onsdag 31 oktober 2012
Höst
Idag var August feberfri så efter en lugn inneförmiddag gick vi ut för att se lite hur pigg han är - om han kan gå till förskolan imorgon.
Lekrum före städning
Vi har ett rum innanför tvättstugan, det rummet fungerar som lekrum/gästrum och tanken är att det så småningom kan bli lite som ett tonårsrum när barnen blir större - med tv, bäddsoffa och så. Det bästa med lekrummet är att man aldrig likson råkar gå förbi det och därför slipper man se när det är stökigt. Vi städar rätt sällan där, det är kul när barnen kan bygga upp stora landskap och världar där som sen kan få vara kvar utan att vara i vägen. Men till slut brukar det bli så stökigt att barnen inte får plats att leka där längre och då blir det storröjning. Passade utmärkt idag för lite snuvig, halvt rastlös mamma...
tisdag 30 oktober 2012
Arbetar hårt...
Den här snälla bilden passade min kollega Lotta på att ta (och lägga ut på Facebook...) på mig och vår kollega Malin idag. Vad vi gör egentligen? Tyvärr, vi har ju sekretess...
Sjukstuga
Knappt hann Irma bli feberfri innan jag var genomförkyld och när jag hämtade barnen hos Rickards föräldrar idag så hade August feber och ont i huvudet. Jorå, men vi kör väl lite mer vab då...
Jag var iväg en sväng nu ikväll och införskaffade lite utrustning för att klara en heldag hemma, hängig mamma, sjukt barn och friskt barn... En hög böcker lånades på bibblan och så köpte jag tunnbröd, keso, festis och massor av frukt så ska förhoppningsvis frukost och mellanmål förmiddag och eftermiddag kunna flyta på utan bråk och alltför mycket kladd.
söndag 28 oktober 2012
Augusts dag
Igår var det äntligen dags för Augusts efterlängtade Stockholmsdag, han har väntat och längtat sen sin födelsedag i maj. Eftersom prognosen lovade fint väder så fick Augusts cykel hänga med och så inledde vi dagen med en härlig höstpromenad på Gärdet och Djurgården - härligt!
Sen var det dags för lunch på Kaknästornet. August älskar höga byggnader och att se på utsikten så det hade han verkligen sett fram emot.
Klart att man vill ha efterrätt när man hittar ett sådant här bord!
Utsikt från våning 31 (restaurangen var på våning 28). Ser ni Globen långt borta?
Sen drog vi till Globen och dinosaurieshow, mycket uppskattat! Välgjort och påkostat. Det var nog tur att vi hade köpt biljetter till platser högt upp för August hade nog tyckt att det hade varit för läskigt om vi hade kommit närmare.
Sen var det dags för lunch på Kaknästornet. August älskar höga byggnader och att se på utsikten så det hade han verkligen sett fram emot.
Klart att man vill ha efterrätt när man hittar ett sådant här bord!
Utsikt från våning 31 (restaurangen var på våning 28). Ser ni Globen långt borta?
Sen drog vi till Globen och dinosaurieshow, mycket uppskattat! Välgjort och påkostat. Det var nog tur att vi hade köpt biljetter till platser högt upp för August hade nog tyckt att det hade varit för läskigt om vi hade kommit närmare.
Full rulle
Nu är vi på väg till Trosa på dop, ute i sista minuten är vi såklart. Det blev ju inte bättre av att August vägrade följa med och bestämde med sin farmor och farfar att han skulle vara där istället. Några mils omväg för oss och jag fick sminka mig i bilen - det kan ju ha blivit precis hur som helst...
Irma är fortfarande förkyld och lite hängig med feber, men hon har längtat så länge efter att gå på det här dopet och när "dopfamiljen" sa att vi gärna fick komma trots förkylningen eftersom de också är förkylda så bestämde vi oss för att åka i alla fall. Det är ju inte värre än att hon kan sitta och vila i knäet på någon av oss om hon blir trött.
Och imorgon blir det vab igen... Rickard drog kortaste strået den här gången, jag har dessutom ansvarat för present till en av mina kollegor som fyller 40 imorgon så det är väl trevligt om jag infinner mig på jobbet imorgon. På tisdag är förskolorna stängda så då var det redan bestämt att barnen skulle vara hos Rickards föräldrar, sen hoppas vi att alla är friska på onsdag!
lördag 27 oktober 2012
I god tid
August håller redan på att planera sitt intåg på arbetsmarknaden. Han nöjer sig inte med att fundera över roliga jobb utan han vill även veta hur man ska utbilda sig för att kunna jobba med det man vill. Sen kom han på att han inte vet hur man får ett jobb så då fick vi diskutera jobbansökningar och anställningsintervjuer också. Just nu verkar han ha siktet inställt på att bli ingenjör eftersom han vill konstruera broar och maskiner. Men han vill även jobba extra med att köra tåg och som lantbrukare. Han kan ju hindra ändra sig, han har ju ganska många år på sig att fundera...
fredag 26 oktober 2012
Multitasking...
Jag gillar visserligen min telefon och tycker att den är väldigt praktisk, men lika snabb som en tonåring är jag nog inte. Att chatta med två stycken, sms:a med tre stycken, spela lite SongPop och blogga samtidigt gör mig smått svettig.
Imorgon blir det dinosaurier i Globen!
Imorgon blir det dinosaurier i Globen!
Helg!
Man kan ju inte få annat än glammig helgkänsla när man får ett sådant här glittrigt konstverk. Att sedan Irma slog till på feber idag, det är smällar man får ta. Det var ju fint att hon tog det på en fredag i alla fall, så slapp vi en vab-dag...
onsdag 24 oktober 2012
tisdag 23 oktober 2012
måndag 22 oktober 2012
Torka aldrig tårar utan handskar
Jag älskar det mesta som Jonas Gardell gjort och han har definitivt inte gjort mig besviken den här gången heller. Sitter och gråter i soffan och lär nog inte somna på en bra stund.
söndag 21 oktober 2012
lördag 20 oktober 2012
Vi och dom?
Just nu dyker det lite här och var upp inlägg på Facebook som handlar om böneutrop från moskéer och om bidrag till invandrare. De flesta av dessa inlägg gör mig mörkrädd, är folk så himla trångsynta? Varför ska man direkt vända taggarna utåt och använda argument som "man får minsann ta seden dit man kommer"? Om vi ska fundera lite mer på just det, ganska slitna, argumentet en stund. Seden dit man kommer. I många länder är det lämpligt att täcka axlar och knän, i vissa fall endast på religiösa platser men det finns länder där man, i synnerhet som kvinna, inte ska visa för mycket hud om man ska följa seden. Räck upp handen alla som klär sig heltäckande på solsemestern! (Och nu menar jag inte på stranden på Kreta...) Jag upplever att det är väldigt populärt att uttrycka sig nedvärderande om invandrare och mena på att de ska ta seden dit de kommer, samtidigt som man fortsätter att kritisera deras seder och bruk och förmodligen inte skulle drömma om att ta seden dit man kom om man själv tvingades flytta till ett annat land.
Jag tror att det är ganska vanligt att man söker sig till Svenska Kyrkan när man vistas utomlands en längre tid, även om man inte varit aktiv inom kyrkan hemma i Sverige. Kyrkan brukar ordna firande vid till exempel Lucia och midsommar och det är väl tryggt och mysigt att få ha det lite som hemma när man är i ett främmande land, eller hur? Det är klart att man gärna umgås med de andra svenska familjerna för man vill ju inte att barnen ska tappa svenskan, eller hur? Det är ju jätteskönt att Ikea säljer lite mat som smakar svenskt, eller hur?
Men hur kommer det sig att det bara gäller oss? Att vi blir förbannade på invandrare rent generellt för att de vill följa sina seder och behålla sin kultur? Eller, rent generellt är det inte för de flesta räknar inte folk från till exempel USA, våra nordiska grannländer och västeuropa som invandrare - man menar människor från Afrika och mellanöstern när man pratar om invandrare - eller "vi och dom". Hur kommer det sig att det är "dom" som ska anpassa sig och bli som svenskar? Jag tycker också att det är lämpligt att försöka lära sig språket när man kommer till ett nytt land, men det betyder väl inte att man ska utplåna sig själv och sin kultur helt och hållet?
Det som är märkligt är att (som jag upplever det) de som har mest åsikter påfallande ofta är människor som inte har någon som helst kontakt med "dom där invandrarna". De bor kanske på landet där det bara bor "äkta, rejäla svenskar" och det är också med dessa som de umgås. Många åsikter bygger på saker man har läst i tidningen eller "hört", kanske på Facebook...
I Sverige har vi religionsfrihet, är inte det något fint? Något vi borde värna om? I Sverige är det många som tillhör kristendomen, men det är inte så många som faktiskt är aktivt troende. Är det en anledning till att vi har svårt att sätta oss in hur det är att vilja leva efter en religion?
Inte många tycker att det är konstigt att kyrkklockorna på våra kyrkor slår lite nu och då - på bröllop, vid begravningar, varje söndag och i vissa fall varje timme. Men när en moské i Fittja önskar ett böneutrop en gång i veckan, då slår folk bakut. Hur många av er som svär och klagar på Facebook bor faktiskt i närheten av en moské? Nu finns det ju visserligen moskéer på många orter, men på de flesta ställen inryms de i en lägenhet eller annan liknande lokal och då blir det ju inte aktuellt med böneutrop. Hur många moskéer med torn finns det i Sverige? Och var ligger dessa moskéer? Om man har bosatt sig mitt ute i ödemarken så kan jag förstå om man skulle bli lite störd om det helt plötsligt började väsnas från en moské (men förmodligen även om det var en kyrka, eller kanske en mc-klubb det gällde...), men de flesta moskéer ligger väl i städer? Och där kan jag komma på ganska många saker som låter och stör, förmodligen mer än ett böneutrop en gång i veckan (eller fem gånger om dagen om det skulle bli aktuellt): utryckningsfordon, glassbilen, utrop från tågstationen, byggarbetsplatser, marknader och konserter, kyrkklockor och så vidare... Och så himla ofta byggs det väl inte moskéer i områden där det uteslutande bor folk som inte är muslimer och därför inte är intresserade av böneutrop? Det känns ju liksom lite ogenomtänkt i så fall...
Nu blev det här ett så långt inlägg att jag nog får fortsätta en annan dag, men jag skulle så gärna önska att folk var lite mer öppna för nya intryck och inte bestämma på förhand vad man ska tycka om någon man inte vet något om.
Det var mycket annat jag ville få med, fortsättning följer.
Jag tror att det är ganska vanligt att man söker sig till Svenska Kyrkan när man vistas utomlands en längre tid, även om man inte varit aktiv inom kyrkan hemma i Sverige. Kyrkan brukar ordna firande vid till exempel Lucia och midsommar och det är väl tryggt och mysigt att få ha det lite som hemma när man är i ett främmande land, eller hur? Det är klart att man gärna umgås med de andra svenska familjerna för man vill ju inte att barnen ska tappa svenskan, eller hur? Det är ju jätteskönt att Ikea säljer lite mat som smakar svenskt, eller hur?
Men hur kommer det sig att det bara gäller oss? Att vi blir förbannade på invandrare rent generellt för att de vill följa sina seder och behålla sin kultur? Eller, rent generellt är det inte för de flesta räknar inte folk från till exempel USA, våra nordiska grannländer och västeuropa som invandrare - man menar människor från Afrika och mellanöstern när man pratar om invandrare - eller "vi och dom". Hur kommer det sig att det är "dom" som ska anpassa sig och bli som svenskar? Jag tycker också att det är lämpligt att försöka lära sig språket när man kommer till ett nytt land, men det betyder väl inte att man ska utplåna sig själv och sin kultur helt och hållet?
Det som är märkligt är att (som jag upplever det) de som har mest åsikter påfallande ofta är människor som inte har någon som helst kontakt med "dom där invandrarna". De bor kanske på landet där det bara bor "äkta, rejäla svenskar" och det är också med dessa som de umgås. Många åsikter bygger på saker man har läst i tidningen eller "hört", kanske på Facebook...
I Sverige har vi religionsfrihet, är inte det något fint? Något vi borde värna om? I Sverige är det många som tillhör kristendomen, men det är inte så många som faktiskt är aktivt troende. Är det en anledning till att vi har svårt att sätta oss in hur det är att vilja leva efter en religion?
Inte många tycker att det är konstigt att kyrkklockorna på våra kyrkor slår lite nu och då - på bröllop, vid begravningar, varje söndag och i vissa fall varje timme. Men när en moské i Fittja önskar ett böneutrop en gång i veckan, då slår folk bakut. Hur många av er som svär och klagar på Facebook bor faktiskt i närheten av en moské? Nu finns det ju visserligen moskéer på många orter, men på de flesta ställen inryms de i en lägenhet eller annan liknande lokal och då blir det ju inte aktuellt med böneutrop. Hur många moskéer med torn finns det i Sverige? Och var ligger dessa moskéer? Om man har bosatt sig mitt ute i ödemarken så kan jag förstå om man skulle bli lite störd om det helt plötsligt började väsnas från en moské (men förmodligen även om det var en kyrka, eller kanske en mc-klubb det gällde...), men de flesta moskéer ligger väl i städer? Och där kan jag komma på ganska många saker som låter och stör, förmodligen mer än ett böneutrop en gång i veckan (eller fem gånger om dagen om det skulle bli aktuellt): utryckningsfordon, glassbilen, utrop från tågstationen, byggarbetsplatser, marknader och konserter, kyrkklockor och så vidare... Och så himla ofta byggs det väl inte moskéer i områden där det uteslutande bor folk som inte är muslimer och därför inte är intresserade av böneutrop? Det känns ju liksom lite ogenomtänkt i så fall...
Nu blev det här ett så långt inlägg att jag nog får fortsätta en annan dag, men jag skulle så gärna önska att folk var lite mer öppna för nya intryck och inte bestämma på förhand vad man ska tycka om någon man inte vet något om.
Det var mycket annat jag ville få med, fortsättning följer.
Regn och sol
Bilden är tagen på skolgården en dag när jag skulle hämta August.
Skola, förskola, stora barngrupper, tankar, drömmar, regn och sol. Det ryms mycket i mitt huvud just nu. Och vad gör jag då? Jo jag sorterar. Papper, garderober, lådor, skåp, vinden - you name it! Problemet är att jag sorterar rätt så ofta så det finns inte så mycket att röja - det är ordning mest överallt. Men skönt är det!
Jag har lite bloggtorka just nu känner jag, men eftersom jag lånade två kassar med böcker på biblioteket igår så gör ju inte det så mycket... På biblioteket hamnade jag och barnen mitt i ett lunchdisco, det var ju lite kul faktiskt. Irma och jag dansade oss svettiga (eller jag dansade mig svettig eftersom Irma absolut skulle sitta på min arm och dansa) och August satt bredvid och tjurade. På kvällen fick inte August gå på friidrotten, i den här familjen kan man få roliga saker indragna när man beter sig illa tills föräldrarnas tålamod tar slut. Men en mysig kväll fick vi. Jag läste högt för August, en bok på 100 sidor i ett sträck. Sedan upptäckte jag att filmen vi lånat inte var dubbad så då fick jag läsa hela filmen högt också - tålamodspoäng på det.
Vuxenpoäng har vi också samlat ihop i veckan, två föräldramöten har vi suttit av - ett på vardera förskola. Bra föräldramöten har det varit också, jag gick därifrån med en bra magkänsla och DET är skönt! Jag har nämligen lätt för att reta mig på saker, men det har blivit så himla mycket bättre. Jag fick till och med beröm dagen efter ett av mötena när jag hämtade Irma, en av pedagogerna som hade blivit så glad över saker jag sa på mötet.
Barnen lekr just nu och är alldeles sams (peppar, peppar osv...) så jag ska ta och slänga mig i soffan en stund.
Skola, förskola, stora barngrupper, tankar, drömmar, regn och sol. Det ryms mycket i mitt huvud just nu. Och vad gör jag då? Jo jag sorterar. Papper, garderober, lådor, skåp, vinden - you name it! Problemet är att jag sorterar rätt så ofta så det finns inte så mycket att röja - det är ordning mest överallt. Men skönt är det!
Jag har lite bloggtorka just nu känner jag, men eftersom jag lånade två kassar med böcker på biblioteket igår så gör ju inte det så mycket... På biblioteket hamnade jag och barnen mitt i ett lunchdisco, det var ju lite kul faktiskt. Irma och jag dansade oss svettiga (eller jag dansade mig svettig eftersom Irma absolut skulle sitta på min arm och dansa) och August satt bredvid och tjurade. På kvällen fick inte August gå på friidrotten, i den här familjen kan man få roliga saker indragna när man beter sig illa tills föräldrarnas tålamod tar slut. Men en mysig kväll fick vi. Jag läste högt för August, en bok på 100 sidor i ett sträck. Sedan upptäckte jag att filmen vi lånat inte var dubbad så då fick jag läsa hela filmen högt också - tålamodspoäng på det.
Vuxenpoäng har vi också samlat ihop i veckan, två föräldramöten har vi suttit av - ett på vardera förskola. Bra föräldramöten har det varit också, jag gick därifrån med en bra magkänsla och DET är skönt! Jag har nämligen lätt för att reta mig på saker, men det har blivit så himla mycket bättre. Jag fick till och med beröm dagen efter ett av mötena när jag hämtade Irma, en av pedagogerna som hade blivit så glad över saker jag sa på mötet.
Barnen lekr just nu och är alldeles sams (peppar, peppar osv...) så jag ska ta och slänga mig i soffan en stund.
fredag 19 oktober 2012
onsdag 17 oktober 2012
Hej
Luften gick visst ur mig en aning. Återkommer nog alldeles snart igen. Vi har kört lite vab igen, August den här gången. Han är nästan aldrig sjuk så som han njöt av sin feber och sitt halsonda...
Imorgon är det sista dagen på arbetsveckan för mig och barnen, skönt!
söndag 14 oktober 2012
Söndag på Tom Tits
Idag tillbringade vi hela dagen på Tom Tits i Södertäljde, vi hade sällskap av Martina och Johan. Det blev en spännande och intressant dag med experiment och upptäckande, lek och bus. August tog mod till sig och var mäkta stolt över att han (tillsammans med mig) vågade åka rutschkanan som gick på utsidan av huset, från fjärde ner till första våningen.
Ser ni August inne i akvariumet?
August och jag lyfter oss själva.
Irma och jag testar färgade skuggor
Kulbana
Vi bygger oss en bro
Världens längsta man var lika lång som hålet barnen står i.
Såpbubblerummet
Vattenlek
August försöker flyga
Asful bild, men jag måste ta med den - det är en fördröjd spegel så jag har fotat mig själv med mobilen. Coolt tyckte jag.
Vi såg också Body Worlds, en ganska omdebatterad utställning som jag sett fram emot att besöka. En mycket fascinerande och vacker utställning om vår fantastiska människokropp. Hela familjen (utom Irma som sov i vagnen) uppskattade allt som fanns att se och det var en vördnadsfull stämning i lokalen. August är intresserad av kroppen och dess funktioner, men jag tror inte att han reflekterade så mycket över att det var riktiga kroppar. Jag rekomenderar verkligen utställningen!
Ser ni August inne i akvariumet?
August och jag lyfter oss själva.
Irma och jag testar färgade skuggor
Kulbana
Vi bygger oss en bro
Världens längsta man var lika lång som hålet barnen står i.
Såpbubblerummet
Vattenlek
August försöker flyga
Asful bild, men jag måste ta med den - det är en fördröjd spegel så jag har fotat mig själv med mobilen. Coolt tyckte jag.
Vi såg också Body Worlds, en ganska omdebatterad utställning som jag sett fram emot att besöka. En mycket fascinerande och vacker utställning om vår fantastiska människokropp. Hela familjen (utom Irma som sov i vagnen) uppskattade allt som fanns att se och det var en vördnadsfull stämning i lokalen. August är intresserad av kroppen och dess funktioner, men jag tror inte att han reflekterade så mycket över att det var riktiga kroppar. Jag rekomenderar verkligen utställningen!
lördag 13 oktober 2012
Spelkväll
Idag åt vi ganska tidig middag och sen satt vi länge och spelade spel och åt godis. Så himla mysigt, trodde ärligt talat inte att det skulle gå så lugnt till och vara så roligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
