Ris och ros!

Och jag börjar med ros: jag har fått en julklapp och ett julkort som jag blev väldigt glad över idag. Julklappen var från min lilla vän Elin som jag brukar köra till simningen. Jag tycker mycket om Elin, hon är en toppentjej! Nu hade hon köpt en julklapp till mig och jag kunde inte vänta till julafton utan öppnade den genast. Jag fick en jättefin ljusstake som man sätter upp på väggen, passar perfekt nu när vi har massor av nya väggytor att pryda. Tack!

Jag och två kollegor har också fått ett julkort från en patient idag, mycket uppskattat!

Nu lite ris, jag kan ju varva lite. Lite klagomål alltså. Ibland blir jag så äcklad så jag nästan kräks när jag är i köket på jobbet. Jag har ju lite bacillskräck som uppkom då jag smittades av både salmonella och campylobacter på samma gång. Därför brukar jag springa och byta handdukar i köket titt som tätt. Handdukarna är alltid jätteskitiga och äckliga! Hur kan de ens bli det? Är inte själv tanken att man ska tvätta händerna eller diska disken innan man torkar händerna eller tallriken? Tydligen inte. Och det är vuxna människor som jobbar på mitt jobb. Bara kvinnor också (om nu det spelar någon roll). Så nu en efterlysning: VEM tror att handdukarna är istället för servetter? Och idag skulle jag ta ett glas och dricka vatten, då var det ett stort jäkla läppstiftsmärke på kanten. Vi har ju diskmaskin på jobbet, men tror folk att man kan ställa tillbaka odiskad disk i skåpet om det är fullt i maskinen? Och en sak till, jag har svårt att tro att spagetti, morötter och annat åker ner genom de små hålen i vasken om man blundar och lämnar det där...

Och när jag ändå är på gnällkärringshumör så fortsätter jag lite till (snart blir det trevligare tongångar igen). Vem mår inte bra av lite beröm? Speciellt när det vissa dagar känns som att jag hela dagen bara går och smörar för folk på jobbet för att få svar på frågor, hjälp med patienter och annat som krävs för att jag ska helt enkelt ska kunna sköta mitt job. Då kunde det ju vara trevligt att då och då få höra att någon är nöjd (OK, jag fick ett julkort idag - ska inte klaga). Och tydligen händer det att patienter och anhöriga är nöjda och lämnar en tårta eller en chokladask. Detta har jag nämligen aldrig sett röken av, men nu vet jag att det existerar. Mina kollegor har berättat och jag har misstänkt. MEN, tror ni att vi sjukgymnaster/arbetsterapeuter/dietister får smaka? Nej! Det är så himla viktigt att vi ska komma när avdelningspersonalen viftar med lillfingret (OK, nu är jag onödigt bitter, de flesta är jättegulliga, men nu är jag på gnällhumör) så då är det väl inte mer än rätt att man åtminstone någon gång skulle kunna få höra en replik liknande denna: "Hej Marie, det finns tårta i personalrummet om du vill ha. Det är från patienten på sal 22 som var så himla nöjd med vården här". Men det har aldrig hänt och det kan man ju tycka vad man vill om, jag kan tycka att det är lite dålig stil. Jag, och mina kollegor, lägger ju också ner en massa tid och energi för att patienterna ska må bättre. Och patienterna vet ju inte att vi sjukgymnaster inte är anställda uppe på avdelningen så det ju inte som att vi får en egen tårta eller så. Jag vet att det fungerar så här på andra avdelningar också. Varför? Jag tänker inte äta upp hela tårtan. Faktum är att jag inte så ofta är tårtsugen, men de kunde väl i alla fall fråga. Eller? I Norrköping där jag jobbade förut var det mycket som var mindre bra än på min nuvarande arbetsplats, men där blev vi i alla fall inbjudna till fikarummet. På vissa avdelningar blev till och med paramedicinarna bjudna på avdelningsfester. Det gör ju mycket för stämningen kan jag tycka.

Nog gnällt!

Vi har haft en toppenhelg! Pulkaåkning, snölöpning, Luciafirande i simhallen, bad i simhallen och så ett besök hos Matilda och Michael i deras sprillans nya hus i Linghem. I februari kommer deras bebis så Matilda har en jättefin bebismage!

Och nu fick jag en toppennyhet på sms: Matildas systers hjärntumör gick att operera bort helt vid sista operationen. Nu blev jag alldeles varm i magen och när man tänker på sådana saker så känns smutsiga handdukar och tårtor ganska oväsentligt.