album och det brukar jag inte ligga efter så mycket med. Den externa hårddisken skaffade vi efter att Rickards morbror (som har fotofirma) varnat oss för att bara spara på skivor då det verkar som att bilder på skiva tydligen har begränsad hållbarhet och riskerar att försvinna från skivan efter 10-15 år...

Allt det här tar ju lite tid (och energi för mig som redan är rätt lättstressad av mig, men så är jag ju nojig också), men det är det kanske värt för jag vill inte ens tänka på hur jag skulle känna mig om våra bilder försvann. Visst, man kan ju leva utan bilder också, men det skulle ju vara så hemskt att inte kunna se tillbaka på vissa speciella saker. Våra nära och kära fotar ju också så man skulle ju kunna få en del bilder, men bilder från förlossningen och bb är det ju bara vi som har tagit.

Undrar om jag ska skaffa ett fotoalbum på nätet också??

Inga kommentarer: