Min underbara unge!

Jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner om August (och det gör jag ju nästan också). Det känns lite jobbigt att han tillbringar en stor del av sin vakna tid på dagis, men samtidigt så är det så otroligt kul att höra allt han lär sig tillsammans med de andra barnen. Och även här hemma snappar han upp massor av saker såklart. Det bara sprutar fram nya ord och uttryck och han kommer ihåg sammanhang och förklaringar. Till exempel så har han full koll på att ambulanser, plisbilar och brandbilar tutar och han berättar ofta att han åkte pulka när han såg en brandbil som tutade. De senaste dagarna har han berättat om "kakbossen" (takboxen) som vi hämtat hos "offa" (morfar). Han kommer ofta bärandes på vår telefon och vill ringa "offa och bovvo" (mormor). När han tittar på Lilla Röda Traktorn eller Tomas Tåget så berättar han ibland för oss vad som ska hända - eftersom han har sett alla avsnitt ett antal gånger...

Han är mycket för att tala om vems alla saker är. Det verkar höra till åldern, jag har läst det på andra bloggar som handlar om barn i samma ålder. När vi ska äta säger han "mammas stol", "min stol", "pappas stol". Om jag vill pussa eller krama på Rickard så säger August ibland "min pappa!"...

Han är lite som Alfons Åberg också, om han kunde de orden så skulle han nog säga "Ska bara", hela tiden. I morse häll vi aldrig på att komma iväg till dagis, han skulle hela tiden hitta på en massa saker. Det gäller att försöka vara lite pedagogisk då, för blir han ilsken så är det så himla svårt att få honom kläder - han blir som en vild mask. Han har så mycket idéer hela tiden, i morse (när jag äntligen fått på honom kläder) så drog han i tröjan och sa "byta tröja!". Det fick han inte, men nöjde sig förvånansvärt nog med det så vi fortsatte med ytterkläderna. Precis när vi skulle gå ut slet han av sig mössan, pekade på håret och sa "borsta!". När håret var i ordning kunde vi äntligen gå. Hur ska det här gå, så fåfäng redan nu??