Det känns faktiskt helt ok att måndagen lider mot sitt slut. Visst, det har väl inte varit någon katastrofdag eller så, men ingen bra magkänsla. Jag vet inte om ni känner igen känslan av otillräcklighet? Ibland känns det som att jag hur jag än vänder mig ändå får skuldkänslor för något. Vabbar jag mycket är det jobbigt för mina kollegors skull, på jobbet tänker jag en hel del på barnen och annat nödvändigt som tar tid och kraft från jobbet. På Plask & Lek får jag dåligt samvete om jag inte tar med Irma, men om jag tar med henne får jag dåligt samvete för att hon tar en del av uppmärksamheten från Plask & Lek-barnen. Ja, ni fattar kanske...
Och alltid så mycket att grubbla på...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tyvärr tror jag att det där är nåt vi alla mammor känner... Dåliga samvetet och otillräckligheten. Undrar om det är nåt som vi är uppfostrade med? Eller om det är människans natur? I vilket fall som helst vet jag inte hur man kommer förbi det... Tyvärr!
Skicka en kommentar