fredag 13 februari 2009

TGIF!!!!!!

Herregud vad jag var trött på jobbet idag, det tar på krafterna att "vabba". Idag fick Rickard vara hemma från jobbet, jag kände att jag var lite oumbärlig på jobbet idag. Och så var det ju fredagsfikat också...

Jag jobbar på ortopeden på fredagar, ett skönt avbrott från vardagen. Men på ortopeden är det svårare att prioritera än på min avdelning, alla ortopedpatienterna behöver mycket sjukgymnastik enligt ett schema, därför blir det väldigt körigt där om det fattas folk. Därmed inte sagt att jobbet jag gör på medicin inte är viktigt, för det är det ju. Även om det inte alltid kanske känns så på bemötandet man får. Det är väldigt trevlig personal på 2A (ortopeden). Skönt att känna sig som en resurs istället för någon som är besvärlig och vill ha en liten rapport och som jobbar enbart för att irritera för sköterskorna, eller som en assistent till dem och som de kan köra med (oj då, det där skrev jag inte!). Bara det att det kan vara lite påfrestande att känna att inte alla är med på samma rehabtänk ibland (eller tja, rätt ofta). Men, men - det som inte dödar, det härdar! Eller hur man nu säger...

August har varit lite piggare idag, det var han inte igår kväll. Han hade 40 graders feber och jag tror att han yrade lite. Innan han slocknade i soffan låg han och fnissade och sa "Ost, skinka, ost, skinka, ost, skinka...). Sen tvärsomnade han!

Han pratar mycket, gärna och hela tiden. Det känns som att han tar in alla ord han hör. Han går runt här hemma och pratar om sina kompisar Tua (Tuva), Ina (Ewelina), Lafflel (Rafael) och Anna (hans "fröken") så han längtar nog till dagis. Nu har han också börjat sätta ihop ord, till exempel "O hänne nu?" (Vad hände nu?), "Sitta där", "Nanna gacka" (Annan jacka) och "Inte hanta" (Inte vantar). Det märks att han trivs med att kunna göra sig förstådd och det är ju inte så konstigt.

Han har ju världens koll också. Om det kör förbi en mörk Volvo kombi så säger han Offa! (Som betyder morfar, och mina föräldrar har en mörkgrön Volvo V70). När han leker med traktorer eller ser en traktor så talar han om att det är farfar som kör, och hans farfar är ju bonde.

Jag skulle kunna räkna upp tusen saker till, men jag misstänker att inte alla är lika intresserade av precis allt som August kan och vet.

Fast det var ganska kul när han fick för sig att hans mjukisgiraff behövde kissa och ställde ner den i toaletten. Han var ganska bekymrad över hur han skulle få upp den igen. Efter den händelsen fick giraffen Affe bada...

Nu ska jag sova!

onsdag 11 februari 2009

Trött liten sjukling med lika trött (fast inte sjuk) pappa:

Sjukling

Om någon undrade över Augusts strumpor i förra inlägget så är det halksockor. Tips från babysimmet, att ha det på barnen när de börjar gå - det är ju lätt att halka i badhuset. August har fortfarande strumpor på sig när vi badar, det funkar jättebra!

August är sjuk, han mår verkligen inte bra. Han har varit snuvig några dagar, men i natt vaknade han med 39 graders feber och han är väldigt hostig. Nu ikväll hade han nästan 40 graders feber och han är verkligen hängig. En macka och några fruktbitar är allt han har fått i sig idag, men han har som tur är druckit ganska mycket vatten.

I morse när jag ringde till jobbet och berättade att jag skulle "vabba" kändes det nästan som att jag skulle skolka, det kändes konstigt att vara hemma från jobbet utan att vara sjuk. Men någon vilodag har det verkligen inte varit, det är jobbigt att vara hemma med sjukt barn. August har varit ledsen och gnällig och det är ju inte konstigt. Efter lunch bäddade jag ner honom i vagnen och tog en långpromenad så att han skulle få sova i lite halvsittande ställning. Det behövdes, han sov skönt.

Nu hoppas jag att han piggar på sig snart, det är inte roligt att se sitt barn så hängigt. Och dår är det ändå "bara" en förkylning, jag ryser när jag tänker på de föräldrar som kämpar med barn som har cancer eller andra svåra sjukdomar.

Det kom ett mail...

...från Ann på badhuset i Vingåker. De här bilderna hade hon hittat på August när han gick på babysim.
Häftigt!



söndag 8 februari 2009

Helgen

Så här många delar har August nu till sin pärlplattebondgård. Tack Challe, vi gillar dig! Nu fattas det bara en häst, en katt och kanske en bonde... ;-)


Nu ska vi bada!



August har sett att de "stora" barnen brukar gömma sig i skåpen i badhuset så han vill inte vara sämre!


August har fått en pall av mormor så nu är det jättekul att tvätta händerna!

Rickard hade lite fest igår så August och jag har sovit i Vingåker i natt, mysigt! August har sovit 11 timmar i sträck tre nätter i rad nu, så många tillfälligheter har vi aldrig haft förut! På förmiddagen var vi i badhuset, mamma, August och jag. Vi hade jätteroligt och det var lugnt och skönt och inte så mycket folk. Det hade kommit drygt en decimeter snö i Vingåker i natt, men hemma i stan hade det inte snöat mycket alls.
Rickard och hans kompisar sjöng Singstar igår kväll har jag hört ryktas om, hoppas inte grannen under var hemma för då kanske han vill flytta...
I går var jag på bio med min kompis Jonas, vi såg Bolt. En rätt så rolig film om en hund som inte visste att han var filmstjärna. En figur som hade en rätt framträdande roll i filmen var en hamster som hette Rolle, han sprang runt i en plastboll hela filmen och var faktiskt kul - kanske en Tage-kompis Challe?

fredag 6 februari 2009

TGIF!!!!!!

August har blivit en riktig tuffing sedan han började på dagis, han lär sig fort. Han härjar runt här hemma som en vilde och delar ut order. Han har lärt sig många nya ord också, han favorit är "mitt!". Så fort man frågar honom till exempel vad det är han leker med så säger han "mitt!" och gömmer det bakom ryggen. Undrar om han brukar försöka ta saker från de andra barnen så han har fått höra det? Han kan namnen på flera av barnen och "fröknarna" och han berättar vad de har gjort på dagis och vad de har fått för mat. Fast jag tror inte att de äter fisk varje dag, men pusslar gör han kanske varje dag.

På dagis har han också blivit tuff säger personalen, i början var han mycket försiktigare. Igår när jag skulle hämta honom höll han på att promenera uppför rutschkanan, med en dockvagn. De måste stänga in hans vagn, annars klättrar han upp i den hela tiden och står och balanserar. När de ska äta står han helst upp på stolen... Men han verkar stortrivas, det går jättebra både att hämta och lämna och personalen säger att han är glad och nöjd nästan hela tiden. Skönt!

Ikväll har vi ätit tapas och godis, gott! Nu är det sovdags!

onsdag 4 februari 2009

Träning

Jag är lite nöjd med mig själv idag. Oftast tycker jag om min sport, men inte alltid. Vissa dagar skulle det vara så enkelt att ta på sig lite trendiga träningskläder, gå in i en upplyst lokal, lyssna på musik och springa runt och vifta med armar och ben i samma takt som 50 andra som lyssnar på en hurtig Friskis-ledare. Så skönt att slippa halka, bara göra likadant som alla andra och inte behöva ta så hemskt mycket eget ansvar (förutom att ta sig till passet) för att passet blir genomfört. Jag har tränat på Friskis ibland och det är ju kul - då och då. Men nu har jag inga trendiga träningskläder och jag vill kunna mäta min träning i meter, sekunder, placeringar eller något och det är lite svårt om man sitter på en spinningcykel som inte rör sig ut fläcken eller springer runt och gör indianhopp i en gympasal.

Alltså pallrar jag mig ut i kylan och springer fram och tillbaka på en cykelväg. Låter ju kul... Är det faktiskt inte heller, fast efteråt är jag rätt nöjd. Och jag vill ju tävla och man kan inte vila sig i form hur länge som helst... Idag tog det låång tid innan jag kom iväg, hann nästan bli lite inbillningsförkyld innan jag pallrade mig ut. Det är inte kul med vinter utan snö. Plusgrader = helt OK, då kan man springa på mjuka skogsstigar och vägar. Snö = funkar också bra. Minusgrader utan snö, men med lite is kvar från den gamla snön = värdelöst! Hårt och knöligt, jag får ont i benen. Nu vill jag ha snö eller milt väder!

I Östergötland ska inte gamlingarna få rollatorer längre, de måste köpa själva. Snacka om att sparka på de som redan ligger! Om man har jobbat och betalat skatt i hela sitt liv så kan jag ju tycka att man har rätt att kunna få hjälpmedel så man kan gå ut och handla. Och hur billiga är alla höftfrakturer som kommer sedan när alla som inte får en rollator går och ramlar? Tur att jag inte jobbar i Östergötland längre, jag skulle skämmas för att vara tvungen att säga nej till någon som behöver ett hjälpmedel. Här i länet kan man faktiskt få två rollatorer till och med, om man har två våningar eller så. I alla fall något som är bra med det här landstinget, det kan behövas...

Utmaningen:

Fick en utmaning av Helena, utmaningen skickar jag vidare till er som läser min blogg:

Öppna er sjätte fotomapp och lägg ut den sjätte bilden som ligger i den mappen.

Det här var vår bild:

Mina två absoluta favoritkillar som jobbar med att "kicka" på knappar!

söndag 1 februari 2009

Hmm...

Om du försöker ignorera en knackning på din dörr, skrik då inte "Nej!" när någon frågar:
"Är det någon hemma?"
(Nalle Puh)

Åååå!

Jag blir så irriterad på folk som vet så mycket om barn, fast de inte har några själva (än)! Som verkar tro att barn är en klump modellera som föräldrarna kan forma som de vill. Som menar på att det är bra att lämna bort barnen ofta och tidigt för då blir de trygga med det. Eller hur? Eller så kan det ju vara så att barn behöver sina föräldrar. August hade knappast blivit tryggare av att vi lämnat bort honom ofta när han var liten, han var ju inte mogen för det då. Jag kan nog tycka att det är lite osunt med barn som inte reagerar på att bli bortlämnade när de är små, det känns mer naturligt att de vill vara med sina föräldrar.

Men det är ju lätt att säga saker innan man själv får barn. Jag trodde ju till exempel att det räckte med bra rutiner för att barnen skulle somna snällt vid samma tid varje kväll...

Och de lär ju bli varse när deras klump modellera tittar ut så småningom!