Nöjesvecka

Jag blev lite full i skratt när jag läste kommentaren jag fick från ”Stockholms-Lisa” på mitt förra inlägg:

”Nej, berömd lär du inte bli. För genom att skriva (raljera) över berömdheten med de exempel du tagit upp så visar du bara på en fördomsfullhet och en slags insprängdhet. Att döma av det du skrev, så anser du dig nog vara liiite bättre än alla andra. Kändes som ett ganska omoget språk. En blogg skapar ju både negativa och positiva kommentarer, inte sant?”

Nog för att jag vet att det är svårare att uppfatta nyanser i skrivet språk än när man pratar med någon, men jag hade nog inte kunnat drömma om att någon skulle ta det jag skrev på fullaste allvar. Trodde nog att det var ganska uppenbart att jag var lite ironisk. Raljera kan man kalla det, själv skulle jag nog mer kalla det att driva med... Men jag är öppen för tolkningar, verkar bara vara lite jobbigt att reta upp sig på sådana här saker...

På barnmusiken har ”fröken” en liten apa som bor i en låda. När apan hälsar på så sjunger de ”Tänk om jag hade en liten liten apa, umpa umpa falleralera”. August har en jättestor mjukisapa här hemma, den har han fått av Johanna och Håkan. Han har inte varit så intresserad av den tidigare, men nu släpar han runt med den här hemma. När vi frågade vad den hette så svarade han ”Umpa umpa”. Så nu heter apan det, eller rättare sagt – August tror att apa heter ”Umpa”.

Det här är en riktig nöjesvecka för hela familjen. I tisdags hade vi julfest med jobbet, igår var jag och en kompis på julkonsert i Norrköping, ikväll är Rickard på julbord med jobbet, imorgon har vi Luciafirande på jobbet, på lördag ska hela familjen till min kompis Matilda som fyller år på söndag och på söndag eftermiddag ska jag och August på Luciafest med simklubben. Det känns ändå inte som att det är för mycket som händer eftersom det inte är hela familjen som flänger runt på allt.

Julfesten med jobbet förtjänar ett hedersomnämnande, jag har inte haft så roligt på länge! Vi samlades först på stationen och då trodde vi ju att vi skulle få åka någonstans med buss eller så, men så var det inte. Vi fick traska iväg i samlad trupp, men inte så långt. Utanför Sultans blev det stopp och så fick vi gå in i Blåa rummet, eller vad det nu heter. Då blev jag lite besviken, tänkte att det är väl inte jättekul att vara där hela kvällen. Men det var mysigt, vi fick cider och snacks och minglade runt lite. Till mat fick vi paj och sallad, skönt att slippa julmat.

Efter maten skrev vi banderoller... Vi skulle ha en slogan och vår (sjukgymnasternas) blev ”Böj, sträck, spänn!”, Arbetsterapeuterna valde ”Klä av dig – en aktivitet som passar alla"(hmmm...), kuratorerna tog ”Håll i – håll om!” och dietisterna ”Ropen skalla – mat åt alla! (fast de fick inte välja själva eftersom de var på julbord och kom sent). Sen fick vi gå över stan i demonstrationståg och ropa våra slagord.Gissa om folk tittade. Fast det är klart, det vimlar ju inte av folk klockan åtta en tisdagskväll i centrala Katrineholm...

Sen bar det av till bion där det visade sig att våra festarrangörer bokat en hel biosalong. Rekvisita och program delades ut och sedan blev det full fart till Mamma Mia – sing star version! Hur kul som helst, jag älskade det!! Vi dansade omkring i salongen, sjöng i våra silvermickar, viftade med sjalar, bananer (till Chiqutita), pengar (Money money såklart) och annat. Hur kul som helst! Efter bion avslutades kvällen och jag var mer än nöjd.

I går var jag i Norrköping tillsammans med min kollega Therese och hennes syster. Vi såg en julkonsert med Sonja Aldén, Shirley Clamp och Sanna Nielsen. Den var bra, men det kändes lite som att de glömde bort det där med julsångerna. Jag gillar ju deras schlagers också, men jag ville få lite julstämning. Lite julmusik blev det i alla fall.

Bilder kommer...