Sött

Från bullbaket i söndags

 

 Kvällens aktivitet efter badonsdag: tillverkning av cakepops till 3-årskalas

Emanuel

Sent omsider kommer några bilder från besöket hos nya lille kusinen och hans föräldrar:

 

Paket till blivande 3-åring

På torsdag fyller hon år, vårt lilla bestämda yrväder. Vår underbara, ilskna, gosiga, busiga, gnälliga, pluttiga, glada, kloka, otåliga, envisa, vackra lilla tjej! Det är skönt att förbereda lite i förväg så idag slog jag in paketen. Jag vet dock inte varför jag var så noga med att få med alla favoritfärgerna, det lär ju knappast vara inslagningen hon är mest intresserad av... Vad hon ska få? Det blir kläder, hårspännen, påslakan, My Little Pony och så en haj - hon är väldigt förtjust i hajar.

Vårfärger

Hela familjen bakar

Lördagskväll

Jag har nog saltbrist efter dagens bravader, för nu går jag omkring och äter salta pinnar och tacochips - jag som annars är en sockerråtta. Fast det måste vara något fel på chipsen, det står ostsmak men de är tokstarka!

Stafetten idag gick jättebra, det är så himla kul med stafetter! Jag var nöjd med min sträcka (17,59 på 5 km klassiskt), men jag måste fila lite på saker som tar lite för lång tid och som märks mycket när det är kort och ska gå fort; typ ur och i spår när jag kör om, vissa kurvor, staktekniken osv.

Någon som har koll på det där med tandproblem hos små barn? Irma blir ju tre den här veckan och har bara fått 16 mjölktänder än. Inget problem i sig, men hon är så svullen och har så ont av de där kindtänderna som aldrig spricker fram. Idag har hon gått och hållit sig om kinden och haft ont - trots Alvedon. Tycker så synd om henne men vet inte riktigt vad vi ska hitta på.

Nu ska vi se klart på Schindlers list som vi började se igår, jag har inte sett den sedan högstadiet.

Sår i öronen...

Visst kan det ljuvligaste ljudet i världen vara när man hör sina barn skratta. Men det är nog också så att ett av de värsta (eller i alla fall jobbigaste) ljuden är när de är osams och/eller gnäller. Just nu hade jag föredragit skratt...

Fredagskväll

Sitter i soffan och nuter av den rätt ovana känslan att vara klar med vallningen av skidorna för typ elvatiden kvällen innan en tävling. Ibland får jag ju hjälp med vallan, men de gånger jag vallar själv hinner jag alltid glömma (på typ en vecka) hur lång tid det faktiskt tar att göra i ordning några par skidor om man är lite petig. Idag kom jag dock igång redan på eftermiddagen, skönt! Irma gillar att hänga med mig i garaget och provar diverse borstar och klossar på sina små skidor - helst skulle hon smeta på lite olika vallor också men där går gränsen. Dessutom är jag inte säker på att hon skulle tycka att det var så kul att åka med fästvalla under hela skidorna...

Hon får inte vara med hela tiden, det är ju fluor i en del av vallorna och det är inte så hälsosamt. Men när jag vallar med flour öppnar jag garagedörren, då fryser hon och vill inte vara i garaget så det ger sig själv.

Som jag hade längtat efter den här lediga fredagen! Vi skulle ligga kvar i sängen länge, mysa och se på tv. Mysa kunde vi göra, men det blev lite stökigt eftersom något hade gått sönder med vår antenn och tv:n inte funkade. En skön förmiddag blev det i alla fall, barnen såg på film och lekte medan jag stökade runt i nattlinne och storstädade hela huset. Jag tycker faktiskt att det är skönt och roligt att städa när jag inte är stressad.

En sväng på stan för inköp av kalaspresent till Augusts kompis Emil, fika med familjen hemma vid köksbordet (alla hade fått välja varsitt fikabröd som vi sedan delade på fyra så alla fick smaka av allt. Det blev en fjärdedels rosa munk, vaniljmunk, äpplemuffins och brownie), vallning av skidor, avlämning av lycklig son på kalas, tacos, hämtning av ännu lyckligare son och lite annat smått och gott har den här dagen bjudit på.

Nu sover Irma sedan någon timme tillbaka och vi andra kollar på Gladiatorerna. August har väntat hela veckan, de lekte Gladiatorerna på förskolan och August kom på att han aldrig hade sett det. Själv är jag inte jätteintresserad, men det är mysigt att han har blivit så stor.

Fredagsnöje i vår familj

Mammas flicka! Irma och jag har hängt i garaget och vallat lite skidor.

Ytterligare en kommentar man troligtvis inte hört innan man fått barn:

"Mamma, köttfärs i onepiecen!"

Flyttat in på Kulturskolan?

Sagt av Irma...

Följande drar Irma flera gånger om dagen, även på Ica och i bubbelpoolen i simhallen:

"Imma (Irma) diten (liten) bebis, låg i mammas mage, vikhop (ihopvikt). Pomme ut mammas pippa (snippa). Mamma tooor pippa! Imma diten pippa"

Idag kom hon på något nytt:

"Mamma toora tuttar! Moffa Sferik (Sven-Erik) tora tuttar osså!"

Eh, ja - va säger man? Vet inte riktigt hur den lilla damen har det med omdömet? Behöver ju inte avslöja min exakta bh-storlek, men det är knappt så den går att få tag på i affärerna... Och min pappa, lite rund mage, men stora tuttar? Nja...

Onsdagsbad

Idag somnar vi nog gott efter många timmar i simhallen. Vi testade ett upplägg som vi har tänkt köra på onsdagar och det verkar funka för idag gick det galant! Simskola för August klockan tre, under tiden badade Irma och jag för fullt i äventyrsbadet. Sedan fortsatte vi bada alla tre och får jag bestämma blir det i "klätterbassängen" för där är det varmast. Lite fruktpaus och sedan kom Rickard när han hade slutat jobba. Jag simtränade mellan halv fem och sex, då badade resten av familjen lite till och så åt barnen middag som vi hade packat med. Sedan tar det ju en stund i dusch och bastu så Irma fick hoppa i säng direkt när vi kom hem. August och jag spolade tillbaka på tv:n och tittade på Labyrinten, sedan var inte han heller speciellt svårsövd...



August älskar klätterväggen!


Irma hjälper Ola att lägga upp dagens pass...


August visar stolt för Rickard vilka av linorna han simmat och hämtat i andra änden av bassängen.

Livet är grymt

Idag har himlen fått ytterligare en ängel och två barn mist sin mamma. Så fruktansvärt grymt och orättvist och det var bara några veckor sedan det senast hände här i närheten. Det hände i somras. Innan det endast ett par år sedan. Och då är det här bara mammor som jag känner till, här i närheten. Hur många barn mister sina föräldrar? Det kan inte finnas en mening när sådant händer, inte på något sätt.

Känner lite extra tacksamhet idag för att jag har en hel familj, just här och nu. Det går inte att veta vad livet för med sig.

 



Fint av Stiftelsen

"Om ditt hjärta slår, kommer jag vara med dig vännen vart du än går.
Om ditt hjärta slår, kommer jag känna av din själ vart jag än går."



Måndag

Det känns faktiskt helt ok att måndagen lider mot sitt slut. Visst, det har väl inte varit någon katastrofdag eller så, men ingen bra magkänsla. Jag vet inte om ni känner igen känslan av otillräcklighet? Ibland känns det som att jag hur jag än vänder mig ändå får skuldkänslor för något. Vabbar jag mycket är det jobbigt för mina kollegors skull, på jobbet tänker jag en hel del på barnen och annat nödvändigt som tar tid och kraft från jobbet. På Plask & Lek får jag dåligt samvete om jag inte tar med Irma, men om jag tar med henne får jag dåligt samvete för att hon tar en del av uppmärksamheten från Plask & Lek-barnen. Ja, ni fattar kanske...

Och alltid så mycket att grubbla på...

Funderingar

August, till Irma: "Irma, om du inte är död när du är 80 eller 90 så kanske du blir 100!"

Skidhelg

Känner mig riktigt nöjd med helgen! Igår körde vi Intersportloppet, 44 km. Målet var att köra på under 3h och jag gick i mål på 2,49 så det är klart godkänt. Idag på förmiddagen blev det 25 km klassiskt och 15 km skejt i Vasaloppsspåren, det kändes jättebra! Nu är jag snart hemma hos mina trollungar, men tyvärr sover de väl när jag kommer.

Imorgon drar Plask o Lek igång så nu är vårens alla aktiviteter uppstartade.

Mera fredag

I morse pulkautflykt bort till skolan med barnen. Som vanligt såg vi lite djur, det finns gott om vilda djur i stan.
Nu är jag i Mora med ett par träningskompisar, imorgon är det tävlingsdags!

Fredag

Eftermiddagshäng på Kulturskolan

Skönt med en liten paus och det känns väldigt vuxet att sitta och vänta medan ens barn är på en egen aktivitet.

Till lillkillen

Så här skulle bilden se ut

Onsdag

Jaha, inlägget nedan blev ju inte så snyggt, det blir alltid så när jag har uppdaterat Bloggerappen och inte kommer ihåg att fixa inställningarna.

Har varit på konferens i Stockholm i två dagar tillsammans med två kollegor, Hjärnskadeforum 2013 stod på schemat. Intressant men två galet krävande dagar. I går gick jag hemifrån klockan sju och var hemma halv nio (SJ...) och idag lämnade jag Jaktstigen klockan sex och var hemma elva timmar senare. Igår satt vi av nio föreläsningar, varav en på danska och en på norska - det var inte bara lite svårt att hålla sig vaken. Båda dagarna ingick lunh, som visade sig vara en pytteliten wrap... Inte mycket att hålla sig mätt på. Åt mig illamående på halväckliga godisar som utställarna bjöd på. Igår var det totalkaos i Stockholm, det snöade ju... De hade typ inte börjat ploga när vi gick till tåget på kvällen.

Jag missade första gången på Irmas teckenkurs igår och Augusts simskola idag, tur att det finns en klippa till pappa i familjen.

I måndags var jag tillbaka på jobbet efter över tre veckor hemma. Precis det man behöver höra då är "Det är roligt att du är tillbaka, det är faktiskt mycket tråkigare när du inte är här!" Har jag sagt att jag gillar mina kollegor? En tokstressig dag blev det dock, massor av patienter att sätta sig in i, telefonsamtal att ringa och dessutom skulle jag ju försöka få tillräcklig koll för att kunna överrapportera till de som skulle täcka för mig när jag var på konferens. Min kollega Lotta och jag fick önska varandra trevlig helg i måndags eftermiddag eftersom jag skulle bort tisdag-onsdag, hon jobbar i Eskilstuna på torsdagar och jag är ledig fredagar...

Nu ska jag pyssla ihop ett kort till min lilla brorson Emanuel och hans föräldrar. Imorgon blir det ett besök hos dem, fast först är det jobbardag med hembesök och annat pyssel och när barnen är hämtade är det kör för August. Sedan tar vi helg!

På konferens

Dagens citat

"Jag drömmer om att det ska vara som mot Tour de France i cyklingen - fast kanske utan dopingen då..."

(långloppsåkaren Oscar Svärd)

Ingen botten?

Gissar att Irma har en del att ta igen, med nästan en vecka med minimalt näringsintag. Nu ikväll har hon ätit fyra portioner mat och nu ber hon om välling.

Sprint-DM 2013

 

 

 

 

Premiär!

Idag har jag åkt skate för första gången i mitt liv. Det var kul, men lite i elfte timmen eller vad man nu brukar säga. Jag råkade gå med på att ställa upp i DM i sprint som är - imorgon... Jag som gillar att åka långt och klassiskt...

Torsdag

Jag kom ju inte i säng, men när samma program som jag sett tidigare under kvällen bärjade sändas i repris insåg jag att jag hade varit uppe för länge. Det var dessutom så länge sedan vi åt middag att jag hade hunnit bli hungrig igen. Drack lite kall Oboy, på stående fot den här gången eftersom datorn fortfarande krånglar lite efter att jag spillde lite i den i förra veckan.

Om jag hade "komma tillbaka till vardagen igen-ångest" förra veckan så har jag "längta tillbaka till jobbet-känslor nu". En hel vab-vecka tär på tålamodet ska jag säga. Idag hade jag dessutom båda barnen (tror faktiskt inte Irma smittar längre och ibland har man inget val) med mig och storhandlade innan lunch för att den däckade småbarnspappan skulle få sova en stund. Jag har planerat maten för hela helgen samt lagat lunch och middag idag. Jag gör massor av saker här hemma, hela tiden, men inköp och matlagning är i vanliga fall Rickards områden så jag känner mig riktigt huslig.

Förut satt jag och slötittade på ett program med filmklipp som folk hade skickat in, ni vet sådant där med folk som halkar, ramlar och slår sig eller djur som gör konstiga saker. Då kom jag och tänka på ett akrobatiskt konststycke som jag stod för strax innan jul. Det var väldigt halt ute och jag skulle lämna barnen på morgonen. På väg till Irmas förskola var det inga problem för då hade jag ju vagnen som rollator, men när hon var lämnad och vi skulle vidare mot Pandan så blev det värre. Rätt som det var tappade jag balansen helt och hade jag inte gått hand i hand med August så hade jag farit omkull raklång på rygg. August tittade på mig, full av beundran och utbrast:

"Åh vad coolt mamma! Det såg precis ut som att du skulle sparka dig själv i ansiktet!"

Hej på er!

Det är visst dåligt med uppdatering här märker jag. Vi startade nya året med att vabba hela veckan, Irma har någon form av magåkomma som inte ger med sig. Det innebär ju att hon har en ganska rastlös storebror här hemma, han har dock varit en hel del hos sin farmor och farfar och "rastat" av sig, han har själv ringt och bett om att få komma dit ett par dagar.

Just nu är han dock hemma och alla sover utom jag. Rickard verkar dessutom ha drabbats av influensa eller åtminstone en rejäl förkylning med hög feber så han blir troligtvis hemma imorgon. Själv borde jag sova, snart övergår onsdag i torsdag, jag har dock sovit middag tillsammans med Irma och är klarpigg! Sitter uppkrupen i soffan, iklädd svarta kläder, skriver på viktigheter och känner mig lite så där djup och filosofisk. Förmodligen skulle jag sitta på golvet också och gärna ha en stor kopp te, modell badbalja, bredvid mig, men det får bli en annan gång.

Nu är det ju inte bloggen som är viktigheterna, det är mycket ni inte får läsa om (med vissa undantag). Det går långa perioder utan att jag skriver så det är ingen direkt dagbok jag lättar mitt hjärta för, men rätt som det är så kommer det en fas igen och orden rinner rakt ner i fingrarna. Ibland läser jag igenom det jag skrivit, ibland inte. Mycket sällan får andra läsa.

Nej, nu har jag tre minuter på mig att komma i säng innan midnatt.

Gissar att det är någon som kommer att sitta uppe med mamma och pappa ikväll...

Fast när man är sjuk måste man ju få sova

Premiär på bloggen

Låt mig få presentera Emanuel. Han är min brorsson och föddes igår och hans pappa har sagt att Emanuel får vara med på bloggen. Visst är han underbar! Stort grattis Mattias och Louise.

Uppdate

Komplettering till föregående inlägg: självscanning är ännu värre! Dels för att alla hårda, tunga varor alltid kommer sist i butiken fast de borde ligga i botten av kassen, dels för att då tar det tre gånger så lång tid att köpa frukt när allt ska märkas. Dessutom kan man ju få packa upp allt i kassan igen.
Fast ätfrukt lät ju bra, de hade "barnbananer" på Ica Nära förut - kanonbra!

Fredagsnöje?

Idag har jag varit och storhandlat. Det är verkligen det värsta jag vet, nästan i alla fall. Affärerna städar om hela tiden så precis när jag har lärt mig var allt finns så flyttas det. Varför gör de så? Tror de att folk handlar mer då? Jag handlar nog mindre, för jag blir så trött att jag struntar i det jag skulle ha. Det finns nästan aldrig någon att fråga, fast då är det bättre på Ica Nära för det är litet och där är det lätt att hitta personalen. Dessutom är det extra tråkigt att handla i slutet på veckan, för hyllorna gapar rätt tomma, i alla fal väldigt glesa, och det ser så trist ut.

Det gäller att försöka ha någon slags struktur men det är omöjligt eftersom alla affärer motverkar alla sådan försök genom att ha frukt och bröd först och att ha en helt ologisk uppdelning av varor. På vilket sätt är det till exempel logiskt att ha torkade tranbär i ena änden av butiken och torkade vindruvor (russin) i den andra? Sedan gäller det att försöka hålla sig i rörelse framåt hela tiden så att man inte råkar fastna i vinkelvolten och bara kör runt och runt någonstans i trakten av frukten för att allt man ska ha verkar befinna sig där i närheten, dock oklart exakt var någonstans.Extra utmaning blir det förstås om man handlar utan mellanmål i magen och vid samma tid som man egentligen borde äta middag...

När man väl tagit sig igenom kassan så kommer nästa prövning - att packa! Man ska försöka beräkna hur många påsar som går åt och sedan i snabb takt på ner varorna. Man ser hur kassörskan får bygga upp ett berg av varor på bandet, som köar för att få åka ner på samma sida som mina varor - bara jag kunde packa klart någon gång...

Väl ute ur butiken är det bra att komma ihåg var man har ställt bilen och eftersom parkeringen lutar så ska man inte vara alltför säker på att vagnen ens går att köra åt det hållet och man bara ber en bön om att inte det där stora åbäket till vagn (vem fasen kom på att de skulle ha pyttesmå hjul) ska rulla på den allra dyraste bilen på parkeringen.

När man väl kommer hem igen ska man helst packa upp kassarna också, men då är det tur att det finns en sambo...

Ligan på Jaktstigen

Precis intill lekparken uppe vid oss har några föräldrar ordnat en isbana och kommunen står för lyse. Våra barn har aldrig åkt skridskor, tur att det finns bandyfrälsta på gatan som ser till att våra stackars barn också får glida omkring på skridskor. Igår blev det gemensam åkning med Augusts kompisar Emil och Nellie och deras familjer, jättemysigt!

 

August tyckte att det var hur kul som helst och bra gick det också!

 

Så här arg kan man bli när man måste gå hem igen.