Bråttom?

Jag försöker alltid att ha gott om tid för mina patienter när jag träffar dem. Eller rättare sagt - jag försöker att låta det ta den tid det tar även om jag har mycket att göra. Mycket av det jag gör handlar ju om att få patienterna att lita på mig och framförallt på sin egen förmåga, då är det en dålig taktik att stressa. Det gör lite ont i hjärtat när man gång på gång märker att patienterna tror att de är till besvär och att de försöker skynda sig. De drar sig för att be avdelningspersonalen om saker och de ber mig om ursäkt för att de inte är så snabba när vi ska träna. Jag tror att de allra flesta på vår avdelning är ganska tålmodiga med patienterna och gärna hjälper dem med det de önskar så det är synd att patienterna ska känna som de gör. Det kniper också lite i magen när en patient säger: "Jag förstår inte att ni bryr er så mycket om mig, ni är så snälla mot en gammal skrutt som jag". De flesta borde våga be om lite mer och inte vara så försiktiga. Jag tycker att det är en väldigt liten sak att låta en patient få kamma sig innan vi går ut i korridoren, jag skulle inte vilja gå runt med håret på ända så det känns som en självklarhet.

Jag är trött idag. Lidingö i söndags, 4000 meter simning igår. Vila idag. Har varit på bio med en kollega. Patrik 1,5. (Filmen alltså, inte min kollega). Filmen var mysig, rolig. Sevärd!

Lidingö

Visst är vi fina?

I morse packade vi in hela vårt Taikon-lass i bilen och styrde kosan mot Lidingö. August och jag somnade ganska omgående och vaknade när vi var vid Norrtull, behagligt! Rickard var vaken hela vägen, det är vi tacksamma för!

Vädret var toppen, fast lite blåsigt. Vi hade åkt tidigt för att vi skulle hinna se ungarna från klubben springa, deras klasser var på förmiddagen. De skötte sig alldeles utmärkt, vi behövde inte skämmas... ;-)

Efter lunch var det min tur att springa, Lidingö Tjejlopp är den officiella damklassen och är de sista 10 km av Lidingöloppet 30 km (som jag hade tänkt att springa, men fick stryka ur planeringen). Jag var faktiskt lite nervös eftersom jag varit lite småskadad och knappt tränat något. Det var mycket riktigt ganska jobbigt, kombinationen tävling utan träning kändes sådär. Faktum var att det kändes som att jag skulle göra historiens sämsta lopp. Men jag bet ihop och körde vidare på envishet och nådde målet som 33:e dam (av ca 4000). Min tid blev 43,17 och det är faktiskt pers på den banan. Man brukar kunna räkna med att få lägga på ett par minuter mot "vanliga" millopp eftersom banan är så tuff så jag får väl lov att tycka att det var OK. Men jag var rätt slut hela loppet, kände mig trött redan vid 3 km. Inte förrän vid 8,5 km släppte det och gick bättre men då var det ju så dags - sista km kan man ju ändå köra på bara vilja om det behövs.

Det har gått alldeles strålande med August idag, han har varit en liten solstråle. Han hade inte tid att sova så mycket så det gjorde han på vägen hem. Mindre bra - det tog 45 minuter att få honom att somna ikväll. August är en rutinerad besökare på Lidingöloppet, tre gånger har han varit där. Inte illa för att vara 16 månader va? Första gången låg han i min mage när jag sprang, då var jag gravid i vecka 6 eller 7 och vid nerjoggen efter loppet var Hanna en av de första att få veta att jag hade ett litet gryn i magen. Förra året var vi uppe på Lidingö och tittade, men då sprang inte jag. Och så belv det ett besök i år också för honom. Han börjar förresten bli en ganska rutinerad tävlingsbesökare över huvud taget. Och han gillar det, både han och Rickard.

Nu har jag svårt att bestämma mig. Om det gick bra idag så hade jag två tävlingar kvar på schemat: Hässelbyloppet 12/10 och Höstmilen i Åby 18/10. Om jag däremot fick ont i min höft så skulle säsongen avslutas nu med detsamma. Nu fick jag ju inte ont, men jag var ju inte i världens form så hur ska jag göra? Funderar på att skippa Hässelby men köra Åby, men är lite sugen på båda. Bestämmer efter den här veckans träningspass tror jag.

Han är lite lik Toker (från Snövit) tycker jag. Eller inbrottstjuven i "Ensam hemma"...

Söta småkillar!

Igår eftermiddag och kväll var vi på besök hos Rickards kusin Carro, hennes sambor Putte och deras som Mandus som är 8 månader. Mandus fick ärva lite kläder av August, men det kan han nog inte göra så länge till. Han väger nämligen ungefär lika mycket som August som är 16 månader. En riktigt knose, man ville nästan ta en tugga av hans fluffiga hull.

August är mycket förtjust i andra barn och vill gärna pussas och kramas, igår var inget undantag. Mandus tog tålmodigt emot utan att protestera alltför mycket. Jag skulle ta kort på killarna, det gick tyvärr inte. Ett kort hann jag med, sedan tog batteriet slut i kameran. Typiskt!
Vi hade i alla fall en supertrevlig kväll med tacos, sällskapsspel och så bugg förstås! Carro och Putte tävlingsdansar lite och håller även i danskurser så de är jätteduktiga på att dansa. Putte och jag dansade lite och det är så himla kul! De bor dessutom i ett jättestort hus som har varit affär så det finns gott om plats att dansa på.


Idag har jag och August varit på besök hos en till liten bebis. Han heter Bobo och är tre månader och helt ljuvlig! Hans pappa är från Senegal så Bobo är mulatt och hur söt som helst!

Jag gör ett undantag från min princip att inte lägga ut bilder på andras barn, Bobos mamma har gett sin tillåtelse för att jag ska få visa hur go´Bobo är:

Det var nära att det inte blev något besök, jag höll på att dö i trappen upp... Tur att inte vi bor på tredje våningen och måste släpa upp vagnen varje dag, jag var genomsvettig när jag kom upp. August tjöt av skratt för varje ”trappbump”. Det blev ju några ”bump” eftersom det var sju halvtrappor...

Talang?

Igår hamnade jag i en tråd om 2-åringar på familjeliv.se. Den handlade om hur mycket folks 2-åringar kunde. Ursäkta om jag tvivlar, men är det möjligt att var och varannan 2-åring kan (och en del skrev om sina ännu mindre barn) både skriva, räkna, prata engelska, sortera tvätt efter färg och storlek samt plocka ur diskmaskinen och ställa sakerna på sina platser? (Har folk pyttesmå kök eller jättelånga barn? Hur når de upp?)

Det verkar hur som helst vara populärt att skryta om sina barn och just att plocka ur diskmaskinen verkar vara en vanlig talang. August kan också plocka ur diskmaskinen, men han gör det helst när det är odiskat för då kan man ju (om man har tur) hitta en kladdig smörkniv att suga lite på... Mums!

Rapport från hon utan deo... (eller hur Rosie?)

Hurra! Sprang idag och höften höll bra – inte en känning! Lidingö nästa! Men som sagt, bra går det nog inte men det är ju en så rolig tävling.

Rickard har gått med i en filmklubb och köpt en Pippifilm och en Emilfilm till August. Bra, jag älskar Astrid Lindgren-filmer! August har ju inte börjat intressera sig så mycket för TV än, men jag hoppas att han också kommer att gilla filmerna. Hellre det än tecknat. Små barn ska ju inte se på TV enligt vissa forskare, men jag tycker i alla fall att det ska bli skönt när/om August kan sitta still en kvart eller så och titta på något (pedagogiskt såklart ;-)) TV-program eller en film.
Nu ska bara Rickard komma ihåg att gå ur klubben så att vi inte får hem nya filmer stup i kvarten...

August har varit på landet idag (precis som att Katrineholm är en storstad), han har haft en mysig dag med sin farmor ute på Vik. Där har han haft det toppenbra och det är ju inte alla som får oxfilé till onsdagslunch... August har hjälpt till i växthuset med att plocka gurka och tomater, han har hoppat studsmatta och så har han ”hjälpt” till i köket och rensat alla kökslådorna. Han har varit glad och pigg hela dagen, han vaknade på rätt sida i morse. Rickard gick upp med mig i morse och August sov vidare i vår säng. Jag var lite rädd att han skulle ramla ur sängen när han vaknade, men killen har koll! Vi hörde ett litet tjut när vi satt och åt frukost, jag gick in till sovrummet och då satt August i sängen och skrattade. Han hade tänt sänglampan och när jag kom in hasade han baklänges ner från sängen och kom och kramade mig. Gullunge!

Idag har jag genomgått en ”hälsokontroll” på jobbet. En sköterska fick för sig att ta puls och blodtryck på mig. Jag hade 117/70 i blodtryck och 47 i puls - ”som Gunde Svan” tjöt syrran. Sen tog en uska mitt blodsocker och hb-värde. Jag hade 123 i blodvärde och 6,3 i socker. Mina läsare som är sköterskor; är det bra värden? Jag har ju inte stenkoll på vad man ska ha i tryck och så vidare.

Vi har förresten värsta sjukhussåpan på jobbet. En dietist som dejtar flera gånger i veckan (olika killar) och snart ska hon dejta vår kollegas sambos veckosambo. Hängde ni med? Det gör knappt vi heller. Häromveckan släpade hon med en kille från tåget hem, som hon aldrig hade träffat förut. Hon bjöd honom på fika och skickade sen iväg honom igen. Då fick hon lite skäll på jobbet – hon måste ju vara rädd om sig!

En av syrrorna på min avdelning har en nätdejt som hon snart ska träffa IRL (som jag har förklarat betydelsen av idag) och det är ju också väldigt spännande! Kul med följetonger!

Nya ord:
August (härmade mig)
ocka (klocka)
appa (lampa)

I-landsproblem:

Idol eller Top Model? Har inte följt Top Model innan (bara det svenska), men nu fastnade jag jag framför det. Men det är ju Idol på fyran. Hmm...

Uppdaterad språklista:

mamma
pappa
tutte (napp, bröst)
titta
aahh (varmt)
kucka (trycka, till exempel på en knapp)
dä (där)
oj då
ojojoj
bovva (blomma)
mommo (mormor, och det är dessutom bara hon som har hört det...)

Ibland härmar han lite andra ord och ljud (fast inga djurläten alls än så länge) och så förstår han ju nästan allt man säger känns det som.

I helgen kom en liten mening också. När han och jag kom hem med bilen så pekade han upp mot lägenheten och sa: "Pappa dä".

Grabbdag!

I morse firade August in den nya veckan genom att sova till kvart i åtta, det vill säga han sov när jag gick till jobbet. Var för sover han alltid länge på måndagar? Lördag vore trevligare tycker jag.

Det har varit killträff här hemma idag. Nicklas, Tore och Axel har varit här på besök och Rickard uppger att det har varit full fart och väldigt roligt. Det har lekts i sandlådan, ätits lunch, fika och så har alla Augusts inneleksaker utforskats ordentligt. Artig som jag är (?) var jag bara hemma och vände efter jobbet och fortsatte sedan till simhallen. Tydligen är det tröttsamt att ha kompisar hemma för August fick väckas när jag åkte till simningen - klockan halv fyra! Det innebar också att jag inte träffade August förrän nu ikväll = barnabstinens!

På simningen idag körde vi massor av tävlingar och det var sjukt jobbigt! Bland annat så körde vi 1600 meter medley i lagkapp vilket innebar att var och en fick köra 100 meter fjäril, 100 rygg, 100 bröst och 100 frisim - max! Vi körde också idioten, mera fjäril, löpning i lilla bassängen och så undervattenssim. Jag klarade 35 meter under vattnet utan att andas idag, det var OK men inte pers. Nu är jag trött i kroppen, men det är bra för jag behövde lite tempoträning. Eftersom jag inte har kunnat springa så jättemycket de senaste veckorna så behövs det lite träning som får upp pulsen. Hoppas jag kan springa Lidingö på söndag. Fast bra kommer det inte att gå eftersom jag nästan bara vilar... Hoppas höften håller!

August och jag har haft "intensivgos " efter middagen nu ikväll och han har skrattat och tjutit av gläde nonstop i typ en timme. Härligt!

August med mamma och pappa

Söndag

I går kväll kom ett sms: "Du, jag och August, promenad 10 i morgon?". Det var från Sofie och självklart ville vi hänga på när hon var hemma på besök. Så vi promenerade hela förmiddagen och klockan blev så mycket att vi fick gå förbi Kvantum och införskaffa lite lunch till det lilla busfröet (inte Sofie). En korv med bröd, en banan och ett glas mjölk senare somnade August gott i vagnen.

När jag kom hem fick August sova själv ute i trädgården för första gången. Jag tycker egentligen att det är rätt så obehagligt eftersom vi bor på andra våningen och det dessutom finns mycket konstigt folk som kan ta sig för lite allt möjligt. Men nu har vi plank runt tomten så det är ju insynsskyddat, dessutom stod han inom synhåll från balkongen. Ja, och så hade vi ju babyvakten förstås. Det är väl kanske inte värre än att vara på övervåningen i en villa och ha barnet sova ute. Det är ju inte alltid som vi har tid och möjlighet att vara ute i trädgården när han ska sova och det kändes synd att bära upp honom för då vaknar han.

Jag trodde att han skulle sova en timme eller något sådant - vi väckte honom efter två och en halv timme! Då var han pigg och glad!

På eftermiddagen har jag klippt gräset och så hjälptes hela familjen åt att rensa lite ogräs.

August har börjat sin dammsugarfobi-träning nu. Visst är han duktig? (Fast dammsugaren är inte på och röret sitter ite fast i dammsugaren, men det är ett stort framsteg)

Fast han börjar gråta bara man råkar säga ordet dammsugare eller råkar ta i dörrhandtaget till städskåpet, men just idag vågade han alltså ta i dammsugaren...

Vår familj!

Fint va?

Kul!

Inte för att jag kommer ihåg så mycket detaljer om 80-talet, men jag har ju hört i efterhand och det här är rätt kul:


Kommer ni ihåg?

80-talet... Visst är det ofattbart att:

Vi på fullt allvar trodde att George Michael var hetero

Vi köade utanför telefonautomater varje gång vi ville ringa hem

Hockeyfrillan fanns på var mans huvud - gärna I kombination med en synthtofs

Seglarskon betraktades som 'klassisk' och 'tidlös'

En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr - både på tjejer och killar

Dirty Dancing stjärnan Patrick Swayze betraktades som supersexig

Ett Lycra-plagg vid namn 'Body' (som knäpptes I skrevet med en konstruktion som var
fullkomligt ohanterlig, särskilt i kombination med alkohol) hade en naturlig plats I våra garderober

Axelvaddar, ju större desto bättre, gav oss en naturlig siluett

Mascaran inte skulle vara svart utan ha samma färg som ögonen - blå, grön eller brun

En bit kassler med ananasskiva betraktades som exotisk och att alla maträtter som innehöll
ananas hette någonting med Hawaii

Den lyxigaste förrätten var räkcocktail och den flottaste efterrätten glace au four

Vi fick inte hoppa på golvet när vi lyssnade på musik - då blev det hack i skivan

Det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren på, den kallades stereobänken.

Vi gick med I bokklubbar, skivklubbar och samlade på receptkort som vi förvarade i speciella boxar.

Det gick rykten om att Michael och Janet Jackson var samma person.

Det vita mirakelmedlet Tippex var det enda sättet att åtgärda stavfel

Vi trodde att vi skulle få HIV vid blotta anblicken av Jacob Dahlin och Sighsten Herrgård

Tights och storskjorta var en naturlig kombination

Våra finaste tavlor förställde kyssande par I solnedgång, gråtande clowner och galopperande enhörningar

Vi gick och tränade med stringtrosor utanpå gympadräkten

'jag skriver en check' var en vanlig replik I shoppingsammanhang

Snabbmat var detsamma som 'en grillad med mos´

Det är desto mer som jag känner igen mig i när jag läser det här:


År 2008, du vet att du lever år 2008 när :

1. Du av misstag knappar in en pin-kod på mikrovågsugnen

2. Du inte har lagt patiens med verkliga kort på flera år

3. Du har 15 telefonnummer till en familj på 3 personer

4. Du skickar e-post till dem som sitter bredvid dig

5. Ursäkten för att du har tappat kontakten med gamla vänner är att du inte har deras e -
postadresser
6. Du har jobbat vid samma skrivbord I 4 år men för tre olika företag

7. Din chef klarar inte av att göra ditt jobb

8. Din lunch består av rå fisk som du äter med pinnar

10. Du ringer familjen för att höra om de är hemma medan du kör in i garaget

11. All reklam på TV har en internetadress under

12. Du får panik för att du lämnat huset utan mobilen (som du inte hade de
första 20-40 åren av ditt liv) och måste åka tillbaka för att hämta den

13. Det första du gör när du kliver upp på morgonen är att gå 'online'
(innan du hämtar kaffet I espressomaskinen )

14. Du lägger huvudet på sidan för att Le :)

15. Du läser detta och nickar och ler

16. Ändå värre; du vet precis vem du ska skicka detta mail vidare till

17. Du är för upptagen för att lägga märke till att nr 9 saknas I denna lista

18. Du scrollade upp för att kolla att den faktiskt inte var där

19. Och nu sitter du och ler åt dig själv

Ha en fortsatt trevlig dag!!!

Lördag

I natt har min kusin Elsa sovit hos oss. Det var kul att träffa henne, det var ett tag sedan. Elsa är en mycket upptagen dam så det är inte lätt att boka in sig på hennes schema. Elsa är också en väldigt cool 18-åring, hon stressar inte i onödan. Tur är väl det, annars skulle hon snart bli utbränd. Man skyndar liksom inte på Elsa, det biter inte på henne. Jag trodde att hon skulle dyka upp vid sextiden igår kväll så vi skyndade oss hem från simhallen, hon skulle äta med oss. När jag vid halv åtta hade ringt henne typ fyra gånger för att höra om hon var på väg så svarade hon helt lugnt: ”Vi ska snart åka, pappa ska bara installera min nya dator”. Suck! Vi åt innan henne och så fick hon äta när hon dök upp. Är det så här det är att vara tonårsmamma? Nejdå, det var inte så farligt och vi hade en jätterolig kväll. Jag och Elsa satt framför datorn halva natten och Rickard gick och lade sig...

Idag har det varit en skön lördag. Rickard skulle jobba i lägenheten bredvid (den som snart ska vara en del av vår lägenhet) och var nog gladast om vi höll oss ur vägen. Vi skjutasde Elsa till Vingåker och åkte sedan till sommarstugan där det var arbetsdag med släkten. August och jag promenderade till Vingåker när det var dags för honom att sova efter lunch och så tog mamma hem vår bil. Vi gick en liten extrasväng och var ute i nästan två timmar.

På eftermiddagen rensade jag mitt gamla ”ridskåp” hemma hos mamma och pappa. Där fanns det grejor ska jag säga, väldigt mycket som jag knappt hade en aning om att jag hade faktiskt. En hel säck med skräp blev det och en lika stor hög som Elsa kom och botaniserade i. Hon tog med sig nästan allt och det var bland annat några täcken, ett träns, benlindor och paddar, två schabrak, borstar, reflexer, pannlampa, en hjärtformad rykthink, och lite kläder. Kvar som jag ville spara blev bara ett täcke som jag vunnit i Allsvenskan, lite ridkläder och en gammal riddagbok från 2001. Den fastnade jag i en bra stund, det var ju så kul att se vad jag skrivit om alla ridpass. Jag har ju såklart kvar hjälm, stövlar, säkerhetsväst och annat också, men det har jag hemma och inte hos mamma och pappa så det var inget jag behövde sortera nu.

Ikväll har Rickard lagat en jättegod gryta som han hittat recept till. Det är verkligen jättebra att han tycker att det är så kul att laga mat, August och jag tog en cykeltur medan vi väntade på maten.

Små modelejon?

I går på fikat kom min mammalediga kollega och hälsade på med sin fyra månaders-Agnes. Det blev prat om att matcha kläder på barn och någon slängde ut ett skämt (?) om att matcha barnens strumpor med resten av kläderna. Min kollega och jag tittade oförstående på varandra och förstod inte alls skämtet, det är väl så man gör? Vi två var i alla fall helt överens om att det är viktigt (för oss) och tycker inte att det är konstigt alls att våra barns pappor brukar fråga om lämpliga klädkombinationer. Vi blev totalt utmobbade, tur att vi var två i alla fall... Inte blev det bättre när min kollega sa att vi två unga mammor såg på det här på ett annat sätt än de andra. Vi var ju nämligen båda två över 25 när vi fick barn, våra kollegor betydligt yngre när de fick barn - fast det var ju för en sådär 30-40 år sedan också...

Tragiskt

Nu har det hänt igen. En ung kille död i trafikolycka utanför stan. Varje år händer det, det är killar mellan 18 och 25 år ungefär. Farten? Lär de sig inte av andras misstag? Hemskt är det i alla fall. Sänder en tanke...

Sakna

Idag flyttar Annika till Nya Zeeland. Det är långt dit. Tråkigt!

Idag åkte jag förbi en 40-skylt när jag åkte till Nyköping. Det kändes ovant, men inte svårt. Det är väl inte värre att sakta ner till 40 än till 50, man måste ju ändå kolla på skyltarna. Jag fattar inte varför folk klagar över de här nya hastighetsgränserna, men de vill väl inte köra långsammare bara.

Cykelhjälm

jag har cykelhjälm när jag cyklar. Jag hatar cykelhjälm! Den får mig att se ful ut, den gör mig svettig på sommaren och den förstör frisyren (inte för att jag har någon, men jag låtsas).

MEN...den kan göra så att August slipper bli utan mamma. Eller få åka och hälsa på sitt dreglande vårdpaket till mamma på ett sjukhem. Jag har träffat en person som cyklat utan hjälm, råkat ur för en olycka och överlevt - fast till vilket liv? Det räcker, jag behöver väl inte träffa fler tror jag. Om jag skulle cykla utan hjälm känns det nästan som att jag skulle kunna ha August utan hjälm också, då skulle vi dö båda två om vi blev påkörda och han slapp bli moderlös.

Förut har jag aldrig riktigt trott på att folk faktiskt skulle sakna mig om jag inte fanns. Nu vet jag. Jag är jätterädd för att något ska hända mig, eller Rickard, så att August skulle mista någon av sina föräldrar. Det gäller att ta hand om sig.

Vi gör det på olika sätt. jag har cykelhjälm. Rickard dricker inte Red Bull. Det kan man få hjärtinfarkt av. Red Bull alltså.

Om filmen

Till Linn: jo jag fattar vad du menar och jag tänkte som du flera gånger: det är ingen barnfilm. och kanske blev jag lite illa till mods, jag började tänka på hur lång tid det kommer att ta innan det ser ut som i filmen. Kommer Augusts barnbarn att få flytta ut i rymden pga alla sopor?

Kanske var jag inte beredd på en sådan film utan ville ha en lättsam barnfilm just då? Jag hade dessutom tävlat på förmiddagen och var trött. Jag blev lite anti när det enda ljud som hördes var rymdgubbens entoniga röst. Med lite eftertanke så var det nog en sevärd film, jag kunde ju ha kollat upp i förväg vad den handlade om.

Grattis, grattis!

I dag fyller pappan i familjen år, Rickard blir 31 år idag. Grattis! August och jag har uppvaktat honom med presenter och frukost på sängen. Det blev dock inte en särskilt lugn och harmonisk frukost eftersom August helst ville sitta på Rickards huvud och dessutom stal osten från hans mackor.
Nu är det jobbdags!

Lite sjuka

är vi i familjen. Rickard är förstås frisk, det är inte så mycket virus och bakterier som biter på honom, men vi andra två är lite småkrassliga. August är snuvig, men har ingen feber och han är pigg och busig. Jag har jätteont i halsen, det hade jag igår också. Känns nästan som halsflussont, men jag har ingen feber så det är det inte. Halsont betyder dock ingen träning. Min policy är att feber och/eller halsont = ingen träning, är jag bara lite småsnuvig så kan jag känna mig för.

Igår eftermiddag gick jag och August en promenad och så gick vi ner på stan för att fixa lite presenter till Rickard som fyller år i morgon. Idag på eftermiddagen gick vi ut hela familjen. Vi gick upp till Jysk för att se om de hade några fina korgar att ha på hatthyllan i hallen, men det hade de inte så vi köpte de som jag tittat ut på Åhléns istället. När vi ändå var ute och gick passade vi på att kika lite på tapeter till Augusts rum också. Vi hade bestämt oss för en jättefin röd tapet som han skulle ha på nederdelen av väggarna, sedan skulle han ha vitt upptill och en jättefin bård däremellan. Det visade sig dock att bården hade utgått ur sortimentet när det var dags att beställa. Vad sur jag blir, varför plockar de inte bort det ur katalogen i så fall? Nu måste vi tänka om eftersom vi inte hittar någon annan bård som passar till det röda.

På hemvägen gick vi in på en skoaffär och tittade efter gummistövlar till August. Jag upptäckte nämligen häromdagen att de han har var precis lika stora som foten = för små alltså. Nu var vi ute efter ett par som skulle vara lite vidare i skaften än de han har haft eftersom vi inte har kunnat stoppa ner byxorna i dem. Vi hittade ett par som var jättefina, men tassavtryck på. De kommer han att få plats med en lagom tjock ullfrottésocka i nu när det börjar vara lite kyligt.

Hallbilder är på g...

Helgen

I går förmiddag var jag och August i badhuset tillsammans med Zandra och Clara, det var jättemysigt! Det var väldigt lite folk i badhuset och det är ju skönt och så gick det jättebra med barnen. Clara är fyra år så det skiljer ju lite på dem, men vi hade så kul alla fyra. Clara lärde sig att hämta upp ringar från botten i lilla bassängen och August simmade och simmade med sina puffar. Båda barnen ville gärna vattna sina mammor med vattenkannor och så åkte de rutschkana hur många gånger som helst. Clara kramade lite på August och han kramades tillbaka. Vi hade en lyckad förmiddag.

På kvällen var vi till Rickards föräldrar på lite kräftskiva. Det var en lagom stor tillställning; Rickards föräldrar, hans moster och morbror och så vi. August tyckte också att det var lagom mycket folk för det dröjde inte så lång stund innan han busade runt ganska obekymrat. Vi tittade på Rickards föräldrars gamla bröllopsfoton och jag råkade kläcka ur mig den finkänsliga kommentaren; ”Men varför i hela fridens namn hade du sådana där glasögen på dig?!” till Rickards mamma. Hon verkade dock inte ta så illa upp utan berättade att hennes kusin hade kallat dem för uggleglasögon. Jag ska väl kanske nämna att de gifte sig 1976 så då kan ni ju tänka er hur de såg ut... Vi åkte hem ganska skapligt för vi var lite trötta, men det var en trevlig kväll.
August har sovit dåligt i natt för han är lite snuvig, hoppas att han sover bättre i natt. Tyvärr tror jag inte det för han är ännu snuvigare nu. Det vet jag ju själv hur det är, man vaknar och är torr i munnen och vill dricka, sover kanske lite oroligare än vanligt, ja vi blir nog väckta ett par gånger i natt med. Jag sov faktiskt på soffan i natt, jag ville vila lite från att bli sparkad på näsan. Kanske borde jag vara tacksam för att det är storlek 21-fötterna som viftar mig i ansiktet och inte de i storlek 46 som också huserar i vår säng, men hur som helst så sover jag bättre utan vassa tånaglar i näsan.

Idag har August varit hos mina föräldar hela dagen. Rickard har taptserat om vår hall, det blev jättefint. Jag hade tänkt mig ungefär lite lattefärgat, nu blev det inte riktigt så. Det fanns nämligen nästan-lattefärgade-tapeter-till-halva-priset på Colorama så då fick det bli dem. De har aningen mer grått i sig kan man säga, men de är fina. Jag ska lägga ut före- och efterbilder när det är helt klart.

Jag var och sprang ett terränglopp på förmiddagen. Det var utanför stan här och det var skönt att inte behöva åka så långt för en gångs skull. Det gick ganska bra, 19,12 på 5 km och en förstaplats. Jag vann med tre och en halv minut vilket tyvärr säger mer om konkurrensen än om min form. Hur som helst så var det skönt att få lite tempoträning inför Lidingöloppet och det var fint väder och ett trevligt lopp.

På eftermiddagen var jag på bio med min kompis Jonas, vi såg Wall-E. Den som hittade på handlingen måste ha varit hög eller något – det var en jättekonstig film. Den handlade om en liten grävskopa som åkte runt och packade skräp. Han var helt ensam på jorden, som var täckt med skräp. Alla människor hade flyttat ut i rymden eftersom jorden inte gick att bo på längre. Människorna var jättefeta och kunde inte gå eftersom de bara åkte runt på svävande rymdstolar hela tiden. En dag hittade Wall-E en liten planta bakom ett gammalt kylskåp. Då kom det en liten rymdgubbe som hette Eva och tog plantan. Wall-E hängde med henne upp i rymden eftersom han blev kär i henne. Väl uppe på rymdskeppet skulle plantan användas till att ta skeppet tillbaka till jorden, men det fanns vakter som inte ville det. Osv, osv... Det var väl meningen att filmen skulle ha ett budskap, men den var konstig. Första halvtimmen ungefär var det ingen som sa något, det enda som hördes var gnisslet från Wall-E.

Liten gullunge!

August blir bara roligare och mysigare för varje dag som går. Han snappar upp nya saker hela tiden och är så himla medveten om allt som händer. Hans favoritsysselsättning just nu är att stå i köksfönstret (alltså, han står ju inte i fönstret utan på en stol framför) och titta ut. Lastbilar, hundar, mopeder och cyklar står i högst i kurs, vanliga bilar är inte lika spännande. Han kan stå och titta hur länge som helst, det är bara det att vi inte har lika stort tålamod och han måste vaktas – annars klättrar han upp på köksbordet eller ramlar ner på golvet. Klinkersgolv i kök är inte barnvänligt...


Lika roligt som fönstertittande är att titta på lastbilar och bussar när vi är ute med vagnen. När han ser en lastbil eller annat stort fordon blir han helt galen, han sparkar med benen, viftar med armarna och tjuter av glädje. Han pekar och visar och ju större lastbilar desto bättre. För hans del ska vi helst gå längs genomfartsleden när vi ska gå till eller från stan, undrar hur hälsosamt det är?


Han klättrar på allt; stolar, pallar, soffor och sin Bobbycar. När vi inte vill att han ska komma upp i soffan (för att vi inte vill att han ska ramla ner) tar vi bara på honom ett par av hans stuprörsjeans, de är lite tighta så då kommer han inte upp. Hyggliga föräldrar va?
Vi har köpt ett städset åt honom eftersom han tycker att det är så kul att städa. Så nu går han omkring och sopar och ”moppar” hela lägenheten. Moppen skräpar mest ner eftersom den tappar snören överallt, men August tycker att det är kul. Tyvärr städar han inte bara på golvet, han har även kommit på att man kan städa ner böcker ur bokhyllan och sopa ner andra saker som man inte når till när man är 78 cm lång. Kul med kreativa barn...


Så gosig som han är nu har han aldrig varit. Han pussas och kramas och tjuter av skratt när vi gnuggar näsa. Ibland dansar vi till Celine Dion-ballader, då lutar han huvudet mot min axel och slappnar av totalt – jättemysigt!
Han har länge gillat knappar, men nu har han verkligen fått kläm på det där med att det händer saker när man trycker på knapparna – förut var det mest en slump om han tände en lampa. Nu sätter han igång allt möjligt här hemma, men som tur är sitter knapparna till spisen uppe på hällen så de kommer han inte åt.


Nu börjar han komma igång och säga lite ord också. Han kan säga mamma, pappa, titta, tutte, bovva (blomma), aahh (varmt) och ibland säger han nästan klocka och vatten. Han förstår hur många ord som helst och gillar att få små uppdrag där han ska hämta något eller lägga tillbaka saker på sin plats.

Han är verkligen världens go'aste unge!

Stressigt

Igår hade jag en riktigt stressig dag. Det var visserligen lagom mycket att göra på jobbet, men så fort jag stämplat ur började jäktet. Tjugo över tre skulle jag vara på synundersökning, jag måste nämligen köpa nya glasögon. Jag var hemma strax före fyra och egentligen behövde jag vara i spåret klockan fyra för att hinna med träningspasset jag skulle köra. Det lyckades inte riktigt, så jag fick köra lite färre intervaller för att inte tidsplanen skulle spricka. Jag skulle nämligen vara i simhallen halv sex för att hinna duscha av mig och plocka fram saker innan klockan sex då jag skulle hoppa in som tränare för D-gruppen. Det var riktigt roligt igår, en väldigt ambitiös grupp med 10-12-åringar. De kämpade järnet trots att jag körde ganska hårt med dem, drygt 1200 meter hann de med på en timme.

När jag äntligen kom hem hade August somnat så igår träffade jag honom bara en kort stund på morgonen. När jag var hemma och bytte till träningskläder var han och Rickard i lekparken. I morse när jag gick till jobbet sov Rickard och August fortfarande, så när jag kommer hem i eftermiddag blir det riktig familjefrossa för nu längtar jag efter min lilla ligist!

Eller hur??

På ett sjukhus, i ett väntrum, sitter de anhöriga till en mycket sjuk person. Läkaren kommer in, mycket trött och säger: - Jag är så ledsen. Jag har dåliga nyheter. Det enda hoppet för er släkting är en hjärntransplantation. Det är väldigt riskfyllt MEN det är det enda hoppet. Ni får själva betala för hjärnan. Efter en lång tystnad frågade någon ´Okej, hur mycket kostar en hjärna? Läkaren svarade: 5 000 kr för en manlig hjärna och 200 kr för en kvinnlig. Männen i rummet försökte hålla sig för skratt och att undvika ögonkontakt med kvinnorna. En av männen frågade med ett något triumferande uttryck i ansiktet: -Varför kostar den manliga hjärnan så mycket mer?´ Läkaren log åt den något oskyldigt, barnsliga frågan och svarade: Det är standardprissättning. Vi måste sänka priset på kvinnliga hjärnor eftersom de ju faktiskt är använda...

Det är tur

att någon vet hur man ska fira en dopdag. August fick ett litet paket på posten idag, adresserat till August Sven Nils Siverskog. I det var en jättesöt liten ask som kan användas till (citat från det medföljande kortet) "små tänder, hårlockar och andra minnen". Kortet och paktet var från gudmor Sofie, hon är en pärla!

Efter maten nu ikväll tände vi Augusts dopljus och tittade lite på den fina asken.

Idag har August och Rickard bakat matbröd. August hjälpte till och så här såg det ut (nappen har han för att han precis vaknat från sin middagslur):

Nu är "förlovningsmysteriet" löst. Rickard hade haft titeln "i ett förhållande" på sin Facebook-sida, men sedan upptäckte han att man faktiskt kunde välja "förlovad" så då ändrade han. Vilket fick följden att det kom upp ett stort rött hjärta på sidan och det ledde till att folk trodde att han var nyförlovad. Och så var det ju inte...

Dopdag

Idag firar August ettårig dopdag, hurra hurra! Eller, är det något att fira? Hur gör man då? Tänder dopljuset en stund kanske?

Jag har kommit på att man inte behöver vara anonym när man skriver kommentarer, det går även att klicka på namn/URL. Man behöver bara skriva sitt namn, en mail- eller bloggadress behövs inte.

Hoppsan!

är Augusts nya favoritord! Igår råkade han tappa en tomat på golvet, jag sa "Hoppsan!" och August bröt nästan ihop av skratt. Jag sa samma sak några gånger till och han skrattade så han kiknade. Jag har provat idag också och han skrattar varje gång han hör ordet. Är det verkligen möjligt att jag aldrig har sagt det förut eller är det först nu han har kommit på hur kul det låter?

Diskad

Idag har jag varit funktionär på en landskapsmatch i simning som anordnades i simhallen här i Katrineholm. Jag var vändningskontrollant och det gick bra, men jag blev genomblöt eftersom man ju inte kan backa bort när simmarna kommer in för vändning - då ser man ju inte om de gör rätt eller inte. En simmartjej blev diskad på min bana idag, det är aldrig kul. Tyvärr måste man ju rapportera när det är tydliga fel, det är ju därför vi står där. Det finns väldigt mycket man kan bli diskad för i simning (beroende på vilket simsätt man simmar), bland annat felaktig start (oftast tjuvstart), felaktig benspark, släpande armar, felaktigt simsätt (jodå, det händer att simmarna glömmer vad de ska simma), felaktig vändning och överväxling i lagkapp. Det är mycket att hålla reda på men de flesta simmare vet att nästan alla blir diskade någon gång så det är ingen katastrof.

När tävlingen var avgjord var det mat för alla simmare och funktionärer i Kupolen. Det var ju trevligt, men mindre trevligt var att vi efter maten fick ställa upp och hjälpa till att städa lite på skolans toaletter där simmarna sovit. Eller ja, de hade ju så klart inte sovit på toaletterna (antar jag) utan i klassrummen, men de hade stökat till på toaletterna ibland. Vad tokigt det kan bli om man råkar kasta om orden i en mening, totalt syftningsfel. Det är kul att läsa bloggar och annat där folk inte alls tänker på hur de skriver, det kan bli hur tokigt som helst! Tyvärr händer det inte alltför sällan i tidningsartiklar heller, vad lär man sig egentligen på journalisthögskolan?

Ilsken

är vad August blir när det inte går exakt som han tänkt sig. Till exempel som nu, när han startade upp ett kanske lite för stort projekt. Han hade lastat gåvagnen full med saker och körde den framför sig med ena handen. Efter sig drog han sin Bobbycar, på tvären. Det gick sådär och när han kom till dörrhålet tog det stopp. Genast tjöt han av ilska, han har inte så gott om tålamod.

Nu måste jag rycka in, nästa projekt verkar vara att försöka få upp Bobbycaren (heter det så?) i soffan...

Sovkillen!

I natt har August sovit hela natten i sin egen säng utan att ge ifrån sig ett ljud. Han somnade vid åtta igår kväll och vaknade halv åtta i morse, vilken kille va?? Han har sovit skapligt hela sommaren, men han brukar vakna någon gång mellan tre och fem och vilja komma över till vår säng. Där somnar han lätt om och brukar vakna vid sjutiden. Ett tag var han så himla ledsen när han skulle sova, han blev helt förtvivlad när vi lade ner honom i spjälsängen. Då kom vi på att hon nog var rädd att vi skulle gå ifrån honom, och när han är i spjälsängen kan han ju inte följa efter (vi gissade i alla fall att det var så). När vi började natta honom i vår säng gick det jättebra, så det gör vi nu. När han somnat lägger vi över honom i sin säng, vi sover så oroligt om vi sover alla tre i samma säng hela natten.

Stålmannen sover

Det är så himla skönt nu när han bara sover en gång om dagen. Då är han riktigt trött när han ska sova så det går lätt att få honom att somna. Han sover (oftast) lite längre, ungefär två timmar, och så somnar han mycket bättre på kvällen. Dessutom är det mycket lättare att planera in saker på dagarna. Det enda problemet är att det händer att han somnar mitt i lunchen, men då får han äta mer mat när han vaknar.

Idag har vi varit på tapetrea och köpt tapeter till båda hallarna, vårt nya kontor och det ”överblivna” rummet som kommer att fungera som lite gästrum och eventuellt som barnrum nummer två om det blir något barn nummer två i framtiden. Tapeterna till fyra rum gick på ungefär 3500, helt överkomligt. Vad fint vi kommer att få, men vad mycket det är att göra!