Och idag blir det minsann inget TGIF, det är liksom inte läge för mysfredag och lugn helg...
Har fått vara ute på förmiddagen idag, vi hade fått en pall överblivet gräs från Rickards jobb och det behövde rullas ut. Mycket trevligare än att vara inne och torka skåp.
På förskolorna här i stan får inte barnen äta socker, de får inte bjuda på glass när de fyller och så. Jag tycker att det är bra, det blir ju fika ändå på helger och sådant, men jag tycker också att det är kanonbra att personalen kan ta egna initiativ ibland. Idag hade barnen fått isglass, mycket lämpligt tycker jag eftersom det är en fredag med 27 grader i skuggan och åskvärme. August var jätteglad när han kom hem, det var nog bra med något uppiggande. Häromdagen var han inte lika glad, då kom han hem trött och svettig. Och arg. Han hade på sig strumpor i gympaskor, trekvartsbyxor, t-shirt och en långarmad dragkedjetröja - knäppt ända upp i halsen. Det var lika varmt då, men August påstod att det var kallt i skuggan. Han såg inte så frusen ut, svetten rann i tinningarna... Inte var det förskolepersonalens fel att han hade så mycket på sig, August har rätt bestämda åsikter ibland... Så resten av veckan har han inte fått ha några strumpor, extraskor och långärmade tröjor som extrakläder på förskolan.
I eftermiddag skjutsar jag barnen till mina föräldrar och där ska de vara tills på söndag. Känns konstigt att vara utan dem båda två en hel helg, men det är nog det bästa så att vi hinner få lite gjort. Nu ska jag packa till dem.
fredag 10 juni 2011
torsdag 9 juni 2011
Jag lever, men det är knappt...
Igår sprang jag ett riktigt bra 20 km-pass i värmen, får stuva om lite i passen nu när det är mycket annat. Idag har jag fått tillbaka 1800 kr på skatten, jag som alltid annars får betala restskatt. I övrigt... ja i övrigt är det kämpigt, men det är väl förhoppningsvis slutspurt nu. August sa förut att när han kommer tillbaka från mormor och morfar på söndag så har vi flyttat till huset där vi ska bo för alltid. Det hoppas jag, för inte är det kul att flytta. Just nu har vi ju två hus att ta had om. Min mormor har bott här hela veckan och hjälper till med barnen, städning och annat. Hur det skulle ha gått annars vet jag inte. Idag rengjorde hon ugnen, jag höll på att börja gråta av tacksamhet. Min mormor är cool, snart 80 år och när jag säger till henne att kanske vila lite när Irma sover middag så ställer hon sig på en stol, tömmer köksskåpen och packar några kartonger. Själv har jag städat borta i huset idag, det blir fint. Det är bara lite för spännande att allt sker lite i sista stund. Imorgon ska vi börja flytta, idag fick vi vatten och avlopp... Idag kaklas det i köket, imorgon får vi förhoppningsvis el i mer än en liten dosa i hallen. Idag när jag städade fick jag ta vatten i vattenslangen utomhus, koka upp lite i vattenkokaren som jag hade i hallen vid elcentralen, blanda varm- och kallvatten och städa. Varje gång jag ville byta ut vattnet var det samma visa. Bra med lite extra jobb, så jag inte känner mig sysslolös... Just nu är det flytt, barn och så ett och annat träningspass för att jag inte ska bli galen som gäller.
Ursäkta att jag bara orkade trycka enter och byta stycke en gång på hela inlägget, sparar krafterna till flytten. Nu sovdags, jag yrar snart.
Ursäkta att jag bara orkade trycka enter och byta stycke en gång på hela inlägget, sparar krafterna till flytten. Nu sovdags, jag yrar snart.
tisdag 7 juni 2011
Vardag
Man kanske ska låta bli att skriva irriterade inlägg sent på kvällarna märkte jag i morse. Kanske att min inlägg från igår kväll inte var helt nyanserat och att jag lät lite fördomsfull, har kompletterat det med ett par kommentarer. Men jag står för att jag trivs bra i småstaden även om jag ibland önskar mig lite större utbud av vissa saker. Och jag vill också tillägga att jag inte på något sätt ser ner på folk som fixar naglarna och tar hand om sig själva, det skulle jag också vilja ha tid och råd till (eller kanske inte just naglarna, det verkar mest besvärligt med långa målade naglar). Det är när det hävdas att man är lite bättre och mer lyckad om man ägnar sig åt sådant än att trivas med att man har en fin liten familj som jag ser lite rött.
Just nu är jag mest nyfiken på hur det kommer sig att kommunchefen kommenterade mitt inlägg bara en kort stund efter att jag skrev det. Har han ett filter som fångar upp ord som "småstad" "Katrineholm" och "trivas", var det en slump att han halkade in på min sida eller följer han min blogg?
Irma har ju varit lite sen med att lära sig saker och därför har vi blivit extra glada när hon lär sig något nytt, nu vet jag dock inte om jag är så sugen på att fira att hon har lärt sig att klättra upp i soffan.
Just nu är jag mest nyfiken på hur det kommer sig att kommunchefen kommenterade mitt inlägg bara en kort stund efter att jag skrev det. Har han ett filter som fångar upp ord som "småstad" "Katrineholm" och "trivas", var det en slump att han halkade in på min sida eller följer han min blogg?
Irma har ju varit lite sen med att lära sig saker och därför har vi blivit extra glada när hon lär sig något nytt, nu vet jag dock inte om jag är så sugen på att fira att hon har lärt sig att klättra upp i soffan.
måndag 6 juni 2011
Tankar
På senaste tiden har jag byggt upp lite irritation kring ett ämne, nämligen "att lämna sin hemstad om den inte råkar heta Stockholm". Jag tror det började med Erik Hassles låt "Are you leaving" (för er som inte vet så kommer Erik Hassle från Katrineholm) och sedan har det rullat på med diverse bloggar och även lite böcker (som väl kanske gör lite satir av saken, men ändå). Erik Hassles låt är jättebra och jag tycker verkligen att han ska vara stolt över det han har åstadkommit, men jag kan inte undgå att bli lite irriterad ändå. Jag tycker att han gör lite narr av människor som faktiskt försöker ta del av det nöjesutbud som finns i en liten stad, det kommer ju liksom inte att erbjudas mer nöjen om ingen kommer på det som anordnas.
Jag läser olika bloggar och blir lite trött. På vilket sätt är det "finare" att sitta på Ikea och äta köttbullar och förfasas över familjer som sitter där och verkar lyckliga och nöjda, än att faktiskt tillhöra en av de där familjerna?
På vilket sätt är det finare att ha fått ett jobb som outbildad servitris, frukostvärdinna, barnflicka eller vad som helst i Stockholm, än att ha ett jobb som till exempel jag har? Jag, precis som de allra flesta på mitt jobb, har flera års universitetsstudier bakom oss och många tar hela tiden fler universitetspoäng för att hålla sig uppdaterade inom sitt yrke. Men jag jobbar i en småstad...
Är det finare att ta på sig märkesmjukisbyxor när man går ut för att köpa sin latte (mycket dyrare eftersom den är gjord i Stockholm) än att ta med lite frukt och gå ut i trädgården (eftersom man inte behöver ta tunnelbanan till en park)?
Visst, jag kan tycka att det skulle vara roligt med lite mer att göra här i stan, men jag tycker ändå om "min småstad" och jag bor inte kvar av lathet utan för att jag trivs här. Jag är väldigt glad över att mina barn inte behöver stå i kö för att få gunga när vi är i lekparken, jag är glad över att jag inte tycker att det känns nödvändigt att lägga ner hundratals kronor på att fixa naglarna varje månad, jag tycker om vårt mysiga bibliotek, jag gillar att jag kan gå i vilka kläder som helst till lekparken vid vårt hus för att det gör alla andra också och jag älskar att vi snart kommer att ha ett eget litet hus med trädgård där barnen kan tumla runt och inte behöva packa ihop och gå in bara för att jag måste smita in och sätta på potatisen.
Folk får gärna banta ner sig, operera bröst och läppar, berätta om vad de åt på Stureplan, bära koftor med enorma Odd Molly-broderier på ryggen (så att inte någon - ve och fasa - kan få för sig att det är en billig kofta de har på sig), men de behöver inte håna andra. Och så får man väl hoppas att de är lyckliga, att de inte bara söker och söker hela livet - det är rätt skönt att vara nöjd också (även om det verkar ha blivit ett skällsord).
Och även om man bor i en småstad och är rätt nöjd med det liv man lever så har väl de flesta drömmar och ambitioner? Är de mindre värda om man inte flyttar till Stockholm för att förverkliga dem? Jag menar, drömmer man om en ny altan till huset och man bor i Vingåker - så är det väl ändå där det är mest lämpligt att göra drömmen till verklighet. Och jag kan inte riktigt se skillnaden på den drömmen och drömmen om att renovera sin lilla etta på söder...
Lite roligt blir det också när det blir som en mål i sig att "ta sig från stan". Att Erik Hassle flyttade har jag full förståelse för, han var väl verkligen i behov av sådant som inte går att få i den här stan. Men på en klassträff för några år sedan träffade jag en tjej som gick i min klass på högstadiet och det första hon sa var:
"Jaha Marie, och du har visst inte tagit dig härifrån än!"
Och medan jag i huvudet strök henne från kvällens "Att prata med-lista" så tänkte jag för mig själv att "Ja, du har ju verkligen lyckats här i livet - som har flyttat till metropolen Lindesberg..."
Jag läser olika bloggar och blir lite trött. På vilket sätt är det "finare" att sitta på Ikea och äta köttbullar och förfasas över familjer som sitter där och verkar lyckliga och nöjda, än att faktiskt tillhöra en av de där familjerna?
På vilket sätt är det finare att ha fått ett jobb som outbildad servitris, frukostvärdinna, barnflicka eller vad som helst i Stockholm, än att ha ett jobb som till exempel jag har? Jag, precis som de allra flesta på mitt jobb, har flera års universitetsstudier bakom oss och många tar hela tiden fler universitetspoäng för att hålla sig uppdaterade inom sitt yrke. Men jag jobbar i en småstad...
Är det finare att ta på sig märkesmjukisbyxor när man går ut för att köpa sin latte (mycket dyrare eftersom den är gjord i Stockholm) än att ta med lite frukt och gå ut i trädgården (eftersom man inte behöver ta tunnelbanan till en park)?
Visst, jag kan tycka att det skulle vara roligt med lite mer att göra här i stan, men jag tycker ändå om "min småstad" och jag bor inte kvar av lathet utan för att jag trivs här. Jag är väldigt glad över att mina barn inte behöver stå i kö för att få gunga när vi är i lekparken, jag är glad över att jag inte tycker att det känns nödvändigt att lägga ner hundratals kronor på att fixa naglarna varje månad, jag tycker om vårt mysiga bibliotek, jag gillar att jag kan gå i vilka kläder som helst till lekparken vid vårt hus för att det gör alla andra också och jag älskar att vi snart kommer att ha ett eget litet hus med trädgård där barnen kan tumla runt och inte behöva packa ihop och gå in bara för att jag måste smita in och sätta på potatisen.
Folk får gärna banta ner sig, operera bröst och läppar, berätta om vad de åt på Stureplan, bära koftor med enorma Odd Molly-broderier på ryggen (så att inte någon - ve och fasa - kan få för sig att det är en billig kofta de har på sig), men de behöver inte håna andra. Och så får man väl hoppas att de är lyckliga, att de inte bara söker och söker hela livet - det är rätt skönt att vara nöjd också (även om det verkar ha blivit ett skällsord).
Och även om man bor i en småstad och är rätt nöjd med det liv man lever så har väl de flesta drömmar och ambitioner? Är de mindre värda om man inte flyttar till Stockholm för att förverkliga dem? Jag menar, drömmer man om en ny altan till huset och man bor i Vingåker - så är det väl ändå där det är mest lämpligt att göra drömmen till verklighet. Och jag kan inte riktigt se skillnaden på den drömmen och drömmen om att renovera sin lilla etta på söder...
Lite roligt blir det också när det blir som en mål i sig att "ta sig från stan". Att Erik Hassle flyttade har jag full förståelse för, han var väl verkligen i behov av sådant som inte går att få i den här stan. Men på en klassträff för några år sedan träffade jag en tjej som gick i min klass på högstadiet och det första hon sa var:
"Jaha Marie, och du har visst inte tagit dig härifrån än!"
Och medan jag i huvudet strök henne från kvällens "Att prata med-lista" så tänkte jag för mig själv att "Ja, du har ju verkligen lyckats här i livet - som har flyttat till metropolen Lindesberg..."
söndag 5 juni 2011
Sommar!
Helgen har varit riktigt mysig! Jag jobbade ju i fredags medan solen sken som bäst ute, men det är ju i alla fall inte så nyttigt att sola för mycket... Det var en mysig dag på jobbet i alla fall.
Lördagen inleddes med 20 km löpning på Sörmlandsleden, på tok för varm men ett jätteroligt pass! Resten av dagen spenderade jag och barnen tillsammans med Sofie och Ebbe - mys! Vi lekte i trädgården, promenerade till huset och till affären för att köpa glass, August cyklade över en halvmil i värmen utan att klaga. På kvällen blev det räkmacka och färsk ananas och eftersom Rickard åkte en sväng till huset igen efter att barnen somnat så fick Sofie och jag äntligen tid för ordentligt tjejprat - mycket välbehövligt!
Idag tog vi det lugnt hemma och det blev även en liten sväng till lekparken, skönt med lite behagligare temeperatur idag. När Irma hade sovit middag blev det en liten tripp till Sofies föräldrars sommarstuga, mysigt! Kvällen avslutades lite spontant med att vi fick en stunds barnvakt till Irma så jag och killarna cyklade bort till pizzerian och intog kvällsmaten, inte helt fel för August med lite mystid med både mamma och pappa.
Nu är det bara packning och planering som gäller, vi har lite hjälp med barnvakt i veckan så nu är det hårdkörning! Och så lite träning också...
Några bilder från veckan:
August förbereder "folkkalas"
Serverar den efterlängtade kladdkakan:
Sommarbukett som Martina, August och jag plockade på en mysig promenad i torsdags.
Ebbe och August.
Irma plockar blåklint ute i Fall. Hon älskar blommor, allra mest maskrosor för hon gillar att blåsa på de som är utblommade.
Sofie och August badar fötterna
Hembakade dammsugare
Tomt hus?
Fick frågan om varför vi säljer våra saker inför flytten. Jag trodde nog att de flesta rensar bort och gör sig av med saker som inte används eller passar på att byta ut lite saker vid en flytt, men så kanske det inte är. Här kommer i alla fall en liten förklaring:
Så jo, de allra flesta möblerna och sakerna som vi har ska så klart med till huset, men allt får inte plats. Vi flyttar från en lägenhet på sex rum och kök, tre (!) vindsförråd, ett källarförråd, ett kontor, ett stort förrådsrum, ett "pysselrum", ett pannrum och ett garage till ett ganska medelstort hus utan källare så nog behövs det gallras...
- Skötbord: behövs inte när vi flyttar eftersom vi kan lägga skötbädden på en bänk i tvättstugan intill köket, dessutom så kommer vi nog inte ens att behöva skötbord så länge till.
- Köksmöblerna: nu kommer vi äntligen att få plats med lite större köksbord så att vi slipper möbler om varje gång vi får matgäster och då passar vi på att göra oss av med vårt ganska fula furubord.
- Mattorna: var "äkta" mattor (typ orientaliska) som tillbringat de senaste åtta åren i källaren...
- Byrå 1: en ganska klumpig vit sak som också tillbringat rätt många år i källaren och mest tjänstgjort som förvaring av vantar och det är den lite för stor för.
- Byrå 2: (inte såld än, ska till Möbelmagasinet) är en jättestor byrå som vi haft på kontoret i källaren och mest förvarat plastfickor i...
- Ytterdörrar: ett par gamla (och inte så himla fräscha) dörrar från -76. Skulle till tippen men gav oss 600 kr.
- Kyl och frys från nya huset. Helt OK grejor som dock var på tok för små för en barnfamilj.
- Dessutom har vi sålt en hel del gamla diskbänkar, spisar och liknande som blivit över från renoveringar i det huset vi bor i nu.
Så jo, de allra flesta möblerna och sakerna som vi har ska så klart med till huset, men allt får inte plats. Vi flyttar från en lägenhet på sex rum och kök, tre (!) vindsförråd, ett källarförråd, ett kontor, ett stort förrådsrum, ett "pysselrum", ett pannrum och ett garage till ett ganska medelstort hus utan källare så nog behövs det gallras...
lördag 4 juni 2011
fredag 3 juni 2011
Fredag
Signerat journaler - check!
Lagt in frånvaromeddelande på mailen - check!
Städat skåpet - check!
Städat skrivbordet -check! behövs inte, jag har aldrig stökigt på mitt skrivbord
Fredagsfikat och varvat ner inför sommaren - check!
Nu är jag inte nedvarvad alls, vi ska ju för sjutton flytta nästa helg, men jag har lämnat jobbet i bakhuvudet och gått på sommarlov!
Det firade jag med att köpa en ny pastaslev eftersom August har gömt den andra och ska ha den till någon ny uppfinning. Jag glömde dock såklart kvar den i affären så att kassörskan fick springa efter mig över halva parkeringen. Snällt av henne, lite pinsamt för mig - jag kan ju inte ens skylla på amning längre.
Lagt in frånvaromeddelande på mailen - check!
Städat skåpet - check!
Städat skrivbordet -
Fredagsfikat och varvat ner inför sommaren - check!
Nu är jag inte nedvarvad alls, vi ska ju för sjutton flytta nästa helg, men jag har lämnat jobbet i bakhuvudet och gått på sommarlov!
Det firade jag med att köpa en ny pastaslev eftersom August har gömt den andra och ska ha den till någon ny uppfinning. Jag glömde dock såklart kvar den i affären så att kassörskan fick springa efter mig över halva parkeringen. Snällt av henne, lite pinsamt för mig - jag kan ju inte ens skylla på amning längre.
onsdag 1 juni 2011
Hej mina läsare!
Jag har inte glömt bort att blogga och jag inte heller tappat motivationen, men jag har haft lite dåligt med ork och tid den här veckan.
Min chef frågade så snällt om jag kunde tänka mig att jobba på fredag, det kändes som att jag kunde vara snäll och göra det eftersom min nästa arbetsdag är den 29/8 - känns inte helt fel!
August har haft barnkalas (picnic på vardagsrumsgolvet eftersom vi har sålt våra köksmöbler och bara har tre stolar...) och "folkkalas" (folk = vuxna, enligt August). Kalaset för "folket" kunde vi tack och lov ha utomhus, jag är inte så säker på att våra föräldrar och morföräldrar hade uppskattat fika på ett lakan på golvet lika mycket...
Apropå sälja, här säljer vi saker hej vilt; skötbord, byrå, mattor och ytterdörrar (de gamla från huset, vi hade tänkt slänga dem på tippen men slängde ut en Blocketannons istället och fick 600 kr). Möbelmagasinet ska få sig ett besök också och lite ska lämnas in på loppisen mitt emot oss. Jag gillar inte att slänga saker som någon annan kan få nytta av.
Dagens komplimang: "Oh vilket lockigt fint hår du har, och så har du ju så fina tänder. Tänk att en del får allt". Att jag har ganska gula tänder (och en lagad framtand som jag har slagit av en gång) och ganska risigt hår spelade inte så stor roll just då - det är ju fint med komplimanger som kommer från hjärtat. Och så kan det ju väga upp det faktum att fler än en av mina patienter har frågat mig om jag är en tjej eller kille. Kanske ska önska mig nya bröst i 30-årspresent... Nu känns det lite som att det här inlägget håller på att spåra ur, sovdags!
Min chef frågade så snällt om jag kunde tänka mig att jobba på fredag, det kändes som att jag kunde vara snäll och göra det eftersom min nästa arbetsdag är den 29/8 - känns inte helt fel!
August har haft barnkalas (picnic på vardagsrumsgolvet eftersom vi har sålt våra köksmöbler och bara har tre stolar...) och "folkkalas" (folk = vuxna, enligt August). Kalaset för "folket" kunde vi tack och lov ha utomhus, jag är inte så säker på att våra föräldrar och morföräldrar hade uppskattat fika på ett lakan på golvet lika mycket...
Apropå sälja, här säljer vi saker hej vilt; skötbord, byrå, mattor och ytterdörrar (de gamla från huset, vi hade tänkt slänga dem på tippen men slängde ut en Blocketannons istället och fick 600 kr). Möbelmagasinet ska få sig ett besök också och lite ska lämnas in på loppisen mitt emot oss. Jag gillar inte att slänga saker som någon annan kan få nytta av.
Dagens komplimang: "Oh vilket lockigt fint hår du har, och så har du ju så fina tänder. Tänk att en del får allt". Att jag har ganska gula tänder (och en lagad framtand som jag har slagit av en gång) och ganska risigt hår spelade inte så stor roll just då - det är ju fint med komplimanger som kommer från hjärtat. Och så kan det ju väga upp det faktum att fler än en av mina patienter har frågat mig om jag är en tjej eller kille. Kanske ska önska mig nya bröst i 30-årspresent... Nu känns det lite som att det här inlägget håller på att spåra ur, sovdags!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)