lördag 17 mars 2012

Jag måste varit nån annan innan jag kände dig

Jag är väldigt tacksam för de fina människor som finns i min närhet och som får mig att skratta, att gråta, som låter mig älta, som skäller på mig när jag ältar för mycket, som tränar med mig, som låter mig vara som jag är och som tycker om mig just när jag är som jag är och inte när jag låtsas vara någon annan. De här människorna är inte så himla många egentligen, de som jag verkligen känner mig trygg med, men de är värda hur mycket som helst!

I övrigt tvivlar jag på att jag har någon särskild talang för det där med att vara mamma. Efter snart fem år som förälder har jag absolut inte vant mig vid störd sömn, idag känner jag mig som ett vrak efter några nätter med krupphostande, mardrömmande barn. Jag kommer eventuellt att sova instängd i gästrummet i natt, morgondagen kommer nog att bli trevligare för hela familjen då. Det ger väl inte heller mvg i föräldraskap, men jag kanske kan jobba upp det betyget lite imorgon om dagen inte startar med minustecken på tålamodskontot...

Igår vabbade jag med båda barnen, August som hade haft falsk krupp på natten och Irma som hade - gissa en gång - feber. Idag hostar båda två och Irma har en temp som envist ligger runt 37,8-38 - inte frisk men inte särskilt hängig. Rickard har varit i Björkvik och jobbat lite så jag och barnen tog en lugn mysdag hos mina föräldrar, barnen kunde ju lika gärna hosta där... Som det verkar nu så måste nog i alla fall Irma vara hemma på måndag också, jag är så trött på vab nu! Tänk vad kul det vore med en hel lön någon månad...

Inga kommentarer: