Irma sover

Jag ligger på en av sofforna här i vår fjällstuga. På den andra ligger Irma och sover. Hon vill sova ifred. Varje gång jag försöker titta på henne drar hon upp en liten handduk över ansiktet, sedan ligger hon där och sover vidare och låter väldigt mycket som att hon är vaken. Det är hon inte, hon sover och sover. Hon rör sig också, hela tiden sprattlar hon med armarna och benen. Hela hon ser ut och låter som en vaken bebis, men icke. Jag vet faktiskt ingen som har så mycket ljud för sig i sömnen som hon, det är faktiskt så att hon kan hålla mig vaken hela nätterna fast hon sover. Därför har vi numera skilda sovrum. Fast tjejen vill ju ha kroppskontakt så hon får sova klistrad mot Rickard första halvan av natten och när hon blir hungrig får hon komma till mig. Rickard han sover som en stock, oavsett ljud. Konstigt att han hör när hon verkligen vaknar och är hungrig, fast då brukar hon å andra sidan vara rätt ilsken så det hörs rätt så bra. Många mornar ser det ut som följande i vårt sovrum (efter diverse ommöbleringar under natten):

Jag sover på en madrass bredvid min halva av sängen (...), i min säng ligger Irma, Rickard sover i sin säng och på golvet bredvid honom ligger August på en gammal spjälsängsmadrass. På soffan i vardagsrummet ligger ett lakan kvar efter att Rickard och Irma sovit där i några timmar. Ibland sover Irma från elva på kvällen till fem på morgonen om min tutte är längre än två cm bort. Just nu kör vi minsta motståndets lag för att alla ska få sova så mycket som möjligt.

August började vår fjällvistelse här med att kräkas ner Ica Sälen samt diskhon här i stugan, mysigt! Jag fick ganska dåligt samvete för att jag innan dess varit arg på honom för att han gnällt så mycket. Men jag kunde ju inte veta det, han är ju för det mesta rätt arg och gnällig (hoppas trotsåldern är över snart). I morse vaknade han dock glad, pigg och hungrig. Tyvärr var han arg igen inom en timme, men några timmar i backen har det dock blivit ändå idag trots att han var aparg när han skulle klä på sig. Vi erbjöd honom att vara inne och ta det lugnt på förmiddagen men han ville absolut åka skidor. Då kan man ju fråga sig varför man väljer att skrika i en timme när kläderna ska på... Konstigt är att de kläder som han inte har en aning om hur man tar av sig när man kommer hem från dagis utan problem åker av på två röda när han är arg...

Ja, ja, vi överlever väl den här veckan också och på onsdag kommer mina föräldrar hit och då brukar August bli som en helt annan unge. Vilket är normalt har jag läst, att de är hemska med sina föräldrar och som små änglar när de träffar andra. Det är ju bra.

Bilresan upp gick hur bra som helst, August har alltid varit smidig att åka bil med och Irma visar samma tendenser - skönt!

Anna Bergendahl

heter årets vinnare i Melodifestivalen. Fin låt och gullig tjej, men jag tror att Salem al Fakir hade haft större chans i Oslo faktiskt.

Imorgon åker vi till fjällen, det ska bli roligt! Idag har vi mest packat och fixat, det krävs lite planering när man ska åka iväg med två små barn. Rickard har köpt bredband till mig (eller tja, kanske inte enbart till mig..) så jag kan surfa hela veckan... Nej då, jag håller tummarna för att mina fogar håller för lite längdåkning och så några åk i backen med mina grabbar. Men de senaste dagarna har jag varit utan stödbältet på mina långpromenader och det har gått bra. Mötte en löparkompis idag när jag var ute på promenad och jag blev redigt avundsjuk på honom när han kom springande, hoppas hoppas hoppas jag kan köra igång om några veckor! Ska i alla fall vänta tills det blir barmark så jag inte skadar mig det första jag gör, och dessutom mår nog bäckenbotten också bra av att vänta lite till. Men snart kanske...

Så här intresserade är far och dotter Siverskog av finalen i melodifestivalen:

Spännande

Dagens nervkittel bjöd August på när han låste ut Rickard i trapphuset när Irma och jag var på babymassage. Rickard gick ut i trapphuset och blixtsnabbt slängde August igen dörren. Vi har bra dörrar som aldrig går i lås när man slänger igen dem, men inifrån kan man ju låsa och det gjorde August. Sedan meddelade han glatt att han skulle vara ensam hemma. Kul för Rickard som stod utanför med nycklar och telefon på insidan... August har nämligen bara lärt sig att låsa, inte låsa upp. Han var dock villig att försöka, men lyckades inte. Som tur är så är han bra på att ta instruktioner (när han känner för det), så efter guidning av Rickard så släpade han fram en stol till köksbänken, klättrade upp och hämtade Rickards nycklar och pillade ut dem genom brevinkastet. Tur att han inte blev rädd och fick panik.

Det blir sällan långtråkigt med en kreativ snart 3-åring i huset i alla fall...

Lite bilder från veckan:

Familjens minsta soffpotatis:


August har plockat årets första blomma i trädgården, en vintergäck.


Vår kompis (och Augusts idol) Elin på besök. Här visar hon dock inte den av August så åtråvärda tandställningen...


Coola killar sitter längst bak i bussen! August och jag åker buss till Vingåker, pappan och lillasyster fick ta bilen för de är inte lika coola.

Lillasyster och storebror

Hela dagen på BVC...

I dag fick August gå med farmor på sången eftersom Irma och jag skulle till BVC. Det var dags för den första babymassagen och det var lite spännande att se vad hon skulle tycka om det - August avskydde det! Nu fick jag aldrig veta det eftersom Irma sov som en stock hela tiden och jag fick massera en docka istället. Hur hon kunde ligga och sova är en gåta för precis alla de andra bebisarna gallskrek i kör så jag vet inte hur mysigt det var egentligen.

Vi kom hem lagom till lunch och efter maten var det bara att ge sig ut igen. Jag gick en promenad så att båda barnen fick sova en stund i vagnen, sedan var det dags för en ny sväng till BVC. Nu skulle Irma på 6-veckorskoll, som hon fick göra fast hon bara är 5 veckor eftersom vi ska till fjällen nästa vecka. Hon fick "godkänt" även om hon inte hade ökat så mycket i vikt, men läkarundersökningen gick bara bra och hon har ju även börjat bjuda på en del leenden så läkaren var nöjd.

När vi var på väg därifrån gick vi en liten extrasväng eftersom det var så skönt ute, då kom August på att han glömt sina älskade Teletubbiesar på BVC. Panik, särskilt som BVC-sköterskan precis berättat hur mycket leksaker som stjäls därifrån. Jag ringde dit och hon hittade tubbiesarna i väntrummet och tog hand om dem. För oss var det bara att knalla tillbaka igen, men nu är vi äntligen hemma! Nu ska vi inte tillbaka förrän om tre veckor när Irma är två månader. Herregud, två månader! Varför går inte tiden så här fort när man är gravid?

Ny identitet

Jag har inte någon liten August här hemma längre, numera heter han Brandman Sam och är ingen liten pojke utan en brandman. Han åker nedför stången (läs: springer nedför trappan) när han ska på utryckning och både vår Saab och syskonvagnen duger som brandbil, men det allra bästa är: Brandman Sam ka ta på sig overallen jättesnabbt och utan gnäll! Hoppas han stannar länge hos oss!

God morgon!

Här startade morgonen med ett leende från den nyblivna femveckorsbebisen, jättemysigt!

Natten har varit skaplig och det behövde jag - igår var jag på väg att gå i ide. Irma var för en gångs skull inte knölig igår kväll utan somnade vid åtta. Sedan har hon sovit till åtta i morse, med avbrott för ätande vid elva, två, fyra och halv sex. Helt OK, men det gör inget om det blir ännu mer sällan så småningom. Men jag är så glad över att hon inte har haft magknip och att hon har somnat om mellan amningarna.

Pyjamasungar!

Tiden går...

Förra helgen och den här veckan har vi varit lite sociala. Trevligt, men jag är glad att vi har väntat lite med att åka på kalas och ta emot besök - det var skönt med en mjukstart när vi blev fyra i familjen. Men förra helgen slog vi till med besök på både 85-årskalas och 1-årskalas samt ett besök av kompisar här hemma. I måndags fick Irma hänga med till simhallen och bli beundrad och igår fick hon följa med ner på stan när jag fikade med några kompisar, mysigt! Hon är dock inte så social, hon sover mest och det är jag ovan med eftersom August var en "bärbebis" som inte ville ligga i vagnen och sova (och ingen annanstans heller för den delen). Det är skönt att hon sover även om det såklart är mysigt när hon är vaken också, men att hon hittills är så lugn och nöjd har ju onekligen underlättat min första vecka som "ensam" förälder på dagarna när Rickard har börjat att jobba. Det har gått ganska bra (förutom i måndags när det var snöoväder och jag inte kom ut med syskonvagnen och jag körde fast med bilen) och vi har varit i tid både till dagis och till syskonsången. August och jag är ju osams titt som tätt, men det är ju inget nytt. Tydligen inte för Irma heller, hon har väl hört det när hon låg i magen, för hon reagerar inte nämnvärt.

Igår var vi på BVC och vägde och mätte lillskruttan, det tyckte August var kul. Hon växer bra men går inte alls upp i vikt i samma rasande takt som storebrorsan gjorde. Han kunde ju snitta på 400-500 gram/vecka ett tag när han var ungefär i hennes ålder, medan hon nöjer sig med 150-200 gram. Runda fina kinder och hakor har hon i alla fall så det går ingen nöd på henne.

Språklek

August utvecklas i sitt tal hela tiden nu. Han är ganska tidig och ibland låter han som en liten vuxen när han pratar och resonerar, men han avänder också ganska svåra ord ibland som han inte riktigt vet vad de betyder och som då hamnar i fel sammanhang - det kan bli ganska roligt. Innan jul började han kunna uttala bokstaven r, så nu pratar han helt rent (med undantag för sch-ljud, det blir "härna" och "hörövare"). Då tror jag dock inte att han reflekterade över sin nya färdighet, det är först nu han har kommit på hur himla kul det egentligen är att säga r... Han går runt och rullar på r:en och säger "morrrmorr, Irrrma, orrm" osv.

Han har också kommit på att det finns ord som låter likadant (han rimmar, men det vet han inte om) och att man kan leka med ord och göra om dem.

"Irma, irm, orm. Mamma, Irma låter nästan som orm!"

Det har gjort att vi ibland kallar lilltjejen för ormflickan, istället för minigrisen som vi sa ett tag för att hon grymtar så mycket. Låter kanske elakt, men kärt barn har många namn...

Det är ju inte alltid lätt att höra vad andra säger heller, jag upptäckte igår att han tror att BVC heter "baby-c". Fast det är ju ett jättebra namn eftersom man ju ofta går dit med bebisar.