Just nu händer det alldeles för mycket sorgliga saker. Jag lider verkligen med de två föräldrapar som jag nyligen fått höra om som båda förlorat sina barn - bebisar som var alldeles färdiga för att födas men som slutade sitt liv innan de ens fick se världen utanför mammas mage. Så hemskt och fruktansvärt så det inte ens finns ord för det. Jag känner inget av paren men är ändå full av medkänsla, två par som skulle ha fått fira sin första jul som föräldrar, som skulle ha haft en nästan ny liten bebis att snusa i nacken och som nu står med en tom famn där det skulle ha legat ett barn - deras barn.
En liten tvååring förlorade sin unga mamma i ett otäckt mord bara några hundra meter ifrån oss i måndags, vem ska förklara för ett litet barn att mamma aldrig mer kommer tillbaka?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag såg en sådan hemsk dödsannons i tidningen idag. Det är så fruktansvärt att det inte finns ord...
Nej, det finns inga ord. Hjärtat och magen värker när man får höra om sånt.
Stor kram från Ulrika.
Skicka en kommentar