Och priset för mest ogenomtänkta pryl går till:

Den som bestämde att det skulle vara skruvkork på barntandkräm! Tack för att du valde bort snäppkork som det är på vuxentandkräm och istället gjorde så att jag sliter mitt hår varje morgon när en viss tvååring ska skruva på korken till tandkrämen själv. Tvååringen i fråga har inte lärt sig att man skruvar åt olika håll när man skruvar på och av korken så den blir aldrig påskruvad och man får inte hjälpa till och eftersom hon står på toalettstolen när hon ska göra det så hinner hon tappa korken på golvet en fem-sex gånger sådär och ska naturligtvis klättra ner och hämta den alldeles själv. Och visst, mamman kan ta över och göra det, men då skriker tvååringen i fråga den närmaste timmen framöver och det klarar inte mammans nerver klockan halv sju på mornarna. Tack! Du är väl värd priset!

Andra pris går till den som bestämde att det skulle vara olika mönster på små tjejtrosor så att det finns ungefär fjorton olika par att välja mellan på mornarna. Priset delas med mamman som lät dottern välja trosor i affären.


Och varför ska ungen, som alltid vill bli buren annars, gå själv just när vi har som mest bråttom? Och kissa i gräset. Och plocka blommor. Och tappa nappen ur vagnen och inte säga till förrän 200 meter senare så jag måste springa tillbaka. Och ligga baklänges och åka vagn. Och fastna. Och skrika för att jag inte sätter på regnskyddet fast hon skriker när jag sätter dit regnskyddet om det regnar. Och bli arg för att vi inte ser några hästar på väg till förskolan (vi brukar se ekorrar, hundar, fåglar, harar och en och annan hjort, men inga hästar).

Fast hon är ju för go alltså, min lilla skrutta. Helt underbar faktiskt. Ibland. Och ganska ofta. Fast ganska ofta är hon ganska hemsk. Jag frågade henne om hon inte var lite hemsk i alla fall. Svaret? Ett fnitter och så: "Näe, jag är Irma!" Ja precis, hon är Irma!