söndag 18 mars 2012

Sköna söndag

Det hjälpte bra att få sova ostört några timmar, idag är jag mycket piggare. August mår också mycket bättre, han har lekt med kompisar på gatan nästan hela dagen. Det är så kul när det är så enkelt för dem att bara träffas och leka utan att det måste bestämmas i förväg. Ett tag lekte alla killarna på gatan tillsammans, då är de sex stycken mellan fyra och åtta år. Det gick över förväntan, men efter en stund gick det lite vilt till och då delade de upp sig. Förutom grabbarna finns det tre tjejer också; Irma och så en femåring och en sexåring, alla tjejerna är småsystrar till någon av killarna. Ganska många av de som bor på gatan är lite äldre och det är flera som har barnbarn i ungefär samma ålder som barnen som bor på gatan, så det är ofta full rulle, kul!

Irma är dock inte helt bra, hon har fortfarande lite feber, så hon får vara hemma imorgon också. Tillsammans med mig, snart har de väl glömt bort hur jag ser ut på jobbet...

Löpningen går inte alls bra just nu, jag kan bara jogga kanske 4 km utan att få ont i höften, det är ju mindre än jag brukar köra som uppvärmning innan jag kör intervaller. Göteborgsvarvet får jag nog se i stjärnorna efter, men jag har ju andra saker att bekymra mig för - 300 km cykling till exempel. Jag hämtade hem en cykel från service i fredags och provcyklade en liten sväng runt stan, kanske bara 15 km eller något. Det var roligare än jag hade förväntat mig och inte så läskigt att fötterna satt fast på tramporna som jag hade trott. Jag stannade till och med vid trafikljus och knäppte på och av skorna utan större problem. Idag körde jag mitt första träningspass, det blev en runda på 45 km (Stenta-Valla-Flodafors-Ökna-Bie-hem). Medeltempot var runt 26 km/h, jag har ingen aning om ifall det är bra eller inte men jag tror att det kanske är ganska långsamt. Jag hade fullt upp med att lära mig växlarna men det gick ganska bra. Jag blev väldigt trött i nacken och så skulle jag nog behöva köra med dubbla cykelbyxor. Jag har ett par vadderade, men jag får ändå sjukt ont. Sittbenen blir ömma men det värsta är nog längre fram... Måste kolla med ngån cykelkille om man kan justera sadeln också, jag måste ju klara av betydligt längre sträckor så småningom.

Nu blir det sista avsnittet av Äkta Människor!

Inga kommentarer: