Smått och gott

Idag kunde jag inkassera 970 kr från barnklädesförsäljningen i Nävertorpskyrkan, det är jag nöjd med. Och då är ändå 30 % avdraget, det går till välgörande ändamål och det gör även kvarvarande kläder.

Det gick så himla bra för August att börja förskolan igen efter sommaren, i typ två dagar för sedan kom det en kille och skulle börja fixa i dockrummet där det varit vattenskada. August är (trots att han är son till en snickare) superrädd för maskiner som låter, han gråter till och med när vi dammsuger här hemma, och sågen som snickarkillen på dagis använde var inget undantag. Så nu i några dagar har han varit väldigt tveksam till dagis och vill helst ha snuttefilten och hålla någon i personalen i handen hela dagarna. Jag blir ju såklart orolig och dessutom velig, vad är bäst för honom - ska han få vara hemma? Är han ledsen för att han blir lämnad eller är det "bara" grejen med dockrummet som han har låst fast sig vid? Idag när jag kom och hämtade så sa en i personalen (en redig och helmysig dam som egentligen är pensionär men som jobbar jämt ändå för att de alltid behöver folk):

"Vi gick till skogen på förmiddagen så han skulle få komma ifrån lite. Han var busig och helt omöjlig, lyssnade inte alls, han var precis som de andra barnen! Du behöver inte vara ett dugg orolig för honom!"

Och det härliga var att hon menade det som positivt, hon tyckte det var jättebra att han hade sprungit åt andra hållet när de ropade på honom, att han var trygg och vågade busa. Skönt!

Min "guru" heter ju som bekant Malin Alfvén och är en psykolog som svarar på frågor i Vi Föräldrar och bland annat har skrivit Trotsboken och Oron som gör oss till bättre föräldrar, men jag gillar även en annan psykolog-Malin, nämligen Malin Bergström. Hon har skrivit en bok som heter Att bli mamma och i den finns ett kapitel som heter Att leva med barn, där kan man läsa många bra saker som kan mildra föräldraångesten en aning (om man har någon, men vem har inte det?). Några exempel (visserligen lösryckta ur sitt sammanhang, men ändå):

"Det finns psykologer som ser stora faror i föräldrars ambitioner att vara experter istället för människor. ... Att ha perfekta föräldrar vore bland det värsta som kunde drabba ett barn. Då skulle barnen inte lära sig någonting om hur det är att vara människa bland andra människor."

I kapitlet om konsekvens: Min erfarenhet är dock att det är helt omöjligt att vara konsekvent som förälder och att föreställningen om detta går på tvärs mot hur barn faktiskt fungerar. Eftersom små barn är specialister på att tolka och avläsa människors känslor och sinnesstämningar är det istället självklart för dem att människor förändrar sig hela tiden. Så fungerar barnen själva och så räknar de med att andra ska bete sig. ... Att det varit på ett sätt ena gången betyder inte nödvändigtvis att det ska vara likadant nästa gång. Att tro att barn skulle må bäst av att uppfatta människor som statiska och oföränderliga är att underskatta deras förmåga att förstå och delta i mänskligt samspel".

Om rutiner: "Men det är oftast både svårt och jobbigt att införa rutiner. Man arbetar i motvind eftersom barnet istället utgår ifrån sin egen rytm som varierar från dag till dag. Strikta rutiner och pressade dagsscheman passar barns natur dåligt.

Om mat: "Åsikterna tar varken hänsyn till att barn är olika eller att de har en medfödd lust till mat. Man varnas för att ge barnet något som kan verka sött och gott och ska istället vänja det vid neutrala smaker. Att maten är något av det mest lustfyllda livet har att erbjuda känns mycket avlägset i de här rekomendationerna."

Man får ju såklart välja vad man vill ta till sig av och man kan ju inte lyssna till alla olika råd och "skolor" som finns, jag väljer i alla fall det jag tycker att jag mår bra av.

August resonerar:

"Mamma, varför har den där lastbilen så stort flak?"

Jag: "Jag vet inte, den ska väl få plats med mycket saker."

August: "Ja, kanske en massa grävlingar som har dött."

Eh, ja, kanske...

Och alla vet väl vad en majsrak är? En rak majskrok såklart! (Och för er som inte vet vad en majskrok är så kan man väl förklara det som en slags babysnacks. Ser ut som jättestora ostbågar, men är totalt smaklösa. Dock en mycket bra uppfinning!)

Effektiv lördag

Idag har vi fått galet mycket gjort, skönt! Vi har storstädat (vattnat blommor, städat badrum, tagit rätt på all tvätt, dammat, dammsugit och torkat golven), jag har varit ute på ett 16 km-pass (superskönt!), Rickard har klippt gräset och så har jag, mamma och barnen varit i en ny lekpark. Trodde nästan jag hade koll på de flesta lekparkerna i stan, men så fick jag se en lekpark med ett tåg i bakgrunden på en av bloggarna jag läser och eftersom August är galen i tåg så skrev jag och frågade var den låg. Jag fick svar (tack Sandra) så idag blev det en utflykt till Gersnäs med den tågtokiga sonen. Det finns visserligen ett lok i sjukhusparken, men det är mer som en lektunnel och August är inte nöjd med att det inte har någon vagn.

Jag har också varit på bio med vår kompis Jonas, vi såg Toy Story 3 och det var min första 3D-film. Förutom att jag inte är så förtjust i barnfilmer, inte har sett nummer 1 och 2 och dessutom tyckte att filmen var alldeles för lång så var det ganska kul.

Nu blir det Bröllopsfotografen och Marabou Polka.

August kollar tågets motor...


Lilla sötnöten provar att gunga för första gången.

Tuffa tjejen!

Skrev just på Facebook att jag betalar räkningar, men det är ju lite ljug eftersom jag bloggar. Men jag har plockat fram räkningarna och bankdosan och det är i alla fall meningen att jag ska sätta igång snart. Men det stör mig väldigt att jag verkar ha slarvat bort barnomsorgsräkningen, jag som är så ordentlig och har koll på det mesta. Men det är kanske tur, annars hade jag kanske inte ens märkt att den fattades. Rickard får lön varannan vecka och ibland betalar han lite räkningar i mitten av månaden, men vi har kollat och tror inte att han har betalat den. Jag får ringa fakturaenheten på måndag och kolla upp det hela.

Annars hade jag tänkt skriva ett litet inlägg om vår lilla Kajsa Kavat, lillasystern med skinn på näsan och som vet vad hon vill (och inte vill). Kanske blir man så som lillasyster till en vild treåring, hon är i alla fall av en annan sort än storebror - både på gott och ont. Där hans underläpp börjar darra när dammsugaren eller hårtorken åker fram tjuter lillasyster av glädje. Hon tar det mesta med ro när August härjar omkring även om hon såklart inte tål vad som helst. August var en mysbebis som ammade ofta och gärna; när han var hungrig, trött, ledsen eller bara sugen på att gosa. Irma äter när hon är hungrig. Punkt. Praktiskt ibland, men ganska tråkigt för en amningstokig mamma. August ammades flera gånger om dagen ända upp till han var runt året, han var ju inte så förtjust i att börja äta mat. Irma älskar mat, det mesta går ner än så länge. Hon äter gröt till frukost och på kvällen, mitt på dagen äter hon mat. Jag ger henne barnmatsburkar och är så nöjd med att hon äter, tänker inte börja krångla med hemlagat. Det får hon ju ändå om bara några månader för då behöver hon ingen speciell mat längre. Hon verkar gilla när det är lite smak på maten, igår fick hon en ny smak som verkar ha blivit en favorit: Couscous med kyckling och tomatsalsa. Oftast ammas hon förmiddag och eftermiddag, innan hon lägger sig och någon gång på natten. Men till min stora förskräckelse så vill hon inte alltid ha längre, jag har verkligen inte tänkt att sluta amma redan! Så kommer det väl inte att bli heller, på natten har hon alltid mycket god aptit...

Nu är hon ju sju månader och ingen pyttebebis längre, även om jag har lite svårt att medge det. Så igår fick hon byta till sittdelen i vagnen och det var ju kul, även August tycker att det är spännande. I morse var det kyligt så hon fick på sig jacka och ett par mjukisskor och helt plötsligt såg min lilla bebisplutt ut som en stor liten tjej. August var dock mycket besviken över att hon inte kunde gå nu när hon hade skor på sig.

Gå ja, vi får väl se när hon gör det - än så länge känns det som att hon är ganska sen. Eller det kanske hon inte är, men betydligt senare än August var. Han var väl rätt medel, kröp när han var drygt åtta månader och gick när han var drygt elva månader. Än så länge ligger Irma efter, men man ska ju inte jämföra. Nu har hon dock slutat rulla runt igen och jag (som har läst lite för mycket om barns utveckling, muskelsjukdomar och sådant i min utbildning) blir ju lite orolig. Men hon verkar ju ite direkt muskelsjuk i övrigt, hon hoppar i sin hoppgunga, kör med gåstolen (helt utan kontroll och körkort) och är pigg och glad. Hon tjoar, pladdrar, "pruttar" och fräser med munnen hela tiden - en riktig liten pratkvarn.

Tuff brud i Tummenjacka och Adidasskor (bra med Factory Outlet):


Irma gapar inte när hon vill ha mat, hon sträcker ut tungan:


Mätt och nöjd!

Tar på krafterna att göra stan med mamma...

Nu ska vi hem och äta lunch, den nya favoriten: couscous med kyckling och tomatsalsa - nästan så jag också kan tänka mig en portion;-)

Snart helg

Imorgon är det fredag, skönt! Igår började Rickard jobba efter drygt åtta veckors ledighet, men än så länge är läget hanterbart här hemma ;-).

Nu är klockan kvart i åtta och två av två barn sover, jag ska ut på kvällspromenad i spöregnet för jag behöver rensa hjärnan. Ikväll tog det endast 45 minuter att borsta Augusts tänder, borde det inte vara mindre jobbigt att bara gapa och få det avklarat på en? Eller ja, två ska det väl ta men ibland kan man ju kompromissa.

När jag kommer hem ska jag komma ihåg att lägga mina jeans i tvätten, Irma råkade bajsa lite på dem förut. Och sedan när började jag tycka att det är helt OK att gå runt ett litet tag med bajs på byxorna, är det ett småbarnsmammasyndrom eller är jag bara onormal? OK med lite mjölkkräks, men riktigt bajs (hon äter ju mat)? Men nu kommer de ju i alla fall bli blöta och smutsiga när jag går ut så då är det onödigt att ta på rena innan.

Fräscha skor...

Tävlingsskorna:

Träningsskorna (favoriterna):

Känns som att det kan bli en dyr höst med tanke på min skostatus - sorry ungar, det blir inga vinterskor till er...

Nej då, tävlingsskor får vänta till våren och träningsskorna har varit trasig så länge att de nog funkar ett tag till. Om de inte går mitt i tu någonstans ute i ingenstans på ett distanspass... Har ett par träningsskor till i betydligt bättre skick, men de har jag aldrig varit helt nöjd med. Dessutom skulle jag behöva ett par typ trailskor eller liknande till hösten/vintern så jag inte slår ihjäl mig (det har varit nära några gånger, men nu måste jag ta mitt ansvar som tvåbarnsmamma ;-)). Men några 4-5000 till tre par skor sitter jag inte inne på just nu, så det blir att spara. Tur att jag vann lite pengar på KK-joggen och tur att jag vann ett presentkort hos min frissa på triathlontävlingen, då sparar jag ju in pengarna på nästa klippning. Plus att jag sparat in ett par klippningar i sommar med hjälp av nagelsaxen...

Idag har jag:

• Blivit genomförkyld (inte så konstigt att det kändes lite tungt i lördags)
• Lämnat en ganska nöjd unge på förskolan, så lätt att lämna gick det inte på hela våren
• Insett att jag måste sluta sälja saker på Tradera eftersom jag avskyr att hålla på och packa och skicka sakerna
• Haft den första simträningen efter sommaren och alla simmare var superduktiga!
• Fyndat ladugårdskläder till August (vinterskor+gummistövlar+jacka+termobyxor/överdragsbyxor=85 kr). Egentligen gillar jag inte klädloppisar och barnen behövde ingenting, men just billiga ladugårdskläder var jättebra att hitta.
• Stått 40 min i kö på Apoteket för att köpa nya öronproppar till simningen (för att inte få vatten i öronen när jag själv simmar, inte för att mina simmare väsnas...) trots att det bara var två stycken före mig i kön...

Vasastafetten

Jag var nog inte helt förkylningsfri, jag kände av att jag bara lyckades få till fyra timmars sömn i natt, underlaget på min sträcka påminde mer om en plöjd åker än en skogsstig, jag var ytterst nära att göra en Mikael Ekvall (http://www.helagotland.se/img/2008/5/26/3704092.jpg) (men gjorde det INTE), men det var kul att springa stafett.

Alla i laget höll sina beräknade tider (och alla kom iväg när de skulle, trots att vi har en lagmedlem som är helt besatt av geocaching och hade allt annat än fokus på stafetten...), det gick superbra att ha med Irma på växlingarna och till slut hamnade vi på en 36:e plats av 222 lag i mixedklassen, en ganska godkänd insats.

Hälsning från Vingåker

Fick den här bilden skickad till mig nyss, det verkar som att skruttungen har det helt ok utan mamma och pappa ;-)