Hemma igen

Jag tror att August börjar fatta det här med färger lite grand. Han kallar allt som är orange för "appisin" och i fredags på campingen tjöt han: "Gul bil, gul bil", och mycket riktigt så stod det en liten gul sportbil parkerad utanför receptionen. Idag när vi läste hans nya Kråkebok så sa han: "kolla lastbilen, den gröna" och pekade på en lastbil som var grön. Han kan (och vill) däremot inte svara på vad saker har för färg om man frågar.

En annan skön kommentar från frukosten igår:
Jag: "August sitt still och ät din macka"
August: "Ät själv!"

Ja, vad säger man...

Annars är det ju mest han som kan själv och han har ganska höga tankar om vad han tror sig klara av, till exempel:
"August gå ut själv"
"August åka handla själv, ICA-kortet"
"August hälla själv"
"August skära själv"

Jag är faktiskt inte så harig så han får prova en hel del saker, han går till exempel själv i trapporna upp och ner till lägenheten, provar att skära frukt och liknande med små knivar och han klättrar högt, men vi väntar nog ett tag till med att skicka iväg honom till affären tror jag...

Göteborgsvarvet var det, ja vad säger man? Jag tog mig runt men så mycket mer var det inte kändes det som. Det var ju såklart härlig stämning och vädret var på topp, jag var laddad. Trodde i min enfald att det skulle vara ett alldeles lagom tempo i min startgrupp, folk var ju seedade och borde alltså vara ungefär lika snabba som jag. Men ack vad jag bedrog mig, jag hade sämre tid de första 5 km än jag hade förra året - typ 12 startgrupper längre bak. Det var tjock med folk som sprang för sakta så det var trångt. Detta gjorde mig stressad och på dåligt humör. Sen fick jag håll. Sen fick jag ont i magen. Sen fick jag springa in på en bajamaja... Jag var dessutom sjukt törstig och tvingades dricka mycket mer än jag är van vid. Sluttiden blev dock hela (!) 15 sekunder bättre än förra året så jag kanske borde vara nöjd utefter förutsättningarna. Men mitt mål (bland de 100 bästa damerna och under 1,35) nådde jag inte, det blev en 168:e plats och 1,36,25 i tid. Men, men, det var ju trots allt 16000 damer anmälda så jag hade ju fler bakom mig än framför mig...

En sak jag har funderat över är vad vissa löpare (utan undantag manliga) har emot deo? Visst, man blir svettig när man springer, men är man ren och använder deo så stinker man inte gammal armsvett efter 5 km. Det är något jag verkligen kan störa mig på, speciellt i starten när det är trångt och om man hamnar i en klunga under loppet.

Nu ska jag träna lite hårdare, springa lite lopp under sommaren och så blir det Stockholm halvmaraton i september.