Envisa unge!

Den här lilla donnan har, som ni kanske ser, västar från tre olika skidskolegrupper på sig på bilderna. Hon skulle börja i en grupp Snöstjärnor (ungefär blå grupp för 4-5-åringar) i måndags och det hade nog fungerat jättebra om hon hade lagt ner lite mer energi på skidåkningen än på att skrika... Eftersom hon mest skrek och inte alls tyckte att det var kul (trots att det gick jättebra förra året som Snöboll med 3-åringar) så bad vi att hon skulle få prova i en grupp Snögubbar (grön grupp) istället dagen efter. Det fick hon och hon var jättenöjd! Mindre nöjd var läraren som tyckte synd om Irma för att hon fick stå och vänta på de andra barnen hela tiden för att hon åkte så mycket bättre än dem. Hon blev således flyttad till en ny Snöstjärnegrupp igår eftersom hon vägrade flytta tillbaka till sin första grupp. Hon tyckte att det var kul i den gruppen också, men där var de andra barnen så tuffa och ville börja åka offpist i skogen och det trodde inte den läraren att Irma skulle våga - så idag var hon tillbaka i nybörjargruppen. Nu hade dock de andra barnen lärt sig att köra lite bättre så nu tyckte läraren att gruppen var något jämnare. Och Irma var nöjd, det är ju faktiskt det allra viktigaste! Hon hänger på August och åker större backar, gupp och så med oss, det är väl jättebra att hon tränar lite extra på grunderna i skidskolan. Huvudsaken är att barnen får vara i en grupp där de känner sig trygga.



Men vad hon åker ungen! Ska se om jag lyckas lägga ut ett par filmer av barnen när de åker, ni som har mig på Facebook kan titta där. Hon åker nästan alla knappliftar själv och alla barnbackar utan problem. Idag har vi mest hängt i Junior Snowpark där hon vill åka i gupp. Hon har åkt massor i gupp som är som kullar, men så fick hon för sig att hon skulle åka i riktiga hopp och över boxar. Det var ingen idé att försöka stoppa henne, så hon fick prova. Problemet var bara att Irma inte väger så mycket och det var motvind, så hon fick så lite fart (trots att hon "inte alls gjorde glasstrut") att när hon närmade sig krönet på hoppen så stannade hon och gled bakåt istället och blev såklart skrikarg! Jag fick klättra efter henne och putta henne över krönet och det här upprepade sig vid varje hopp, jag var helt genomsvettig efteråt.

Det är så kul att vi kan åka hela familjen tillsammans i samma backar, även om barnen har lite svårt att komma överens om vem som ska åka först uppför liften/nedför backen. August går i Glidargrupp (blå grupp 6-8 år) men hade vi vetat att han skulle tuffa till sig så mycket som han gjort så hade han kunnat vara Svängare (röd grupp). Han åker i stort sett obesvärat i alla backar utan de svarta och tränar på att åka "prenomenalt" (parallellt är ett svårt ord att komma ihåg...) med skidorna. Eller, att säga att han åker i alla backar var nog en överdrift, han åker mest utanför alla backar. Titt som tätt far han ut en sväng i skogen och dyker upp några hundra meter längre fram och han letar upp alla gupp i kanten på backarna - känns som att hans lilla ryggskydd var en bra investering... Han lurade med mig ut på lite offpist-åkning - jag var helt slut efteråt.

Jag brukar mest åka längdskidor nuförtiden, så här mycket slalom har jag inte åkt sen innan vi fick barn. Flera timmar om dagen blir det, barnen vill aldrig sluta åka och när de är på skidskola får ju Rickard och jag 75 minuter varje dag att använda i de backar som barnen inte vill åka.

Visst är det en hel del tjafs och tjat, men ändå har vi så roligt! Och det är grymt skönt att kunna göra saker tillsammans hela familjen samtidigt, att inte en ska stå kvar nedanför backen med en bebis eller vara hemma i stugan med ett barn som ska sova middag (i den här familjen är det mamman som sover middag...).