Mötte en trevlig figur i omklädningsrummet

Lunchpromenad i parken

Dagens bitch

Den benämningen går nog till mig, jösses vad jag har känt mig tråkig idag! Jag är så vanvettigt trött hela tiden och idag var jag dessutom trött på folk, letade till och med på nätet efter utbildningar till typ lastbilschaufför... Trött på eviga diskussioner om väldigt "viktiga" saker på jobbet, som till exempel knivar i köket, disk och gamla matlådor. Ständigt tjafs om samma saker!

Irma gick till förskolan i morse klädd i smutsiga jeans som hon grävt upp ur tvättkorgen. Till detta hade hon en halvblöt klänning som tvättades igår kväll och inte hunnit torka. Rickard hade tagit på henne andra kläder men hon bytte. Och så förskolan är hon hur smidig och glad som helst, vi får det mesta höra att det är "jättejättebra"!

Jag var en sväng hos frissan för lite terapi (och lite klippning också) på em, precis vad jag behövde! Sen har August och jag varit på en lång, skön promenad. Han är alldeles för stor för att sitta i vagn, men det struntade vi i! Jag bäddade ner honom och så lyssnade vi på Sean Banan i mobilen.

Nu sovdags!

Dagens citat (ur "Ung och bortskämd)

När jag ska samarbeta med folk trivs jag bra med att titta på.

Och priset för mest ogenomtänkta pryl går till:

Den som bestämde att det skulle vara skruvkork på barntandkräm! Tack för att du valde bort snäppkork som det är på vuxentandkräm och istället gjorde så att jag sliter mitt hår varje morgon när en viss tvååring ska skruva på korken till tandkrämen själv. Tvååringen i fråga har inte lärt sig att man skruvar åt olika håll när man skruvar på och av korken så den blir aldrig påskruvad och man får inte hjälpa till och eftersom hon står på toalettstolen när hon ska göra det så hinner hon tappa korken på golvet en fem-sex gånger sådär och ska naturligtvis klättra ner och hämta den alldeles själv. Och visst, mamman kan ta över och göra det, men då skriker tvååringen i fråga den närmaste timmen framöver och det klarar inte mammans nerver klockan halv sju på mornarna. Tack! Du är väl värd priset!

Andra pris går till den som bestämde att det skulle vara olika mönster på små tjejtrosor så att det finns ungefär fjorton olika par att välja mellan på mornarna. Priset delas med mamman som lät dottern välja trosor i affären.


Och varför ska ungen, som alltid vill bli buren annars, gå själv just när vi har som mest bråttom? Och kissa i gräset. Och plocka blommor. Och tappa nappen ur vagnen och inte säga till förrän 200 meter senare så jag måste springa tillbaka. Och ligga baklänges och åka vagn. Och fastna. Och skrika för att jag inte sätter på regnskyddet fast hon skriker när jag sätter dit regnskyddet om det regnar. Och bli arg för att vi inte ser några hästar på väg till förskolan (vi brukar se ekorrar, hundar, fåglar, harar och en och annan hjort, men inga hästar).

Fast hon är ju för go alltså, min lilla skrutta. Helt underbar faktiskt. Ibland. Och ganska ofta. Fast ganska ofta är hon ganska hemsk. Jag frågade henne om hon inte var lite hemsk i alla fall. Svaret? Ett fnitter och så: "Näe, jag är Irma!" Ja precis, hon är Irma!
 

Envis

Puh! Måndag morgon, jag är på väg till jobbet och känner mig redan helt utmattad. Anledningen stavas tvååring. Herregud, den ungen alltså! Och jag har verkligen ingen aning om vem hon brås på...

Helgen

I fredags var jag hemma och VAB:ade med en liten tjej som varit hängig i torsdags. Hon var nog dock inte så sjuk, för det har varit fullfart hela helgen, här är vildungen i vår säng igår morse. Hemsk kvalitet på bilden (mobilkameran klarar inte av vilt hoppande ungar...), men ändå härlig.


Igår kväll var det kräftskiva, mycket trevligt! Jag körde så jag drack enbart vatten och läsk, vi var hemma halv tolv och jag har sovit nio timmar i natt - ändå har jag varit helt slut hela dagen.




I övrigt har helgen bjudit på höstplanteringar, rullskidor, löpning, godis, telefonsamtal med fina vänner, en mycket näpen bebis, fika, städning, sortering av papper, friidrott med August i fredags och så föreberdelser för Plask & Lek som kör igång i morgon - vad kul det ska bli!

Haha

Teknikträning

Hur det är

De där små, små glimtarna när allt är precis som det ska vara. När man träffar, eller kommer att tänka på, någon av de där alldeles äkta människorna, de som får en att känna sig omtyckt oavsett. Oavsett vad man gör, säger eller hur man ser ut just där och då. De som alltid, alltid finns där. På något sätt.Som man kan längta efter. Som betyder trygghet. Ibland i formen av en expedit i en affär där man ofta handlar, en expedit som tar sig tid, som lärt sig vad man tycker om och som vet vad barnen heter. Ibland i form av en älskad vän, någon gång i form av en snäll farbror som man hälsar på varje morgon när han är ute och går med hunden. Klubbkompisar. Kusiner. Föräldrarnas grannar. Barnen. Älsklingsungar. När man inte behöver göra, bara vara.

Andra stunder, också perfekta, fast på annat sätt. Tävlingsrus. Prestationer. Härligt, just där och då. Betyder mycket för en stund.

De där stunderna när allt har ett sammanhang, när man har en plats i livet, en stadig grund, en trygg famn i tillvaron. När man bara är så säker på att allt är rätt.

Och så ibland, när världen är uppochner hur man än vänder den. När känslan av att stå på ett gungande isflak är starkare än någonsin. Man balanserar på en tunn, tunn tråd i rymden. När man verkligen inte är säker på att en enda människa finns där, på riktigt. När man blir osäker på alla livets val, också de som redan är gjorda och som inte går att ändra. När man grubblar över allt.

Det är nog det som är livet.