Presenter

Idag på eftermiddagen åkte vi till Lerbo en sväng och kollade in hästar, kossor, kalvar, tjurar, traktorer och hundar. Och hälsade på Augusts farmor och farfar förstås. De hade köpt presenter till August. En potta och en pall som han kan ha för att nå upp till handfatet. De matchar varandra. Ja inte handfatet och pallen, utan pottan och pallen. Blått är det, och pallen är lite röd också. August blev jätteglad, Rickard och jag också - det är dyrt med barngrejor. Rickards mamma har förfasat sig lite över att Augusts föräldrar inte har köpt någon potta åt det stackars barnet än (nu överdriver jag lite) så hon fick ta tag i saken och ordna upp det. Klart att det är varje barns rättighet att ha en egen potta. Hon hade köpt blöjor och en haklapp också, så vi inte behöver packa så mycket saker när vi ska hälsa på. Då tyckte Rickards pappa att vi kunde lämna kvar August över natten där, det fanns ju saker... Det hade August säkert tyckt varit jättekul, men vi tyckte nog att han behöver vara lite hemma nu på helgerna när han har börjat på dagis.

August satt på pottan hela kvällen här hemma och sa att han skulle kissa. Det gjorde han nu inte, men det är ju bra att han har fattat vad man ska ha pottan till. Han ställde upp den i soffan innan han satte sig så det kanske var lika bra att det inte kom något kiss.

Ungen pratar så himla mycket nu, han upprepar nästan allt man säger. Och jag som råkar svära lite ibland, det måste jag sluta med. Inte så kul om han kommer till dagis och säger "fan!" eller något sådant. Men det är mysigt, nu kan han ju faktiskt berätta vad han har gjort eller be om saker. Jag har slutat räkna alla nya ord han lär sig, det går liksom inte längre.

Imorgon är det min sovmorgon, hurra! Igår kväll vaknade August vid elva, strax efter att jag gått och lagt mig. Sedan var han vaken till två! Han skrek om jag släckte lampan och han låg oavbrutet och snurrade runt och sparkade på mig. Sedan sov han oroligt hela natten och ropade efter nappen och var som en propeller i sängen. Kvart över sex tyckte han att det var morgon. Då var jag en dålig (?) mamma och använde TV:n som barnvakt. Jag satte August i ena änden av soffan och parkerade mig själv i den andra, satte igång Teletubbies, proppade i öronproppar (på mig alltså) och sov en timme till. Innan i natt hade August sovit 10 timmar i sträck i sin egen säng, två nätter i rad. Men det var visst en tillfällighet...

Årets första blomma!

De här små söta fick jag syn på idag när jag kom hem från löpningen. Nu är det ju inte ett vårtecken eftersom vintergäck brukar blomma just på vintern, men jag blir alltid glad av lite blommor. Jag tycker lite synd om de människor som typ i januari - februari säger saker som "Nu behöver det inte komma någon snö, nu kan våren få komma", eller "Nu känns det som vår i luften!". Vad besvikna de ska bli, det blir ju liksom inte vår mitt i vintern, även om det inte är snö. Dessutom kommer det alltid bakslag (kan man ju kalla det om man inte gillar vintern) så det är nog mer lagom att börja sikta mot våren i slutet av mars, början på april sådär.

Jag vänter ju fortfarande på att vintern ska komma, jag gillar snö! Fast om det inte är någon snö så är det bara onödigt med minusgrader, det blir bara hårt och knöligt ute då.

Och till sist, ett tips till er som ska testa mitt lilla fredagskämt: jag trodde ju att de allra flesta människor vet vad stol heter på engelska, men så var uppenbarligen inte fallet (märkte jag redan på fler än en person på jobbet). Prova att säga chair istället för"steuol" så blir det bättre...

TGIF!!!!!!

Rickard tyckte att det blev lite svårt att läsa, men jag tycker det går bra. Kör väl så här ett tag, men ni kan ju säga till om ni blir alltför trötta i ögonen.

Dagisveckan har gått över all förväntan, August stormtrivs. Jag fick ju magknip när han var ledsen i måndags morse, men det var bara en gång. Igår och idag har han till och med vinkat och sagt hejdå när jag har lämnat honom. I morse när jag sa att jag skulle till jobbet så fick jag en kram och en puss, sedan vinkade han och sa hejdå och så vände han och gick. Det var han som lämnade mig!

Jag har längtat hela dagarna efter att få hämta honom igen och han har sannerligen inte gjort mig besviken! Varje dag skrattar han lyckligt och kommer springande och kastar sig om halsen på mig. Sedan vill han snabbt ner igen för att fortsätta leka, men det är kul att han blir så glad när jag kommer. Fast han vill inte gå hem sedan, det finns så mycket viktiga saker han måste fixa med på dagis. Åka rutschkana till exempel och sedan låta alla leksakerna åka också. Igår sprang han och gav "sin fröken" en kram när vi skulle gå hem. Känns jätteskönt att han trivs så bra! Jag är också jättenöjd, jag tycker så mycket om personalen (än så länge i alla fall...). Det är en väldigt behaglig stämning på avdelningen och det känns bra. Personalen verkar inte heller bli störda av att jag ringde de två (OK, tre kanske...) första dagarna för att höra om allt var bra. Tvärtom så uppmuntrade de mig och sa att det är jättebra att ringa, jag får ringa så ofta jag vill... Vilket jag gärna skulle göra, men jag känner liksom på mig att de kanske skulle tröttna om jag verkligen gjorde det - typ fyra gånger om dagen eller så...

I förrgår tränade jag intervaller för första gången på typ tre månader. Om jag ska ställa upp i de tävlingar jag funderar på så måste jag nog träna lite... Det går ju både bättre och är betydligt roligare att tävla om man är tränad. Men det gick bra faktiskt, mycket bättre än jag förväntat mig. Skulle köra terrängintervaller, men det var glashalt i spåret. Det blev tusenmetersintervaller på gångbanan vid Nyköpingsvägen istället. Tre tanter höjde en aning på ögonbrynen när de mött mig två gånger och blivit omsprungna en gång.

August har fått påfyllning till sin pärlplattebondgård; en hund och två får. Tyvärr har jag inte tagit hem dem från jobbet än eftersom jag inte är helt säker på att de klarar en väsktransport till och från dagis på eftermiddagen.

Nu ligger jag och tjuter av skratt igen. Har just bett Rickard göra samma översättning som vi sprang runt med på jobbet idag. Hälften tjöt av skratt där också, resten höjde på ögonbrynen och droppade torrt kommentarer som "Hög nivå, verkligen!" Och det var det väl kanske inte, men vaddå - det är ju fredag!

Testa själva (roligast om man är lite övertrött...):

Säg följande ord högt på engelska: KÖPA SE STOL 10. Haha! Trevlig helg!

Har fixat lite med sidan

och mycket färger blev det! Får se om jag gillar det. Är det svårt att läsa med den här textfärgen? Strax kommer ett "riktigt inlägg", ska bara byta i tvättstugan först.

Jobba, jobba!

Full fart är det på hela familjen nu, alla jobbar på dagarna! August var inte så glad över att gå till sitt "jobb" igår, han var jätteledsen när jag lämnade honom. När jag ringde en liten stund senare var dock allt bra igen och idag gick det mycket bättre att lämna honom. Han blir strålande glad när jag kommer och hämtar honom, idag sprang han skrattande mot mig och kastade sig om halsen på mig - då smälte nästan mitt hjärta. Sedan ville han omedelbart ner igen och fortsätta leka, han har inte tid att gå hem på dagarna.

Jag får ingen student! Studenten hade fått en plats i Uppsala, där hon läser, så skolan tackade nej till vår plats. OK, rätt så skönt känns det, men lite snopet eftersom jag ställt in mig på det. Det blir fler gånger...

Nu ska jag betala räkningar och se på TV.

Ångest!

Har rensat lite i garderoben eftersom jag köpte två nya plagg idag när jag var i Nyköping och träffade min kompis Hanna. En mycket trevlig date förövrigt. Hur som helst, jag brukar köra med "en in - en ut" när det gäller mina kläder. Just nu är status "två in - tretton ut"! Men vi får väl se, jag har ju inte kastat sakerna än. Sådant här kan ge mig lite ångest, men vet ju aldrig om man kommer att sakna grejorna. Fast jag är tusen gånger bättre än Rickard på att rensa bort överblivna saker. Jag säger bara: ni skulle se vårt pannrum (Rickards privata prylsamlarrum) Vill ni ha en spik eller skruv, vilken storlek eller färg som helst - säg bara till. Eller en liten pinne av något slag, eller lite sågspån, en pensel, en trasig skruvmejsel, eller en som funkar, några cykeldelar - ja, säg bara till!

Helgen har varit rätt så lugn, i alla fall för Augusts del. Vi kände att han behöver det efter en hård dagisvecka. Jag var ute på långtur igår med en kille från klubben, riktig terränglöpning. Det var knappt så det fanns en stig att hålla sig till. Han hade karta med sig och det var ju tur, fast en karta har man mest användning för om man vet var på kartan man befinner sig... Nåja, 17 km fick vi ihop och inte kom vi vilse heller.

Idag var jag i Nyköping och Rickard och August skrotade runt ute i Lerbo och tittade på kossor och traktorer och åt korv. På eftermiddagen fick August följa med en liten sväng till Vingåker på 4-årskalas. Det var den första i raden Eliasson som fyller år, om en vecka är det dags för nästa. Sedan kommer det en ny familjemedlem i början på april och så fyller den sista år i slutet på april. Och nu är det bara barnen i familjen vi talar om. Trevligt var det och jag åt massor av kakor! Alltid goda kalas där!

August fick ta på sig pyjamas hemma hos mina föräldrar innan vi åkte hem, när vi kom hem somnade han genast.

Nu ska jag gå och lägga mig, imorgon börjar allvaret med två arbetande föräldrar och dagislämning varje morgon!

TGIF!!!!!!

Vad skönt det är att använda samma rubrik varje fredag, då slipper jag försöka vara påhittig.

Jag ska få en student! Herregud! Jag vet ju inte ens vad jag själv håller på med, kanske bäst att jag börjar fundera över det nu. Annars kan det bli svårt att handleda en student med massor av smarta frågor på lut. Jag ska "dela" studenten med min kollega så jag har inte ensamt ansvar, men ändå.

Igår var det kaos på jobbet, hur mycket som helst att göra! Jag har fått nästan tre extra flextimmar på två dagar. Fast så kan jag inte göra sedan, jag ska ju hämta på dagis varje dag. Då får avdelningen nöja sig med mina ordinarie tider, annars får de börja köpa mer tid av oss. "Min" arbetsterapeut vaktade på mig idag så jag gick ifrån avdelningen i tid för att hinna skriva journaler. Men idag hade jag bättre koll på läget så jag kunde prioritera stenhårt. Det är aldrig kul att prioritera bort patienter, jag skulle vilja hinna med allt - men det går inte! Avdelningen är knökfull med jättesjuka patienter, det är mycket att göra. Och så går det rykten om att de ska dra ner fler vårdplatser, samtidigt som kommunen ska lägga ner avdelningar på äldreboenden. Hur tänker de? Ska de börja praktisera ättestupan igen? Folk blir ju liksom inte friskare bara för att det finns färre platser, det kommer bara att bli överbeläggningar så personalen går på knäna.

August är en riktig dagiskille nu! Tre dagar i rad har Rickard fått lämna honom där på morgonen och hämtat honom på eftermiddagen, det har fungerat jättebra! Vad skönt, jag som var så orolig. Klart att det kan bli bakslag, men det är roligt med en bra start. August äter, sover och leker som han aldrig gjort annat. Det är ju heller ingen nackdel att det är mycket barn sjuka nu så det är väldigt lugnt på Augusts avdelning. Det är 20 barn inskrivna, men det har nog inte varit fler än 10 åt gången någon gång under de här två veckorna. Skönt!

Lite bilder på det dyraste vi har:

Det är tryggt med en egen "Umpa" att dela säng med!

Världens sötaste!

En nattvaken kille på nyårsafton

August pussar på sin "bebis" Lova

Tråkigt

Ibland, när jag har mycket omkring mig, så händer det att jag önskar att jag kunde få bli lite sjuk så jag kunde få ligga hemma på soffan och softa. Jag är inte sjuk så himla ofta och det är väl därför jag hinner glömma bort hur det är - annars skulle jag väl inte önska det.

Idag har jag mått änu sämre än igår. Jag kräks visserligen inte, men jag har varit helt däckad och jag har jätteont i magen. Min mage är ju inte ingen järnmage i vanliga fall och en magsjuka sätter den helt ur spel. Jag har knappt orkat läsa eller surfa och det var bara skitprogram på TV. Det är ju jättetråkigt att vara sjuk, jag ska aldrig mer önska det!

Förut ritade jag och August lite. Jag försökte mig på att rita en apa. Den blev kanske inte jättefin, det är inte så lätt att rita med avbrutna kritor och jag är ingen teckningstalang, men jag tyckte nog att man kunde se vad det var. Det tyckte August också, han utbrast glatt: Pappa! Hmm....

August brukar ju svara Per om man frågar om han kan säga Sofie (Per är Sofies kille). Nu har han kommit på att han kan svara det på allt som han tycker verkar svårt, eller inte vill försöka säga. Så idag när jag frågade om han kunde säga "Tomas Tåget" så tittade han på mig med busig min och svarade "Pär!".

Nästa sjukling...

...blev jag. Hur kunde jag tro att jag skulle klara mig? Den här sjukan var visst rätt smittsam... Rickard verkade ju inte så himla magsjuk, men tydligen var han det. Och troligtvis kommer alltihopa från den lille killen på dagis som förmodligen inte alls ätit något olämpligt...

Jag har kräkts hela natten och varit däckad hela dagen. Inte ens orkat surfa och då är det illa! August var lite bekymrad över det, inte att jag inte orkat använda datorn, utan att jag låg i sängen hela dagen. Han är inte så van vid att jag är stilla... Men han bad Rickard om att få åka bil och handla så det gjorde de på eftermiddagen. Imorgon går August och Rickard till dagis (jag vet att det heter förskola) och jag ska vila upp mig.

Jag kollade på Nicke Nyfiken förut, det var kul. Nicke gick till grannen för att låna en pump när han råkat fylla Mannen med den gula hattens vardagsrum med vatten. Då säger berättarrösten: "Och nu skulle egentligen vaktgrisarna göra det vaktgrisar ska, men eftersom de inte har någon grindöppnargris så går inte det". Jag säger då det, vad mycket bra saker man kan lära sig av att se barnprogram...

Magsjuka

Nu har vi haft en till liten magsjukling här hemma och det är anledningen till att vi nu har fyra stora underlakan och ungefär lika många par pyjamasar och påslakanset på golvet i tvättstugan. Tur att vår tvättstuga är ledig ofta.

August hade svårt att komma till ro igår kväll men han var glad och pigg så vi trodde att det berodde på dagisinskolning och barnkalas, han fick somna hos mig i soffan. Där sov han lugnt i en timme, vaknade och satte sig upp, skrek lite och kaskadkräktes därefter över hela vardagsrummet. Han fortsatte att kräkas ungefär en gång i timmen fram till tvåtiden i natt. Efter varje kräkning grät han och ville ha vatten, som sedan omedelbart kom upp igen. Vätskeersättningen som vi kokat efter recept från sjukvårdsrådgivningen ville han absolut inte ha. Vid två somnade han och sov till sextiden och sedan har han inte kräks mer. Nu kommer det i andra änden istället, men det verkar han inte lida av.

Vi var på barnkalas igår eftermiddag...

Imorgon får jag vara hemma med honom, Rickard får gå till jobbet trots att han egentligen hade tagit föräldraledigt. Vi tyckte liksom att det kanske är lite onödigt om jag tar med vinterkräksjukan till sjukhuset...

Jag tog med den till simhallen istället, där har jag varit och jobbat som tävlingsfunktionär ett tag idag.

Fredag

Idag är det ingen TGIF-fredag. Nu vill jag egentligen att den här veckan aldrig ska ta slut, på måndag börjar allvaret igen. Jag har ju bara jobbat två dagar sedan dagen före julafton och jag trivs med att gå hemma. Arbetsskygg? Tja, det blir nog bra när jag kommer igång. Nästa vecka är det Rickard som har hand om inskolningen på dagis, om han är frisk vill säga. Nu ligger han i soffan och har en sjukdom som är misstänkt lite lik magsjuka. Fast han kräks inte, men - ja, ni fattar. Han fick sova i gästrummet i natt, August och jag vill inte bli smittade. Nu bor vi ju i samma hus så det hjälper kanske inte, men man ska aldrig underskatta placeboeffekten.

Igår var August en riktig dagiskille, han åt lunch helt ensam på dagis. Det var ju såklart personal och andra barn där, men inte jag. Jag fick tillbringa trekvart på Kvantum, läsandes Aftonbladet och trummandes med fingrarna. Allt hade gått jättebra!

Idag var vi på dagis mellan åtta och tolv och August åt både frukost och lunch. Tyvärr var hans inskolnings"fröken" sjuk idag så det var inte läge för mig att gå iväg något. Jag stannade kvar hela tiden och läste sagor för de större barnen medan August lekte. Han är lite rolig när han vill ha någon särskild leksak. Det finns hur mycket leksaker som helst där, men August blir som mest intresserad av de saker som ett annat barn precis börjat leka med. Först försöker han ta leksaken, funkar inte det så hämtar han något annat. Sedan håller han fram leksaken, säger "Tack tack" och så försöker han byta till sig det han vill ha genom att dra i det. Smart tycker jag!

Premiär igen!

I morse var det ett barn som kräktes två gånger på dagis, sedan fick han åka hem. Hoppas att han bara hade ätit något olämpligt...

August sprang raka vägen in idag också. Sedan var det dags för frukost, det serverades mannagrynsgröt. Jag trodde att August skulle kunna gilla det, det är ju lite samma konsistens som på barngröten han äter hemma. Han tittade inte ens åt gröten, det stod ju en brödkorg på bordet... "Macka!" skrek han och sedan åt han macka, tre stycken. Tre! Det var ju liksom normalstora mackor, men han bara slukade dem. Han ville ha fler men då satte jag stopp, sa att han fick äta gröt om han var mer hungrig. Då tackade han för maten och ålade ner från stolen. Ja ja, det där överlämnar jag till personalen i fortsättningen...

Han var arg när vi skulle gå hem, men han hade redan lärt sig var hans skor står. När vi åkte ifrån dagis skjutsade jag honom till Lerbo där han skulle få tillbringa dagen. Själv åkte jag hem och lämnade bilen och hämtade ut en hyrbil på jobbet. Jag har haft hyrbil tre gånger på det här jobbet och det har varit tre olika bilmärken. Kan de inte hålla sig till samma, det blir ju problem bara att veta var man ska sätta i startnyckeln. Eller plastkortet, som det var när jag fick köra Renault. Idag var det en Ford.

Jag hämtade upp en kollega i Strångsjö och sedan fortsatte vi till Norrköping. Resten av våra kollegor befann sig redan på Arbetets museum och jobbade med vårens planering. Vi gled in lite lagom sent och hann mest sitta och spåna om lite luddiga framtidsvisioner innan det var dags för lunch.

Efter lunchen var det dags för nästa aktivitet som mycket riktigt visade sig vara curling, premiär för mig! Så nu är jag en äkta curlingförälder, haha! (Herregud vilket kasst skämt...). Curling var lite roligare än jag förväntat mig, men jag vidhåller fortfarande att det inte är en sport utan en fritidsaktivitet (samma kategori där jag sorterar in bowling och golf). Vårt lag vann såklart (vi fortsatte spela tills vi hade vunnit, då hade de flesta andra redan slutat) och jag gjorde två poäng på slutet (se förra parentesen...). Det var lättare än jag trodde att få iväg stenen rakt, men svårare att lägga den lagom hårt så att den inte åkte förbi ringen, alternativt stannade 10 meter innan. Vi hade kul tillsammans i alla fall! Bra, eftersom vi på förmiddagen pratat mycket om arbetsglädje. Min arbetsglädje har varit lite sådär en period. Det här var ju kul, men jag är inte anställd för att spela curling... Men det blir nog bättre, ska få lite nya arbetsuppgifter vid årsskiftet.

Nu ikväll har Elin varit här och hälsat på, vi pratade, kollade på Top Model och sjöng lite Singstar. Mysigt!

Premiär

Idag har vi haft två premiärer här i familjen, vi börjar med den viktigaste:

Klockan 10.00 idag infann sig hela familjen Sandberg/Siverskog utanför Lasstorps förskola (eller heter den möjligtvis Förskolan Lasstorp?). Vi möttes av vår inskolnings"fröken" som verkade trevlig och glad, men kanske en aning virrig. August hade redan fått en hylla för sina skor och en egen plats i raden av hyllor och krokar där kläderna ska hänga. I skåpet för extrakläder och i hyllan för blöjor fanns också hans namn på små lappar, det kändes välkomnande.

August hann vi knappt få av ytterkläderna innan han var inne i lekrummet och provåkte den lilla rutschkanan som fanns där. Han glömde helt bort att han brukar vara lite blyg i nya situationer. Några minuter senare lekte han för fullt med en liten tjej i samma ålder som han själv, Rickard och mig tittade han inte åt.

Vi stannade bara en timme idag och August var inte så pigg på att gå därifrån, det bådar ju gott. Mitt första intryck blev "helt OK". Personalen verkade trevliga, det fanns mycket leksaker, men det var slitna lokaler och väldigt smutsigt. Hur kan det vara så smutsigt en måndagsförmiddag? Förmodligen har de väl inte städning så ofta. Men August är ju inte dammallergisk och vi har tvättmaskin så det löser sig nog. Barnen brukar tydligen sova inne på madrasser, det trodde jag var avskaffat för länge sedan. Men de hade ett barn som sover ute och de sa att vi kunde prova vilket vi ville. Helst vill ju jag att han sover ute, men det beror ju lite på var vagnen ska stå. Vi får se hur det blir.

Premiär nummer två var: Pilates!

Jag råkade ju i ett (mycket) svagt ögonblick lova min kollega att jag skulle börja på Pilates och nu var det upp till bevis. Jag hade ju haft en del argument emot att börja:

• Jag var inte säker på att jag skulle vara bra på det direkt, jag vill ju helst kunna allt på en gång.
• Jag är mest intresserad av träning som ger hög puls - jag vill bli svettig och andfådd när jag tränar.
• Jag ville inte skämma ut mig och vara stelast i gruppen.
• Jag har svårt att vara stilla och göra saker långsamt.

Resultatet ? Tja, jag vänjer mig väl kanske... Fast det var bättre än jag trodde faktiskt. Men visst låg jag och kikade lite på de andra och trummade med fingrarna när vi skulle ligga stilla i Pilatesställning och koncentrera oss. Ingen märkte det, alla andra kunde nämligen blunda, ligga stilla och koncentrera sig. Tur att jag hade simmat i två timmar innan jag gick dit, nu var jag ju i alla fall lite "rastad". Det här är nog bra träning för mig!

Imorgon ska August äta frukost på dagis, sedan ska han till sin farmor. Jag ska till Norrköping och möta upp mina kollegor på planeringsdag. På eftermiddagen är det en hemlig aktivitet, fast jag tror att det är curling. Ännu en sak som jag inte vet om jag vill göra eftersom jag inte är säker på att jag är bra på det... Självklart är jag inte det, jag har ju aldrig testat! Ingen av mina kollegor heller vad jag vet. Vi har en dietist som ägnar sig åt diverse speciella aktiviteter och jag tror att hon även kör curling, men imorgon är det bara sjukgymnasterna.

Äntligen!

Söndagen den 25/1 börjar den nya säsongen av Mia och Klara, mitt favoritprogram! Missa inte det! Längtar...
Nu blir det Guldbaggegalan i brist på annat. Återkommer om en stund med dagsrapport ;-)

Dagen D

Imorgon är det dags, då börjar livets allvar för August... Dagen D, D som i DAGIS. Eller dagen F heter det väl egentligen, Förskola! Jag tycker att August är alldeles för liten för att börja på dagis, hoppas inte han själv tycker det också. Fast lite spännande ska det bli också.

Hyddan, here we come!!

Mys!

Så här mysigt är det med en egen kuddhörna där man kan busa eller ligga och läsa:

Ut med julen

Igår förmiddag fick jag för mig att jag ville städa ut julen. Jag började lite smått, men sedan kände jag att det nog gällde att ta vara på vintern och snön. August var helt nöjd med att jag städade, han fick sitta i soffan och titta på Tomas Tåget. När jag frågade om han ville ut och åka pulka så skakade han glatt på huvudet och gömde sig bakom soffan. Men eftersom det nu var för hans skull jag tänkte gå ut så halade jag fram honom och tog med mig honom ut (det hade ju varit snyggt annars, om jag lämnat honom bakom soffan och åkt pulka själv). Han måste verkligen känna att hans åsikter är något att räkna med, stackarn.

Väl ute så tyckte vi båda att det var kul, vi åkte pulka i sjukhusparken och passade även på att leka lite i lekparken. August ville gärna åka i den största rutschkanan med mig, men det fick han inte. Vi gjorde det härom dagen och det höll på att sluta i förskräckelse - snöiga termobyxor gjorde att rutschkanan, som i vanliga fall är lite seg, avverkades på typ 0,2 sekunder och vi hamnade låångt utanför när vi landade.

Jag städade hela eftermiddagen och eftersom jag gör allting helhjärtat så var jag helt utpumpad när Rickard kom hem från jobbet. Jag låg raklång på golvet medan August satt på min mage och hoppade.

Idag var jag och August i simhallen på förmiddagen, jättemysigt! Fast var är alla människor egentligen, vi var själva i lilla bassängen. Det måste väl finnas fler daglediga/arbetslösa/föräldralediga?

När Rickard kom hem från jobbet åkte vi en sväng till Norrköping, där tillbringade vi eftermiddagen. Lite shopping blev det, men inte alltför mycket - plånböckerna är inte så tjocka i januari...

Kompisar!

Det gick bra att åka pulka med Zandra och Clara, både August och jag höll humöret uppe och vi hade en jätterolig förmiddag! Men jag tyckte att det var lite konstigt att August var det enda barnet i hela sjukhusparken som hade hjälm på sig, jag har för mig att alla hade hjälm när jag var liten.


Idag har August och jag varit i Björkvik hos våra nya kompisar Maria och Alwin, ja och så var ju deras man/pappa Jörgen hemma också. Vi hade en jättetrevlig dag, en helmysig familj! Hoppas de vill komma och hälsa på oss också någon gång. Först var vi i deras stall och hälsade på katter, kaniner och hästar - August var helt lyrisk. Det fanns flera kattungar och de var ju hur söta som helst. Och snabba också, till Augusts stora förtret... August och Alwin red lite på ett litet charmtroll som heter Julle (tror jag?) och det tyckte August var jättemysigt.

Fast man ska ju ha hjälm när man rider...


August och Alwin fick också arbeta lite i stallet, det är ju inte gratis att rida, haha.

I bakgrunden syns några av Marias hästar

Alwin och August kollar in dammsugaren

Alwin trodde nog att August var ännu ett husdjur för han klappade på honom hela tiden...

Efter stallvisiten åkte vi hem till Maria, Jörgen och Alwin, där blev det lunch, lek, ett par tupplurar och fika - mysigt! Småkillarna lekte bra ihop när de var vakna samtidigt även om de var rätt intresserade av samma leksaker samtidigt. Men Alwin var snäll och lånade ut sina saker och August brukar vara ganska snäll mot andra barn. August blev väldigt imponerad av Alwins dammsugare, vill ha! På väg hem hade vi lite ärenden på stan och då passade vi på att titta efter en dammsugare på leksaksaffären. Tyvärr hade de slut på de billiga dammsugarna jag såg innan jul, så jag köpte ingen idag. Det får bli en annan gång.

Vinter

Nu ska jag och August ut och åka pulka med Zandra och Clara. August har sovit sju timmar i natt och jag har sovit fyra så det blir nog muntert...

Umpa

Jag tycker att det är gulligt med barn som har en snuttefilt, ett gosedjur eller något annat som de gärna har när de ska sova eller mysa. August har flera snuttefiltar och massor av gosedjur, men det har inte spelat honom så stor roll vad han har när han ska sova - bara det är något att plocka med. Men nu har han hittat sin kompis, nämligen Umpa. Umpa är en apa som är minst en meter lång och har världens klumpfot. Han (eller hon, jag är inte helt säker på det där) tar upp större plats än August gör i sängen. Men i sängen ska apan vara när August ska sova. Och jag behöver ju inte grubbla så mycket på det, bara han inte kräver att apan ska få sova i vår säng när August gör det...


Idag kom min mamma och morfar in och hälsade på. August lagade mat till dem och så fick min mamma äran att passa Umpa:

Friskus!

Våra grannar i villan tycker att August är en riktig friskus som sover ute i kylan på dagarna. Han verkar tycka att det är lika skönt som vanligt, inbäddad i flera fårskinn och med en tjock filt uppe på suffletten är han lagom varm om både fingrar och tår (och resten av kroppen) när han vaknar. De tror att han kommer att bli frisk av sig när han får så mycket frisk luft. Ja, vi kan ju alltid hoppas - snart kommer dagisbacillerna...

Om en vecka börjar det: inskolningen! Som Rickard tror är mest till för mamman och det kanske stämmer... August ska börja på avdelningen Hyddan på förskolan Lasstorp. Det var ju fullt på alla fyra förskolorna som ligger i vårt område, men det hade vi blivit förvarnade om för rätt så längesen. Lasstorp känns helt OK, tror inte det tar mer än 20 minuter att promenera dit. För promenera har jag tänkt att göra. Cykel blir bökigt, då måste vi ha vagnen på dagis jämnt och bil känns ännu bökigare.

Jag tycker inte att det ska bli så kul att lämna bort August till okända människor, han är lite för liten känns det som. Men det går säkert bra, jag måste i alla fall intala mig det så att jag inte påverkar honom negativt i frågan... Han måste ju börja nu. Vi hade väl kunnat ha honom hemma några månader till, men då har vi inga dagar kvar att använda för längre sommarlov och sådant senare. August tycker ju att det är väldigt roligt med nya människor nu och speciellt barn, så det kan nog bli roligt för honom. Och jag har blivit tvungen att gå ner i tid till 65% ett par månader eftersom landstinget sparar, så det blir inte så långa dagar för honom.

Ikväll har operation märkning pågått här hemma och nu är nog i stort sett alla Augusts kläder, skor och väskor märkta, antingen med märkpenna eller med små "stryka på-lappar". Det är bara strumpor, vantar och jeans kvar, men det har min mamma erbjudit sig att märka. De plaggen ska få lappar som sys på. Jag hade först tänkt strunta i småvantar och strumpor, men min mamma (som är förskolelärare) sa att det är sådant som är svårast för personalen att hålla reda på så det är bra att märka. Och eftersom hon erbjöd sig så... Hon har ingen aning om hur många par strumpor min son har...

Bloggberoende?

Jag har känt att jag skulle vilja ha lite fler rolga och intressanta bloggar att följa. Nu satt jag nyss och organiserade i favoriter och när alla bloggar jag följer hamnade i en mapp så var det 22 stycken. Mycket tveksamt om jag verkligen behöver följa fler...

Söndag

Idag har jag sjukt ont i kroppen, mest nacken och ryggen - känner mig nästan lite halvt inavlidiserad. Gissar att det kan bero på den lilla olyckan jag råkade ut för igår... Bedömer att det bara rör sig om vanlig muskelvärk så det går nog över på ett par dagar, men jag höll på att backa på en lykstolpe förut när jag inte kunde vrida på huvudet...

Idag var det lite för kallt för att åka pulka, nästan 20 minusgrader, så vi åkte till badhuset på förmiddagen, det var trevligt och mysigt. På eftermiddagen åkte vi en sväng till Vingåker där vi inhandlade lite "att ha under overallen på dagis"-kläder på Factory Outlet. Randiga PO.P-underställ och fina Labanbyxor för inte mycket pengar alls. Vi fick dessutom eftermiddagsfika och kvällsmat hos mina föräldrar så vi gick nog nästan på plus.

Nu ska Rickard få en premiärvisning av Mamma Mia. Fast han har ju sett den som musikal förstås.

Härlig utedag!

I morse snöade det när vi vaknade och sedan fortsatte det hela förmiddagen, härligt! Det känns ju som att det är lite mer mening med kallt väder om det finns snö, och kallt ska det bli hela veckan verkar det som.

Vid halv tio klädde vi på oss allihopa för att ge oss ut i vintervädret. Jag skulle på träningspass med löparklubben och August och Rickard skulle åka pulka. Mitt träningspass gick jättebra, vi var sex stycken som lufsade omkring 15 km i skogen - jättekönt! Hela min kropp tyckte om den mjuka snön; inte minsta benhinna gav sig tillkänna. Lite ont har jag dock i armbågen nu och det beror faktiskt på underlaget. Jag brukar alltid hävda att det är lättare att halka när man går raskt än när man springer eftersom kraften kommer mer rakt uppifrån när man springer. Eftersom jag aldrig har ramlat på en löparrunda trots att jag tränar i alla väder så verkar resonemanget stämma, men idag var det alltså dags. Vi visste ju att det skulle vara halt just där eftersom det alltid är blött där när det är plusgrader, men ändå halkade de två första i ledet iväg över isen (dock på fötterna) och sedan kom jag farande. Innan jag hann tänka såg jag mina fötter framför mig i luften och så PANG, låg jag platt på rygg och försökte känna efter om jag levde fortfarande. Det såg nog lite otäckt ut eftersom ingen skrattade, alla frågade mest hur det gick. Jag måste ha haft tur, för jag hade bara lite ont i ena armbågen och där har jag nu fått ett snyggt blåmärke.

Det snöade också rätt mycket så jag fick fina små istappar i ögonbrynen och ögonfransarna. Hmm, jag som inte tyckte att jag hade så buskiga ögonbryn, men tillräckligt för att bygga istappar i alla fall.

På eftermiddagen, när August sovit klart, gick vi ut tillsammans hela familjen. Vi hade köpt en pulka till eftersom vi bara hade en småbarnspulka. Nu har vi en vanlig också så jag och Rickard kunde åka lite tillsammans med August. När vi var nöjda i backen gick vi en promenad, August satt i pulkan. Vi passade också på att gå till affären och handla lite. August skrek av besvikelse när han upptäckte att det bara fanns minimorötter till provsmakning idag, han är van vid att det alltid finns vindruvor och körsbärstomater... På hemvägen packade vi August i en pulka och maten i den andra, perfekt att slippa bära kassarna. (Precis som att vi jätteofta promenerar till affären och kånkar hem varorna efteråt...)

Award

Jag har fått en award av Ulrika, tack så mycket! Ulrika är en blind tjej som bloggar om sin vardag med sin familj och framför allt sin supergulliga son Jens. Nu skulle jag vilja göra en fin länk där det skulle stå Ulrika, men eftersom jag inte vet hur man gör så får ni hela bloggadressen som länk:

http://mittmirakel.blogg.se/

Det är också meningen att jag ska länka till mina favoritbloggar och ge dem en award, men det får bli senare.

Storsta´n

Nyårsaftonen blev mycket trevlig. Fem småbarn i åldern fyra månader till fyra år gjorde dock att vi vuxna inte satt ner samtidigt en enda gång, men då blir det ju å andra sidan inte stelt och tråkigt...

August somnade gott vid åttatiden och så långt var allting väl. En timme senare vaknade han dock och var alldeles otröstlig. När han lugnat ner sig var han pigg och leksugen och fick vara med de "stora" killarna och leka. Han var uppe i varv och det var inte att tänka på att försöka få honom att sova så länge vi var kvar där vi var. Vi bestämde oss för att stanna kvar så länge August var nöjd och sedan åka hem när han blev alldeles för trött. Timmarna gick och till slut blev det nytt år, August var fortfarande vaken. Direkt efter raketer och nyårsskål packade vi dock in oss i bilen och åkte hem. Väl hemma somnade August som en stock och vi trodde att han kanske skulle sova lite längre än vanligt dagen därpå, någon timme i alla fall. Men tji fick vi, halv sju vaknade han och var arg och klarvaken - det var bara att kliva upp. Rickard tyckte dock att jag kunde få gå och lägga mig en stund till, jag hade nämligen varit vaken till tre. Det berodde på att en av våra hyresgäster tydligen tyckte att han spelade så bra musik att han gärna ville dela med sig till resten av huset också...

På förmiddagen gick jag och August till sjukhusparken så att Rickard fick vila lite. Det var strålande sol, men kallt. Trots att min son inte sovit mer än totalt sex-sju timmar på natten så var han pigg och glad.

August i lekparken

Efter lunch somnade han dock som en stock och sov i tre och en halv timme! Lite att ta igen... Trots den långa middagssömnen somnade han klockan åtta igår kväll. Han sov hela natten i sin egen säng och i morse väckte jag honom klockan sju. Vi skulle nämligen på äventyr!

Klockan åtta satt vi på tåget på väg till Stockholm, spännande! August tyckte att det var jättekul att åka tåg och när vi passerade Södertälje och kunde titta på alla bilar och lastbilar så tjöt han av glädje! När vi anlände till Stockholm så mötte Sofie oss när vi klev av tåget. Sofie kan man lita på i alla väder, hon hade redan kollat upp alla hissar på centralen samt köpt remsa till t-banan. Det var bara att följa den rekade vägen och så klev vi på t-banan mot Gullmarsplan. Där bytte vi till buss mot Årsta. Innan vi gick hem till Sofie besökte vi två lekparker och hade jätteroligt alla tre. Eftersom jag och Sofie inte hade overall på oss så började vi frysa och tröttna innan August gjorde det, men han följde snällt med oss hem. Hemma hos Sofie och Per (fast Per var inte hemma) lekte vi lite och August åt lunch, sedan gick vi en liten promenad. August somnade och Sofie köpte hem lite ingredienser till lunchen. När vi kom tillbaka ställde vi ut August på balkongen och där sov han gott i nästan två timmar. Under tiden hann vi (eller Sofie, jag var mest i vägen) laga lunch och äta upp den, perfekt!

Klart man ska ha en resväska när man är ute och reser!

August vaknade pigg och glad och vi lekte och åt mellanmål. Sofie försökte enträget få August att försöka säga Sofie, men han bara skrattade, skakade på huvudet och sa "Pä" (Per)... Så småningom packade vi ihop och tog en promenad till t-banan och åkte till centralen. Där tog vi en fika innan vi alla tre hoppade på tåget hemåt. Sofie hade nämligen bestämt sig för att hälsa på sina föräldrar i Katrineholm, så vi fick sällskap hela vägen hem.

August poserar med sin underbara gudmor Sofie!

Sofies Per har lite större fötter än August...

Nu sover August, trött efter en lyckad dag, och jag ska också snart krypa ner i sängen.

Topless?

Tydligen har det uppstått en debatt om huruvida det är rätt av Facebook att förbjuda bilder på mammor som ammar. Bilderna ifråga är alltså närbilder på bebisar och därmed också mammans bröst. Upprörda människor menar att amning är naturligt. Naturligtvis är amning naturligt! Men varför vill man lägga ut bilder på sina bröst? Om man har en liten bebis som man vill visa upp bilder på så har väl de allra flesta en massa bilder på sina barn, varför välja en där man själv visar bröstvårtan? Jag tycker att det känns lite som att de som lägger ut sådana bilder gör det för att provocera och sedan blir de upprörda och känner sig diskriminerade när någon klagar.