Avvänjning

Nu när jag är gravid och har en inneboende som lever av min kropp och allt som jag stoppar i mig så skulle jag ju helst bara vilja stoppa i mig ekologiska nyttigheter fullproppade med näring och inga konstigheter alls. Tyvärr blir det inte alltid exakt som man tänker sig och eftersom min kropp verkar protestera på alla möjliga vis mot det här tillståndet så har det krävts en del tabletter av olika slag. Mot illamående (tack och lov för de tabletterna, synd bara att de bara hjälpte litegrand - men mycket bättre än ingenting), mot magbesvär (hmm, samma sak där tyvärr...), Alvedon mot den värsta ryggvärken och (tyvärr) när det var som allra värst: tabletter för att få sova några timmar. Sedan kan man ju lägga på en vaccinationsspruta också så blir det en riktig cocktail.

Allt är visserligen rekomenderat av läkaren på mvc och allt utom sprutan har kategori A i Fass (inga kända effekter på fostret, läkemedlet kan tas under graviditet), men helt bekvämt känns det inte. Nu när jag är sjukskriven på halvtid så klarar jag av mitt jobb utan så mycket nattsömn, så sömntabletterna kan jag skala bort och ryggen är bättre så det behövs inte så mycket Alvedon. Losec klarar jag mig absolut inte utan, men nu har jag gjort ett nytt försök att sluta med tabletterna mot illamåendet. Jag har försökt några gånger tidigare, men det gick absolut inte, men skam den som ger sig! Hela den här veckan har jag hoppat över morgontabletten eftersom det ändå är på eftermiddagen jag mår mest illa. Grejen är bara den att tabletterna innehåller koffein för att man inte ska bli så trött (tröttare...) av dem och jag misstänker att jag har blivit lite beroende av det där koffeinet. eftersom jag inte dricker kaffe och väldigt sällan te så är jag ju inte så van vid koffein, men nu verkar det som sagt som att kroppen vant sig vid den dagliga dosen. Hela veckan har jag haft grym huvudvärk (som jag nästan aldrig har annars) och varit så sjukt trött att det har känts som att jag skulle kunnat somna stående. Nu i helgen har det dock börjat ge med sig så jag hoppas att det värsta är över.

Läkaren på mvc har visserligen sagt att jag kan fortsätta med medicinerna om jag behöver, men det känns ändå inte så bra att äta alla tabletterna så jag vill gärna försöka trappa ner. Och nu verkar det som att jag har klarat av en bit i alla fall.