Drygt tolv timmar kvar

Onsdag kväll

Har simmat ett mycket bra träningspass idag, kanonbra känsla - skönt!

Det mesta är packat inför avfärd imorgon, jag ligger i soffan och får lite massage av min TENS samtidigt som jag skriver närvarolistor till Plask o Lek och tittar på ett väldigt intressant program om Kungliga Operan. Nu är det bara lite extra stretching kvar, sedan sovdags!

Vasastafetten 2013

Glassmellis

Uppochnervänd vecka

Den här veckan har innehållt all världens känslor tror jag. Förväntan, nervositet, glädje, sorg, chock, tomhet, gemenskap, besvikelse, ilska, trötthet, kärlek, empati, deltagande - allt i en enda röra. Jag har fått en plats i Ironman Kalmar, har upplevt min sons första förväntansfulla dag i förskoleklass och glädjen och stoltheten när jag hämtar honom på dagarna. Jag har gosat massor med min kloka lilla tjej som verkligen inte är en liten bebis längre. Men - jag har också, plötsligt och oväntat mist en kollega och hennes barn har mist sin mamma. Ett barn, ännu ofött, har blivit en ängel. Många i min närhet är svårt sjuka, jobb och privat går inte längre att skilja på. Men vi har också, mitt i allt det ofattbara, allt det tunga, kramat varandra, gråtit tillsammans, stöttat varandra och funnits där för varandra.

Var rädda om varandra!

Första läxan - lycka!

Skolkillen!

Halva portionen kvar

Det går åt mycket mat när man tränar mycket, ibland är det lika jobbigt att tugga i sig all mat som att träna...

Racerapport Maxi Ica Triathlon 2013-08-08

Jag har dragit mig lite för den här rapporten för jag var så grymt besviken efter tävlingen, men jag vet ju att jag vill kunna gå tillbaka och läsa det här senare så nu är det dags.

Det var ju bara en liten motionstävling egentligen och mycket kortare distanser än jag gillar så jag vet inte varför jag bryr mig så mycket - men det är väl som KK-joggen - jag sätter press på mig själv på hemmaplan.

Dagen bjöd på regn - massor av regn! Irma hade med sig en plastbåt ner till Djulö och hon behövde inte gå ner till sjön för att köra med den. Regnet öste ner och det stod vatten överallt och jag som tycker att det är lite läskigt att cykla när det är blött...

Jag körde ganska långt insim innan start för att få ordning på andning och puls. Landstart och bara 400 meters simning betyder hög puls och det är inte helt behagligt när man har ansiktet under vattnet. Jag hade två coacher som noga gick igenom taktiken för simningen med mig före start och när starten väl gick ville jag verkligen inte göra dem besvikna så det var bara att köra järnet. Fick en jättebra plats och slapp den värsta trängseln. Jag körde på så mycket jag orkade, fick lite andnöd en stund men fortsatte bara simma. Hade ingen aning om hur jag låg till, jag bara försökte ta ett simtag i taget. Jag var knappt ens säker på att jag simmade åt rätt håll för bojarna var pyttesmå och blå så de var väldigt svåra att se. När jag vände runt den sista och fick sikte på stranden fick jag extra krafter och kom upp ur vattnet som första dam med bara ett fåtal herrar framför mig - härligt.

Det gick riktigt smidigt att få av våtdräkten och jag var nöjd med växlingen. Cyklade så fort jag vågade och tyckte att det kändes rätt bra, fast jag körde försiktigt där det var slirigt och i korsningar där det var tvära kurvor. Väntade mig att bli omcyklad rätt snart, men ingen dök upp. När jag gick in på fjärde och sista varvet och jag fortfarande inte blivit upphunnen började jag tänka att det här kanske skulle gå vägen. På sista varvet blev jag dock omkörd av tre tjejer, men tänkte att jag nog skulle kunna komma ikapp dem på löpningen.

Gick ut på löpningen och det kändes bra. Sprang ganska snart om två av tjejerna, men såg inte till den tredje. På andra varvet sprang jag om flera tjejer som var ute på sitt första varv, men också en tjej som kanske, eventuellt kunde vara ute på sitt första - var det hon som ledde? Jag hade fortfarande inte sett till en av tjejerna som jag visste hade kört om mig, men hon kanske inte var kvar på banan? Sprang och var rätt osäker, såg någon en bit fram, men det var väl ingen tjej - eller? Sprang så fort jag kunde (hoppas jag...) och var aldrig helt säker på hur jag låg till. Kanske att jag låg först i alla fall? När jag hade ungefär 75 meter kvar till mål hör jag hur speakern annonserar att första tjej går över mållinjen. Fan! Jag har nog aldrig varit så besviken när jag går över en mållinje som jag var då. Jag förlorade på att jag hade för dålig koll (och såklart för att hon faktiskt var bättre än jag var...). Det var nog det som gjorde mig så besviken, att jag inte var helt säker på om jag hade gjort allt eller om jag hade slappnat av.

Med lite distans till det hela kan jag tänka "hellre tvåa än en krasch". Jag har ju faktiskt en familj att tänka på och jag tog det försiktigt på cyklingen.

Jag är i alla fall jättenöjd med simningen!

Uppdatering och Oxelöloppet

Ja, vad händer på träningsfronten egentligen? Och vad gör vi om dagarna? Om ni undrar det så har ni ju fått undra ett tag. Det har inte blivit så mycket tid över till bloggande senaste veckan, nu har hösten rullat igång med jobb, förskola och - fritids! Det är stort för en sexåring att börja på fritids och jag hade inte blivit populär om jag hade pusslat så han skulle slippa fritids... På onsdag startar förskoleklass och det längtar han efter. Visserligen i samma lokal som fritids och med samma personal, men ändå ;-) Som de tjatade de sista dagarna av sommarlovet, om att få börja på förskola och fritids igen. Vi hälsade på veckan innan och sen kunde de knappt bärga sig - skönt att de gillar det. 

Jag är igång och jobbar igen, roligt men just nu väldigt tungt - kan bara konstatera att livet är orättvist och jag kramar om familjen lite extra på kvällarna.

Rullskidsäsongen har rullat igång (haha...) och jag har fått ihop 65 km och en krasch. Ingen fara, mest blåmärken och lite skrapsår. Det är svårt att få ihop både satsning på ett bra Vasalopp 2014 och en bra triathlonsäsong - det blir många sporter att hinna med. Förresten, någon som vill köpa ett årskort på Hälsogymet? Billigt!

Simmar lite, springer lite, vilar en del, kör på känsla om jag är omotiverad. 

Men idag har jag haft en bra känsla! Vi var i ett regnigt Oxelösund och sprang Oxelöloppet, jag var lite nervös med tanke på att det har känts som en rejäl svacka de senaste veckorna. Men känslan hela loppet var bra, jag sprang i ett jämnt tempo och jag sprang in på en tid jag är nöjd med - så himla skönt! Jag vann loppet på 38,27 och det är jag nöjd med! Det känns som att jag behövde det här. Folk grattar mig till fina placeringar under Katrineholmsveckan och det är ju snällt, men det kändes ju inte bra! Nästa helg blir det Vasastafetten, rätt avslappnat, sen är det dags att åka till Tjörn helgen efter för SM i medeldistans.

Mysmorgon

Så här hittade vi våra små troll när vi vaknade nyss, mysigt!
Och ja, i helgen ska det bli ordentlig uppdatering här - vet att det varit lite stiltje.

Fatta hur kul det ska bli!

Dagens ?

"Hej och välkomna till Sportnytt, som även innehåller en del fotboll"

Eh, nog för att jag inte är så förtjust i fotboll, men hur tänkte de där?

Inledde rullskidsäsongen idag

Fixar sig fina för fritids och förskola

Löpartjej

Irma på bild på kkuriren.se, från gårdagens VIP-kväll.

KK-joggen 2013

10 549 meter. En kvartsmara. Jag har sprungit det massor av gånger och ändå går det inte att förutse hur det ska gå. I tisdags gick det dåligt. Varmt och blåsigt, men jag vet inte om jag kan skylla på värmen. Det jag möjligtvis kan skylla på (fast det är liksom inte så stor idé att hitta saker att skylla på) är väl hormoner, som hos tjejer varierar en hel del över tid. Ibland knappt märkbart, ibland så det känns som en rejäl influensa eller något liknande.
Hur som helst, åter till loppet. Kände mig pigg första två kilometrarna, sen kände jag att det var något som inte stämde. Efter 5 km trodde jag inte att jag skulle kunna slutföra loppet. Sprang vidare av ren snålhet då jag gärna ville ha lite prispengar...

Tog mig till slut i mål på en tredjeplats, men med en tid som var en minut sämre än förra året. När jag vaknade i onsdags var jag tröttare än efter att ha cyklat 30 mil - helt färdig! Men det verkar som att det ordnade upp sig för igår var jag pigg i kroppen igen, så någon infektion verkar det i alla fall inte vara.

VIP-kväll och smyginvigning av nya Friskis

Rickard har varit byggledare från Tegelstaden vid ombyggnaden så vi blev inbjudna till VIP-kvällen och det var ju kul. Vi fick uppdraget att lämna en blomma från Tegelstaden och det var ju inte den minsta blomma jag sett...

Själv livade jag upp tillställningen genom att trampa i en brinnande marschall och få hett stearin över benet och foten. Verkar dock som att jag klarar mig med blotta förskräckelsen, men hur lyckas jag med allt?

Skänkes

Min familj säger att vi drunknar i väskor, skänker därför den här helt nya Friskis-väskan. Rymlig, typ "cykelbudsmodell" att hänga snett över bröstet.

Torsdag kväll

Cykeln är avtvättad, leran bortskurad ur klossarna på cykelskorna, mängder av blöta och leriga kläder ligger i tvättmaskinen, alla blöta skor står på tork, badrummen är fulla av blöta regnkläder, våtdräkten är avspolad och hänger på tork, barnen sover och jag har till och med kommit ihåg att äta - så nu är det kanske dags för lite rapporter från veckans tävlingar. Men, jag skjuter nog på det lite till och stretchar och går och lägger mig istället. Imorgon kanske jag har kommit över den värsta besvikelsen över dagens andraplats så det blir en lite ljusare racerapport.

God natt

Liten fotograf

Irmas bilder från KK-joggen ;-)

 

Något för mig?

Avkoppling

Thorén

Japp, det stämmer - Michael Thorén är pappa till Annie och Mike, även till en Robin. Både mamman och pappan i familjen har tävlat triathlon på elitnivå och alla barnen håller på med antingen triathlon eller simning, eller både och. I år på Vansbrosimningen var det fem stycken "Thorénare" som startade i första startgrupp. Michael Thorén är också ordförande i Svenska Triathlonförbundet (eller har i alla fall varit) och någon typ av ansvarig för En Svensk Klassiker.

(med reservation för eventuella fel...)

Söndagsfilm

Här är ett (seriöst) filmtips, så himla kul! Kanske mest för triathlonfrälsta förstås, men lite 80-talsnostalgi kan ju alla gilla. EM i långdistanstriathlon 1986. Deltagarna är ju sjukt duktiga, men hlet klart var reglerna lite friare då gällande växlingar och utrustning. Och kolla kläder, skor och cyklar!

Från barnen...

Avd. "Vaxning någon?":

Irma (brottas med Rickard på stranden): "När ska du raka dina armar och ben pappa?"
Rickard: "Eh, det har jag nog inte tänkt göra alls..."
Irma: "Jo, för annars får jag stickor av dig!"

Avd. "Miljöskadade?"

August och hans kompis Emil leker i sandlådan, de håller på med ett bygge.
En av killarna till den andre: "Vi tar en kort reklampaus och så fortsätter vi bygget inomhus efter reklamen!"

Avd. "Miljöskadad 2"

August cyklar med mig när jag är ute på en löparrunda, helt plötsligt ropar han:
"Vad sägs om lite intervaller efter backen mamma?!"

Avd: "Inte så finkänslig kanske..."

Killarna leker, en av dem sitter på toa. Den andre: "Exakt hur många korvar är det kvar tills du är klar?"

Tips på fredagsfilm ;-)

Har det bra

Sol och bad

Mycket ska man höra...

Om man bor ihop med min sambo och mina trollungar kan man få höra det mesta. Några exempel:

Avd. "Dagens biologilektion":
Irma: "När August låg i din mage så låg jag i pappas pung"

Avd. "Sådant man kan få höra när man är sambo med en snickare":
"F-n också, jag sågade fel! Droppnäsorna hamnade upp och ner!"

Avd. "Fräsch mamma?"
August (känner på mitt linne när jag har varit ute och sprungit): "Oj, du är verkligen, verkligen svettig!"
Irma (känner också): "Kanske är kissig?"
Jag: "Jag har INTE kiss på linnet!"
Irma: "Jo, jag kände ju det"

Kanotutflykt