Tråkigt

Ibland, när jag har mycket omkring mig, så händer det att jag önskar att jag kunde få bli lite sjuk så jag kunde få ligga hemma på soffan och softa. Jag är inte sjuk så himla ofta och det är väl därför jag hinner glömma bort hur det är - annars skulle jag väl inte önska det.

Idag har jag mått änu sämre än igår. Jag kräks visserligen inte, men jag har varit helt däckad och jag har jätteont i magen. Min mage är ju inte ingen järnmage i vanliga fall och en magsjuka sätter den helt ur spel. Jag har knappt orkat läsa eller surfa och det var bara skitprogram på TV. Det är ju jättetråkigt att vara sjuk, jag ska aldrig mer önska det!

Förut ritade jag och August lite. Jag försökte mig på att rita en apa. Den blev kanske inte jättefin, det är inte så lätt att rita med avbrutna kritor och jag är ingen teckningstalang, men jag tyckte nog att man kunde se vad det var. Det tyckte August också, han utbrast glatt: Pappa! Hmm....

August brukar ju svara Per om man frågar om han kan säga Sofie (Per är Sofies kille). Nu har han kommit på att han kan svara det på allt som han tycker verkar svårt, eller inte vill försöka säga. Så idag när jag frågade om han kunde säga "Tomas Tåget" så tittade han på mig med busig min och svarade "Pär!".