torsdag 30 september 2010
Mysig förmiddag!
August var så lycklig i morse, det bara bubblade av glädje i hela ungen när vi kom ut! Han tyckte att det var så himla fint och spännande med frosten, det var det enda han pratade om hela vägen till dagis. Jag kände att jag har en hel del att lära mig av den lille herren, han lever verkligen i nuet och njuter av stunden.
Irma och jag var på babysång på förmiddagen, mysigt som vanligt, därefter skulle vi på 8-månaderskoll på bvc. Först var det lite småprat och sedan BOEL-testet. Det gick som smort, Irma var som ett skolboksexempel och bvc-sköterskan beklagade att hon inte hade någon praktikant med sig idag så hon hade kunnat visa hur det skulle gå till ;-). Sedan var det dags för vägning och då var det slut på skolboksexemplen, 30 grams viktuppgång på en månad var det ingen som hurrade åt. Vi får komma tillbaka om en månad igen istället för om två månader och så skulle vi ta lite mer olja i maten. Men Irma är ju nöjd (eller nåja, hon har ju ganska stora krav på sin omgivning men inte för att hon är hungrig) och glad, har runda fina kinder och mår bra, det är bara det att hon inte är så stor i maten. Hon har ju aldrig varit mycket för att mysamma och det är lite samma sak med annan mat, hon måste vara ordentligt hungrig för att hon ska vilja ha och hon går inte att truga (vilket väl i och för sig är bra eftersom man inte ska truga). Men jag är så nöjd att hon verkar gilla olika smaker och oftast äter av all mat man serverar även om hon inte äter så stora portioner.
Nu är hon 67,5 cm lång och väger 7305 gram och min uppfattning om att hon har vuxit så mycket att alla hennes kläder är för små så jag måste shoppa loss på lite nytt åt henne är mest troligt bara inbillning - 1 cm på längden och 30 gram på vikten kan nog inte göra någon större skillnad...
Resten av dagen har mest varit kaos, men det glömmer vi nu och kommer bara ihåg den lyckliga August i morse och den mysiga babysången. På fikat efter babysången idag meddelade jag att om jag hade varit lesbisk så skulle jag vara kär i Petra Mede, de andra mammorna såg ut som att det var en upplysning för mycket...
Vi har sålt våra gamla vardagsrumsmöbler och ska nu äntligen köpa hem det nya vitrinskåpet som vi vill ha. Nu är vi liksom tvungna om vi inte vill fortsätta ha sakerna i kartonger. Vi har bestämt oss för att beställa hem från Ikea med hemkörning, vi har inte tid att åka dit på ett tag. Leveransen kostar 495 kr och först lät det lite dyrt, men sedan insåg vi att bensin tur och retur Linköping + lunch/fika som går åt om vi ska dit + lite onödigt som lätt följer med hem från Ikea = mindre än 495 kr så det får bli hemleverans.
Irma och jag var på babysång på förmiddagen, mysigt som vanligt, därefter skulle vi på 8-månaderskoll på bvc. Först var det lite småprat och sedan BOEL-testet. Det gick som smort, Irma var som ett skolboksexempel och bvc-sköterskan beklagade att hon inte hade någon praktikant med sig idag så hon hade kunnat visa hur det skulle gå till ;-). Sedan var det dags för vägning och då var det slut på skolboksexemplen, 30 grams viktuppgång på en månad var det ingen som hurrade åt. Vi får komma tillbaka om en månad igen istället för om två månader och så skulle vi ta lite mer olja i maten. Men Irma är ju nöjd (eller nåja, hon har ju ganska stora krav på sin omgivning men inte för att hon är hungrig) och glad, har runda fina kinder och mår bra, det är bara det att hon inte är så stor i maten. Hon har ju aldrig varit mycket för att mysamma och det är lite samma sak med annan mat, hon måste vara ordentligt hungrig för att hon ska vilja ha och hon går inte att truga (vilket väl i och för sig är bra eftersom man inte ska truga). Men jag är så nöjd att hon verkar gilla olika smaker och oftast äter av all mat man serverar även om hon inte äter så stora portioner.
Nu är hon 67,5 cm lång och väger 7305 gram och min uppfattning om att hon har vuxit så mycket att alla hennes kläder är för små så jag måste shoppa loss på lite nytt åt henne är mest troligt bara inbillning - 1 cm på längden och 30 gram på vikten kan nog inte göra någon större skillnad...
Resten av dagen har mest varit kaos, men det glömmer vi nu och kommer bara ihåg den lyckliga August i morse och den mysiga babysången. På fikat efter babysången idag meddelade jag att om jag hade varit lesbisk så skulle jag vara kär i Petra Mede, de andra mammorna såg ut som att det var en upplysning för mycket...
Vi har sålt våra gamla vardagsrumsmöbler och ska nu äntligen köpa hem det nya vitrinskåpet som vi vill ha. Nu är vi liksom tvungna om vi inte vill fortsätta ha sakerna i kartonger. Vi har bestämt oss för att beställa hem från Ikea med hemkörning, vi har inte tid att åka dit på ett tag. Leveransen kostar 495 kr och först lät det lite dyrt, men sedan insåg vi att bensin tur och retur Linköping + lunch/fika som går åt om vi ska dit + lite onödigt som lätt följer med hem från Ikea = mindre än 495 kr så det får bli hemleverans.
onsdag 29 september 2010
Social
Idag har Irma och jag varit i Enhörna utanför Södertälje och hälsat på min kompis Hanna och hennes lilla Ludwig, jättemysigt! Vi hann med en skön, men blåsig, höstpromenad, lunch och te och så en rundtur i deras mysiga hus som de ska hyra ett par år. Vi ser fram emot att komma dit hela familjen nästa sommar och bada i poolen och i Mälaren. Det gick jättebra att köra dit och jag hittade rätt på första försöket. Hemvägen gick också som smort fast jag fick för mig att vara lite wild n´crazy och ta en annan väg - jag börjar visst öva upp mitt lokalsinne.
Men jag förstår inte att mina vänner envisas med att bo så långt bort på konstiga ställen. Några av mina närmaste (inte i mil räknat, utan de jag gillar mest) vänner bor i Årsta, Enhörna, Linköping och Enköping - inte så man kilar över på en kopp te en vardagskväll. Tur att jag har några på närmare håll också, ikväll kommer Martina över och hon bor bara ett stenkast (fast inte om jag kastar, då hamnar man hos romerna på andra sidan gatan för jag har aldrig lyckats kasta något längre än 15 meter) härifrån. Jag är glad över att Irma och jag har lärt känna lite mammor och bebisar nu också, det blev inte så mycket av det när August var liten. Vi är en grupp mammor som brukar ses då och då, men det skulle ju gå alldeles utmärkt att träffa bara någon av dem ibland också. Det kan ju vara mysigt med en promenad, ett lekparskbesök eller lunch/fika. Det är lite sådant jag saknar eftersom de flesta av mina kompisar inte bor i eller i närheten av stan (och inte är mammalediga heller, så så mycket lekparksbesök och luncher kanske det inte hade blivit tal om i alla fall).
Men jag förstår inte att mina vänner envisas med att bo så långt bort på konstiga ställen. Några av mina närmaste (inte i mil räknat, utan de jag gillar mest) vänner bor i Årsta, Enhörna, Linköping och Enköping - inte så man kilar över på en kopp te en vardagskväll. Tur att jag har några på närmare håll också, ikväll kommer Martina över och hon bor bara ett stenkast (fast inte om jag kastar, då hamnar man hos romerna på andra sidan gatan för jag har aldrig lyckats kasta något längre än 15 meter) härifrån. Jag är glad över att Irma och jag har lärt känna lite mammor och bebisar nu också, det blev inte så mycket av det när August var liten. Vi är en grupp mammor som brukar ses då och då, men det skulle ju gå alldeles utmärkt att träffa bara någon av dem ibland också. Det kan ju vara mysigt med en promenad, ett lekparskbesök eller lunch/fika. Det är lite sådant jag saknar eftersom de flesta av mina kompisar inte bor i eller i närheten av stan (och inte är mammalediga heller, så så mycket lekparksbesök och luncher kanske det inte hade blivit tal om i alla fall).
Prickig
Jag undrar om det krävs att jag måste bli gravid för att bli av med lite finnar, jag får alltid jättefin hy när jag är gravid. Fast det medför ju lite andra saker också, i mitt fall ett hemskt illamående, magbesvär, doftkänslighet, foglossning och ett ganska besvärligt (något värre än vanligt...) humör. Och just det, det var en detalj till: ett barn också...
Kanske får försöka hitta någon annan sorts ansiktsrengöring istället?
Kanske får försöka hitta någon annan sorts ansiktsrengöring istället?
tisdag 28 september 2010
Vuxenpoäg
Ligger i soffan och har det väldigt lugnt och skönt eftersom jag har två barn som sover gott i sina sängar och en sambo som är lite mer frånvarande än vanligt, det vill säga han är inte ens hemma. Så nu kan jag vara lite vild och göra vad jag vill, eller så fortsätter jag helt enkelt att tugga på min kesomacka och sätter igång med att betala mina räkningar.
Betala räkningar är ju ganska vuxet. Jag har lite problem med det där att känna mig vuxen, trots att jag är tvåbarnsmamma och någon gång nästa år inte längre kan kalla mig för "tjugoochnånting", det händer rätt ofta att jag säger saker som "det var bara vuxna där" och då syftar på folk i mina föräldrars ålder. Men idag tror jag att jag samlade på mig lite mer vuxenpoäng, det känns i alla fall så när det ringde en mäklare på förmiddagen som jag småpratade lite avslappnat med samtidigt som jag körde vagnen med sovande barn och på egen hand tog beslut som rör sjusiffriga summor (fast jag hade ju såklart Rickard med mig i beslutet och just idag handlade det om att inte göra några affärer, men ändå).
Var ute och sprang en sväng förut i det härliga höstvädret, den här tiden på året är det verkligen underbart att vara löpare. Jag kände mig så lätt och pigg i benen efter helgen, det var jättehärligt men med tanke på hur många gånger jag trampade snett och snubblade på rötter så är jag osäker på om benen kanske hade en annan åsikt om saken.
Igår var det sång igen, nu börjar jag känna mig lite varm i kläderna och är inte helt slut efter övningarna längre. Det är så himla kul och det ska bli så roligt med konserten! Det är dock en bra tålamodsövning för mig att sjunga i kör eftersom jag tycker att det är grymt tråkigt när alla andras stämmor ska gå igenom.
Nej, nu har jag skjutit upp räkningarna tillräckligt länge!
Uppdate: och ännu värre blev det, nu har jag hängt runt på bloggar och forum i en timme till utan att betala en enda räkning. Jag är en dålig människa!
Betala räkningar är ju ganska vuxet. Jag har lite problem med det där att känna mig vuxen, trots att jag är tvåbarnsmamma och någon gång nästa år inte längre kan kalla mig för "tjugoochnånting", det händer rätt ofta att jag säger saker som "det var bara vuxna där" och då syftar på folk i mina föräldrars ålder. Men idag tror jag att jag samlade på mig lite mer vuxenpoäng, det känns i alla fall så när det ringde en mäklare på förmiddagen som jag småpratade lite avslappnat med samtidigt som jag körde vagnen med sovande barn och på egen hand tog beslut som rör sjusiffriga summor (fast jag hade ju såklart Rickard med mig i beslutet och just idag handlade det om att inte göra några affärer, men ändå).
Var ute och sprang en sväng förut i det härliga höstvädret, den här tiden på året är det verkligen underbart att vara löpare. Jag kände mig så lätt och pigg i benen efter helgen, det var jättehärligt men med tanke på hur många gånger jag trampade snett och snubblade på rötter så är jag osäker på om benen kanske hade en annan åsikt om saken.
Igår var det sång igen, nu börjar jag känna mig lite varm i kläderna och är inte helt slut efter övningarna längre. Det är så himla kul och det ska bli så roligt med konserten! Det är dock en bra tålamodsövning för mig att sjunga i kör eftersom jag tycker att det är grymt tråkigt när alla andras stämmor ska gå igenom.
Nej, nu har jag skjutit upp räkningarna tillräckligt länge!
Uppdate: och ännu värre blev det, nu har jag hängt runt på bloggar och forum i en timme till utan att betala en enda räkning. Jag är en dålig människa!
söndag 26 september 2010
Hemma
Nu är vi hemma efter en kylig och lång dag. Allt gick bra i alla fall, vi kom iväg när vi skulle i morse och så. Per var oerhört imponerad av poliserna som dirigerade trafiken runt Lidingövallen, att det gick åt poliser på fotbollsmatcher kunde han räkna ut sa han, men han hade aldrig tänkt på att det behövdes på löpartävlingar. Han trodde nog att det kanske gick åt lika många, tills Rickard påpekade att det nog är mindre vanligt med huliganer på löpartävlingar. Själv är jag varje år lite avundsjuk på polisen som får stå och ändra trafikljuset manuellt när han tycker att det är lagom mycket folk som behöver gå över vägen, eller när det är dags att skicka iväg lite bilar. Det skulle nog passa mig, jag som gillar att ha kontroll på saker. Fast risken är att jag skulle få tvångstankar och ge alla grönt samtidigt eller något.
Loppet kändes sådär, jag fick en bra start och kände mig hyfsad till strax efter Aborrebacken. Men efter runt sju kilometer så fick jag lite ont i magen och vid åtta kilometer försvann min tävlingsinstinkt en stund och ersattes av endast överlevnadsinstinkt. Det är inte riktigt min grej att rikta in mig på att bara ta mig in i mål istället för att försöka göra ett så bra (och snabbt) lopp som möjligt. Men med bara en kilometer kvar fick jag lite nya krafter och efter en rätt kämpig spurt på upploppet så lyckades jag med mitt mål - att pressa in mig på topp 30. Men det var med nöd och näppe eftersom jag kom på 30:e plats... Nytt pers på banan blev det också på drygt 30 sekunder, så när jag väl var i mål kände jag mig rätt nöjd trots att jag var färdig att ge upp ute på banan. I pris fick jag en träningsväska, det har jag ju aldrig fått förut. Eller jo kanske, det var nog den tredje den här säsongen. Men man kan aldrig få för mycket väskor, synd bara att det inte var en handväska ;-)
Jag hoppade över duschen eftersom jag inte var så sugen på att utomhusduscha i tält i 12 plusgrader, så nu när barnen har somnat ska jag ta en marathondusch så jag blir ordentligt upptinad. Jag var ju såklart varm när jag sprang, men sedan har jag frusit resten av dagen.
Loppet kändes sådär, jag fick en bra start och kände mig hyfsad till strax efter Aborrebacken. Men efter runt sju kilometer så fick jag lite ont i magen och vid åtta kilometer försvann min tävlingsinstinkt en stund och ersattes av endast överlevnadsinstinkt. Det är inte riktigt min grej att rikta in mig på att bara ta mig in i mål istället för att försöka göra ett så bra (och snabbt) lopp som möjligt. Men med bara en kilometer kvar fick jag lite nya krafter och efter en rätt kämpig spurt på upploppet så lyckades jag med mitt mål - att pressa in mig på topp 30. Men det var med nöd och näppe eftersom jag kom på 30:e plats... Nytt pers på banan blev det också på drygt 30 sekunder, så när jag väl var i mål kände jag mig rätt nöjd trots att jag var färdig att ge upp ute på banan. I pris fick jag en träningsväska, det har jag ju aldrig fått förut. Eller jo kanske, det var nog den tredje den här säsongen. Men man kan aldrig få för mycket väskor, synd bara att det inte var en handväska ;-)
Jag hoppade över duschen eftersom jag inte var så sugen på att utomhusduscha i tält i 12 plusgrader, så nu när barnen har somnat ska jag ta en marathondusch så jag blir ordentligt upptinad. Jag var ju såklart varm när jag sprang, men sedan har jag frusit resten av dagen.
lördag 25 september 2010
Lördag
Idag har vi haft besök av fyra gulliga tjejer, nämligen systrarna Eliasson med mamma. Den manliga delen av familjen (bror och pappa) var på crossbanan, men det var nog de två yngsta systrarna som August hade längtat mest efter så han blev så lycklig när de dök upp. Han fick presenter eftersom de inte kunde komma när han fyllde år och hela sommaren bara har runnit iväg sedan dess. Han träffar dem ofta i Vingåker eftersom de bor granne med mina föräldrar, men de ville gärna komma hit och gratta "på riktigt också". Eftersom de hade hört sig för om eventuella önskningar innan så var det en mycket nöjd kille som öppnade paket som innehöll en efterlängtad elefantunge (ingen riktig...), en tjur och en vuxen elefant. Nu är han för tillfället ganska nöjd med sin djursamling, vi får väl se hur lång tid det dröjer innan han kommer på något mer som fattas.
Vi bjöd på lunch och fika och August och Matilda fick sitta vid Augusts lilla bord och äta, vi bar ut det i köket och dukade åt dem. Så långt gick det bra, då gick han med på att låna ut Tripp Trapp-stolen till Sofia, men sedan var det stopp. Han brukar vara ganska generös, men idag gömde han undan precis allt som tjejerna var intresserade av. När han är på det humöret så är han ite så rolig, men det är inte så mycket att göra mer än att förklara vad som gäller. Han kan vara rätt snål mot Irma också och ta ifrån henne det mesta ibland. Reglerna är dock att vill man vara helt i fred från sin lillasyster så får man vara på sitt eget rum, lekrummet tillhör båda syskonen (även om hon såklart inte får rasera allt han leker med).
Jag känner mig i alla fall ganska redo för Lidingö imorgon, förkylningskänslan är nästan borta även om jag har en liten aning om att det ligger en liten förkylning därinne någonstas - återstår att se om den kommer att märkas på löpningen eller inte. Jag har ägnat dagen och gårdagen åt att vätskeladda, jag är så himla känslig för vätskebrist även när jag springer så pass korta lopp som 10 km och det är inte skönt med frossa. Nu när jag fortfarande ammar går det ju åt lite vätska till det också. Men dricker man mycket så gäller det ju att salta också så ma inte blir helt urlakad. Nu får det dock vara nog, annars kommer jag att få springa på toa hela natten... August vill inte följa med så han ska vara i Lerbo, Irma har dock inget val. Vi ska hämta upp Sofie och Per på vägen också, det blir mysigt att träffa dem lite. Nu är bara frågan: bara linne eller eventuellt en långärmad? Det ska bli 12 grader och mulet. När jag börjar detaljplanera är tävlingskänslan påkopplad, jag älskar det - är verkligen beroende av kicken jag får av att tävla och pressa mig!
Vi bjöd på lunch och fika och August och Matilda fick sitta vid Augusts lilla bord och äta, vi bar ut det i köket och dukade åt dem. Så långt gick det bra, då gick han med på att låna ut Tripp Trapp-stolen till Sofia, men sedan var det stopp. Han brukar vara ganska generös, men idag gömde han undan precis allt som tjejerna var intresserade av. När han är på det humöret så är han ite så rolig, men det är inte så mycket att göra mer än att förklara vad som gäller. Han kan vara rätt snål mot Irma också och ta ifrån henne det mesta ibland. Reglerna är dock att vill man vara helt i fred från sin lillasyster så får man vara på sitt eget rum, lekrummet tillhör båda syskonen (även om hon såklart inte får rasera allt han leker med).
Jag känner mig i alla fall ganska redo för Lidingö imorgon, förkylningskänslan är nästan borta även om jag har en liten aning om att det ligger en liten förkylning därinne någonstas - återstår att se om den kommer att märkas på löpningen eller inte. Jag har ägnat dagen och gårdagen åt att vätskeladda, jag är så himla känslig för vätskebrist även när jag springer så pass korta lopp som 10 km och det är inte skönt med frossa. Nu när jag fortfarande ammar går det ju åt lite vätska till det också. Men dricker man mycket så gäller det ju att salta också så ma inte blir helt urlakad. Nu får det dock vara nog, annars kommer jag att få springa på toa hela natten... August vill inte följa med så han ska vara i Lerbo, Irma har dock inget val. Vi ska hämta upp Sofie och Per på vägen också, det blir mysigt att träffa dem lite. Nu är bara frågan: bara linne eller eventuellt en långärmad? Det ska bli 12 grader och mulet. När jag börjar detaljplanera är tävlingskänslan påkopplad, jag älskar det - är verkligen beroende av kicken jag får av att tävla och pressa mig!
Underbart!
Jag har länkat till det här tidigare, men den är ju helt underbar och dessutom högaktuell efter valet då ett nytt parti kom in i riksdagen. Låten är väldigt vacker i original med Kent, men frågan är om inte Glada Hudikteatern och Måns gör den bättre. Lyssna och rys!
fredag 24 september 2010
Det där med pengar och ekonomi
August är väldigt intresserad av pengar (och vem är inte det?) och har ganska länge haft koll på att man kan handla för dem, att de inte räcker till allt och att de kan ta slut. Nu vill han även tjäna pengar. Han är nämligen arg varje morgon för att Rickard inte är hemma när han vaknar och jag får alltid förklara att Rickard är på jobbet. Då kommer alltid frågan om varför man måste jobba och jag svarar alltid att man måste tjäna pengar. På följdfrågan (ja då, självklart kommer den) om varför man måste tjäna pengar så brukar vi svara att man måste ha pengar för att köpa mat, kläder och leksaker.
Det där har han gått och funderat på och nu ville han börja tjäna pengar själv. Han kan ju såklart inte få pengar för allt han hjälper till med, då kommer vi ju bli utfattiga innan det är dags för honom att flytta hemifrån, men självklart skulle han få prova att tjäna pengar. Han fick hjälpa Rickard att sortera alla återvinningsgrejor i källaren innan det var dags att åka till återvinningsstationen. Han är jätteduktig på att sortera, han har världens koll på vad som är plast, glas, papper och metall. När de hade sorterat så skulle han få panta några flaskor och få de pengarna. Eftersom det var helg skulle han få köpa en glass och sedan lägga resten av pengarna i sin spargris.
När de kom hem från affären visade han stolt att det hade blivit 26 kronor kvar efter glassen, en tjuga, en femkrona och en krona. Som för så många andra barn så var ju mynten mest intressanta. Irma satt vid köksbordet och åt majskrokar, hon hade två stycken. August är väldigt svag för majskrokar och suget hade tydligen inte mattats efter en glass, för rätt som det var så var både majskrokarna och August borta och på bordet låg det en tjuga. Jag ropade på August och frågade vad som pågick. Då meddelade han att han hade köpt Irmas majskrokar. Gullunge! Det hela slutade med att Irma fick tjugan i sin spargris och August tog mynten, alla var nöjda (fast Irma var kanske lite oförstående) och August har ju några år på sig att lära sig pengars och sakers värde...
Uppdate: även ikväll ville han tjäna pengar. Det framkom efter att han väldigt villigt och energiskt städat undan efter vårt fredagsmys, jag som trodde han hjälpte till för att det var roligt... Han fick två kronor och var nöjd, sedan kom han på att han ville ha mer pengar, fick en krona till och lyckan var gjord. Kanske att vi inte ska ha så bråttom med att lära honom pengars värde...
Det där har han gått och funderat på och nu ville han börja tjäna pengar själv. Han kan ju såklart inte få pengar för allt han hjälper till med, då kommer vi ju bli utfattiga innan det är dags för honom att flytta hemifrån, men självklart skulle han få prova att tjäna pengar. Han fick hjälpa Rickard att sortera alla återvinningsgrejor i källaren innan det var dags att åka till återvinningsstationen. Han är jätteduktig på att sortera, han har världens koll på vad som är plast, glas, papper och metall. När de hade sorterat så skulle han få panta några flaskor och få de pengarna. Eftersom det var helg skulle han få köpa en glass och sedan lägga resten av pengarna i sin spargris.
När de kom hem från affären visade han stolt att det hade blivit 26 kronor kvar efter glassen, en tjuga, en femkrona och en krona. Som för så många andra barn så var ju mynten mest intressanta. Irma satt vid köksbordet och åt majskrokar, hon hade två stycken. August är väldigt svag för majskrokar och suget hade tydligen inte mattats efter en glass, för rätt som det var så var både majskrokarna och August borta och på bordet låg det en tjuga. Jag ropade på August och frågade vad som pågick. Då meddelade han att han hade köpt Irmas majskrokar. Gullunge! Det hela slutade med att Irma fick tjugan i sin spargris och August tog mynten, alla var nöjda (fast Irma var kanske lite oförstående) och August har ju några år på sig att lära sig pengars och sakers värde...
Uppdate: även ikväll ville han tjäna pengar. Det framkom efter att han väldigt villigt och energiskt städat undan efter vårt fredagsmys, jag som trodde han hjälpte till för att det var roligt... Han fick två kronor och var nöjd, sedan kom han på att han ville ha mer pengar, fick en krona till och lyckan var gjord. Kanske att vi inte ska ha så bråttom med att lära honom pengars värde...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)