Idag var det en så kallad ledig dag, hur lediga dagarna nu kan bli när man har två småttingar och ett hem att ta hand om - och sig själv mitt i alltihopa. Det var i alla fall en förskolefri dag och de ska helst fyllas med något innehåll så att vi inte rastlöst drabbar samman i bråk redan före lunch. Idag drabbade vi samman i bråk redan strax efter frukost. Visserligen vid niotiden eftersom vi sov länge, men vid nio är det ändå några timmar kvar av dagen...
Runt tio hade jag tänkt att vi skulle befinna oss ute i trädgården, Irma skulle sova i vagnen, August skulle få prova sina nya utegrejor och jag skulle rensa ogräs. Runt tio hade August fortfarande pyjamas på sig, Irma hade utmattad somnat i babysittern och jag hade gett upp och satt framför Facebook.
Så småningom ordnade det upp sig i alla fall och klockan ett infann vi oss på bvc för föräldragrupp och då hade samtliga fått mat i magen och Irma hade faktiskt sovit en stund i vagnen också. August var superduktig på bvc, han lekte lugnt i lekrummet hela tiden och kom bara in till oss några gånger för att småprata lite - inget tjat och bråk alls. Han fick leksällskap en stund av en av bvc-"tanterna" också så han var nöjd. På träffen beklagade jag mig lite över Irmas korta sovpass eftersom det känns som att "alla andra" har barn som sover timtal dagtid, men det visade sig att hon nog sover mest av alla i gruppen dagtid. Alla bebisarna sov korta pass och några sov bara en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Genast kändes det mycket bättre, det är alltid skönt att höra att andra har det på samma sätt.
I övrigt kändes Irma mycket mindre än de andra bebisarna, på flera sätt. Hon är visserligen yngst eftersom de andra är födda i början av januari, men ett par, tre veckor känns inte som så stor skillnad. Hon är klart minst i storlek, men jag kanske inte ska jämföra med drygt 9 kg Axel... Men flera av de andra kunde vända från rygg till mage och de stod gärna och hoppade i knät på sina mammor, inget av det är Irma ens i närheten av att göra. Jag blev nästan lite stressad, fast hon är andra barnet och jag borde vara avslappnad, så jag var tvungen att fråga bvc-sköterskan om Irma var sen och det var hon ju såklart inte. Dessutom hatar hon verkligen att ligga på mage så hon har väl noll intresse av att hamna i det läget med flit och ansträngning...
Kanske var det bra att beklaga sig lite över korta sovtider, för när vi kom hem slog hon till på en och en halv timme så August och jag hann köra lite sparkcykel och gosa under tiden.
Jag har börjat lyssna lite på Lundell, det har jag aldrig gjort förut. Irmas och min favoritlåt är Kärleken förde oss samman. Den lyssnar vi på de stunder vi är själva hemma och gosar. Av lite olika anledningar som jag inte vill gå in på så är vi rätt upptagna och så går ju jag en del promenader, men lite stunder då och då ser vi till att få lite bebisgos bara vi två. Låten är ju en kärlekslåt, men vi är ju kära i varandra och vi brukar sjunga "ett barn - en mamma" istället för "en man - en kvinna".
Jag lyssnade mycket på musik när August var bebis också, både barnvisor och "vanlig" musik. Nu tycker August mer om när vi sjunger utan skiva i bakgrunden, helst ska jag sjunga vaggvisor eller sånger från barnmusiken för honom, men egentligen är han nöjd vad jag än sjunger och det är ju kul.
torsdag 27 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar